Xcom Enemy Within
Skrevs 2013-12-03 16:29:00 av Alexander Karlsson
Xcom har fått en uppföljare som egentligen är samma spel som föregångaren med bonusmaterial men som ändå säljs som ett nytt spel. Eller hur var det nu?
Det finns spel som är riktigt bra, där man börjar på andra varvet så fort man är klar men sedan bara hinner halvvägs igenom innan man går till nästa spel. Och så finns det spel som man spelar igenom tre, fyra gånger efter varandra. Resident Evil 4 var ett sådan, Xcom: Enemy Unknown var ett annat. Nu har Firaxis utvecklat en version av spelet som innehåller samma grundstory som originalet, men adderar nya uppdrag, storylines, fiender, soldatklasser, förmågor, kartor samt en del till.
xcom_420
Tung strategi
Storyn är på intet sätt nyskapande, utomjordingar invaderar jorden och verkar ha så få vänskapliga intentioner som möjligt. I Enemy Within ställs man dessutom mot ett helt nytt hot, som jag inte ska avslöja här.
   Spelarens uppgift är att leda jordens nationers samlade kraftansträngning att slå tillbaka mot hotet, genom den specialiserade organisationen Xcom. Rollen man tilldelas innefattar ansvaret över basbyggande, framforskande av ny teknologi, träning av soldater och hanterande av luftvapnet som försvarar mot UFO:n. Utöver det är man också fältherren under markstriderna.
   Resurshanteringen är hård, och blir ännu hårdare på högre svårighetsgrader. Spelaren tvingas ofta fatta svåra beslut kring vilka prioriteringar som ska göras gällande ekonomi, men också vilka nationer som ska förses med militära interventioner. Och allt får konsekvenser.
Strider utan stiltje
Striderna i Enemy Within är lika viktiga som den strategiska delen, men utgör en mycket större del rent tidsmässigt. Krigandet är turordningsbaserat, och krävande för både noviser och erfarna spelare som ger sig på högre svårighetsgrader. Det finns fem avgränsade klasser med olika grundförmågor, som sedan kan modifieras i olika riktningar med utrustning och uppgraderingar beroende på behov och preferenser. Även här tvingas spelaren ständigt till svåra beslut, eftersom ett felaktigt drag kan leda till en dominoeffekt som slutar i katastrof. Döda soldater går inte att återuppväcka, hur mycket de tidigare har använts.
   Att det är dolda tärningskast som avgör om man träffar eller inte ger spelet en nerv, för även om siffrorna säger att ens prickskytt har 85 procent chans att träffa sitt mål missar man då och då. Allt detta gör det oerhört tillfredsställande när den sista fienden för uppdraget har besegrats och man inser att alla ens soldater har överlevt.
xcom_2
Fäst dig inte för mycket vid dina soldater. De dör
Kompromisslöshet som berör
Av allt positivt som finns att säga om Enemy Unknown och nu Enemy Within är det två saker som går att framhålla mer än något annat: Iron Man och personalisering av soldaterna. Iron Man-läget gör att spelet bara skapar en sparfil, som sedan autosparar efter varje drag spelaren gör. Detta innebär i praktiken att alla misstag blir oåterkalleliga, vilket tillsammans med möjligheten att ändra namn och utseende på soldaterna skapar en otrolig nerv och ödesmättad känsla. När din bästa kompis i verkliga livet blir dödad av en spindelliknande utomjording, impregnerad med avkomman och sedan kommer mot dig som en zombie är det lätt att hålla sig för skratt. Tillsammans med vetskapen om att du inte kan gå tillbaka och ladda om när detta händer skapar i spelets bästa (och värsta) stunder ett genuint obehag.
   Basen har till och med en minnestavla, på vilken det går att se när och hur din soldat dog. Tyvärr har jag och många andra drabbats av en bugg som kan inträffa om man sparar manuellt i Iron Man-läget, som leder till att sparfilen blir korrupt. Med tanke på att det bara existerar en sparfil är detta naturligtvis ödesdigert, och något som måste patchas snarast.
   
Ett spel som inte fjäskar
I en tid av strömlinjeformande och strykande av spelare medhårs är det uppfriskande med ett spel som utmanar och ställer krav på den som håller i kontrollen. From Software, utvecklarna av Dark Souls - ett annat av generationens bästa spel, delar Firaxis syn att spelaren ska utmanas och tvingas spela efter spelets regler snarare än tillåtas sätta upp sina egna. Man kan bara önska att fler utvecklare hade kunnat ta efter, för i likhet med andra medieprodukter som film och musik når skaparens resultat ofta andra höjder när hen följer en tydlig vision, snarare än går efter vad konsumenten kan tänkas önska.
xcom_1
Det är en del att hålla reda på under striderna
Nyversion eller bara expansion?
Enemy Within skulle kunna kritiseras för att det säljs som ett fristående spel när det till stor del är samma spel som föregångaren. Detta är inte helt rättvis kritik, med tanke på att miljontals människor varje år hostar upp stora pengar för nya Call of Duty-, NHL- eller FIFA-spel som på många sätt innehåller färre nyheter jämfört med föregående års upplaga än vad Enemy Within gör. För någon som verkligen tyckte om Enemy Unknown finns det ingen anledning att inte skaffa uppföljaren, speciellt inte med tanke på att spelet inte säljs till fullpris.
   
Bäst i klassen
Xcom är definitivt inte ett spel för alla. För mig är det dock ett av den här generationens tre främsta spel. Firaxis vågar satsa på en genre som knappt existerar på konsol, och ger spelaren ett djupt, utmanande, engagerande och i sina bästa stunder totalt oförlåtligt spel. Den något torra storyn och presentationen som osar femtiotal och Area 51 bidrar bara till att få det att kännas mer unikt.
   Inför nästa konsolgeneration är inte min högsta önskan bättre grafik, större världar och smartare AI; jag hoppas att fler utvecklare ska ha ett större mod att gå sin egen väg.
Vi fick ett exemplar av spelet av Nordic Game Supply.
2 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • sprsj2
    ÆON FLUX Några frågor bara: ...äckligt mycket. 2013-12-09
av4979

Alexander

Pappa, make, jobbar som psykolog. Gamer i mer än tjugo år.
743444d2c346f0ed59ce8bb9cdc7da83
Genre
Strategi
Utgivare
2K Games
Utvecklare
Firaxis
Plattform
Xbox 360, Playstation 3, PC
Release
2013-11-15
Sammanfattning
plus
  1. Djupt.
  2. Hög “bara ett uppdrag till”-faktor.
  3. Kompromisslöst.
  4. Originellt.
minus
  1. Den nya klassen känns obalanserad.
  2. En speldödande bugg som måste patchas snarast.
9

Slutsats

Firaxis följer upp ett av förra årets bästa spel med en utökad version av samma mästerverk. För den nördige skrivbordsstrategen som inte bara vill ha eftertänksamma strider utan också pilla med resurshantering ner till minsta detaljnivå är Enemy Within ett säkert kort. De högre svårighetsgraderna parade med Iron Man-läget ger en otrolig nerv och utmaning som få spel kan mäta sig med, vilket gör Xcom till ett av årets bästa spel ännu en gång.
#inlineditbutton