Guild Wars 2
Skrevs 2012-10-09 13:26:00 av P-A Knutsson
Med Guild Wars 2 gör ArenaNet anspråk på MMO-tronen.
Efter en månad på marknaden ser det ut som att Guild Wars 2 har undvikit den MMO-död som ohämmat dräpt genrens alla tillskott. Den välgjorda inramningen och avsaknaden av månadavgift är säkerligen två stora anledningar till den lyckade starten, men håller spelvärlden och upplägget tillräckligt hög klass för att spelarna ska fortsätta spendera både månader och år i Tyria? Efter ganska exakt 100 speltimmar och 80 avklarade nivåer är jag redo att lämna ett omdöme.
gw2flash_2403928030
En bekant start
Välj ras, kön, klass och bestäm ditt utseende. Därefter är det dags att bege sig ut på ett äventyr i den fantasyinspirerade världen Tyria. Inledningsvis känns Guild Wars 2 som de flesta andra onlinerollspel jag har tagit mig an, både sett till handling och upplägg. Likt The Old Republic har en berättelse som följer din skapade karaktär en central roll i spelandet.
   Precis som Biowares titel utspelar sig dessa sekvenser i instansliknande områden som i regel är tomma på andra spelare. Det finns ett antal val att göra under historiens gång vilket påverkar kommande uppdrag, men ramhandlingen är rakt på sak och bjuder inte på några direkt omvälvande upplevelser – fast den är spännande och lockade mig hela tiden att spela vidare.
gw055
Kvalitén på berättelsen och de relaterade uppdragen varierar kraftigt, men vissa delar är både utmanande och underhållande.
Att vandra utan ledstjärna
För de som inte vill traggla sig igenom handlingsuppdragen går det utmärkt att utforska Tyria på egen hand. Områdena är tydligt utmärkta med vilken nivå de passar till och spelaren leds mellan rätt regioner på ett smidigt men ändå fritt sätt. Eftersom det inte finns någon uppdragslogg finns det inte heller några områden som måste besökas – om en plats känns ointressant är det bara att knata därifrån.
   Det finns gott områden att ta sig an, så ingen resa till maxnivån behöver se likadan ut. Själva områdena följer bekanta mönster, men rent tekniskt imponerar miljöerna stort och överlag är även designen lyckad. Makalösa vidder och mäktiga städer blandas med mysiga byar och karga eldlandskap.
   Flera områden känns dock alldeles för anonyma och blir snabbt bortglömda. Jag minns till exempel väldigt få av de byar och fästningar som besöktes under min resa; istället för att ha en riktig mening i spelvärlden upplever jag att många platser enbart finns med som utfyllnad.
   
Gå uppåt nedåt
Ett intressant grepp som jag inte är helt förtjust i är att ens karaktärs nivå anpassas nedåt till de områden som besöks. En tur i startområdet gör med andra ord att ens välutrustade hjälte blir lika mäktig som en ärta. Jag förstår varför ArenNet har infört ”spärren”, men det blir ruskigt irriterande att få en mängd fiender i baken när man bara ska springa igenom ett område.
gw063
Vissa karaktärer sticket ur positivt, men lite för stor del av spelvärlden och dess invånare känns alldeles för anonyma.
Fri fart framåt
Som sagt så finns det ingen regelrätt uppdragslogg att beta av. För att luska ut vad som finns att göra gäller det att lyssna på vad de datorstyrda karaktärerna pratar om och hålla koll på områdeskartan och chattkanalen. Titt som tätt dyker det nämligen upp olika världshändelser; det kan till exempel röra sig om att döda en extra svår fiende, skydda en transport – eller slåss mot en enorm drake.
   Varje region innehåller även ett antal hjärtan som ska fyllas, vilket ger belöningar i form av nya varor att köpa och erfarenhetspoäng. Precis som brukligt med andra ord. Men istället för att hacka sönder 37 råttor, samla 42 äpplen och släcka eldsvådor i 18 hus spelar det ingen större roll exakt vad som görs – bara det utförs i närheten av hjärtat som ska fyllas. Visserligen är det i grunden fortfarande repetitiva sysslor som står på schemat, men tack vare friheten i hur hjärtfyllandet ska utföras och eftersom det går relativt snabbt blir det aldrig jobbigt att komma vidare.
Från noll till 80
Att beta av världshändelser och fylla på hjärtan går snart på löpande band, vilket resulterar i att erfarenhetspoängen ramlar in i snabb takt. Eftersom karaktären dessutom får erfarenhetspoäng av att delta i PvP, samla hemligheter och arbeta med yrken går det relativt snabbt att nå nya nivåer.
   Detta system är dock lite av ett tvåeggat svärd; att gå upp i nivå framkallar ingen större belöningskänsla – inte ens maxnivån känns speciell. Samtidigt är resan till 80 underhållande och jag ser fram emot att ta mig an en ny klass.
   Där hittas för övrigt nästa problem; det finns inte överdrivet mycket att göra när maxnivån är nådd. Under mina WoW-år hette det alltid att spelet började på level 60 – men här är det nästan tvärt om. Det finns ett par instanser att ta sig an, PvP att spendera tid på och mängder med roliga hemligheter att leta upp – men det känns inte överdrivet lockande. Jag vill spela mer, men saknar motivation och anledning till att göra det.
gw065
Att arbeta med yrkena är smidigt, men materialsamlandet kan bli riktigt tradigt.
Ingen revolution
En hel del av skriverier kring Guild Wars 2 har handlat om hur nyskapande och revolutionerande spelet är – något som jag inte riktigt håller med om. Jag skulle snarare kalla det en evolution, i alla fall till viss del. Mycket i Guild Wars 2 tuffar på i välkända MMO-spår, men det finns ett antal smarta idéer som till och med Blizzard borde vara avundsjuka över.
   Den idé som är mest uppenbar är hur ArenaNet jobbat för att spelare ska mötas och hjälpas åt ute i världen. Trots att regionerna är stora och fyllda med uppdrag skapar de frekventa världshändelserna naturliga mötespunkter. Att det inte spelar någon roll vem som slår på en fiende först är en annan lysande lösning som gör att folk slåss tillsammans istället för att hetsa runt till närmaste lediga fiende. Det skapar en riktigt bra gemenskap där det ofta finns en hjälpande hand i närheten, vilket på många sätt är rena motsatsen till exempelvis WoW och The Old Republic.
Attackera först, tänk sen
Något annat som sticker ut är striderna, men det är inte enbart positivt. Karaktären har endast fem attacker att välja på, plus lika många egenskapsförbättringar. Vilka attacker som är tillgängliga bestäms av vapnet i spelarens hand medan förbättringarna låses upp under spelandets gång.
   Gemensamt för alla attacker är att det är snabba och utförs direkt. Det går även att rulla och springa runt på slagfältet, vilket skapar roliga och fartfyllda strider. Det höga tempot och de fåtaliga attackerna är dock ett tvåeggat svärd; jag har svårt att se hur stridandet ska bli taktiskt i någon större grad.
   Detta problem grundar sig även i att alla klasser är så kallade hybrider, det vill säga att de kan göra det mesta själva. Det finns ingen klass som är specialinriktad på att enbart hela, tanka eller göra skada. Jag har emellertid enbart spelat som krigare så de andra klasserna kanske inte alls stämmer överrens med de intryck jag fått.
gw066
Min krigare efter att nivå 80 nåtts.
Ett par solglasögon, 30 kronor
Eftersom Guild Wars 2 saknar månadsavgifter var jag rädd att det skulle krävas en hel del mikrotransaktioner för att kunna ta sig framåt i vettigt takt – en oro som i stort sett helt visade sig vara obefogad. Det finns visserligen gott om saker att spendera pengar på, exempelvis unika utseenden, PvE-fördelar, större bankfack och möjligheten att köpa spelpengar för riktiga pengar. Ingen av sakerna är dock ett måste, utom möjligtvis bankförstoringen.
   Personligen har jag spenderat 90 kronor på nycklar för att låsa upp speciella kistor och skulle behöva spendera mint lika mycket på fler nycklar, fast det är som sagt inget som krävs för att ”klara” spelet. Huruvida detta upplägg räcker för att ArenaNet ska få in tillräckligt med pengar får framtiden utvisa.
En underhållande resa med blekt slut
Förutom ett par riktigt irriterande buggar har mina hundra första timmar i Guild Wars 2 underhållit stort. Oväntat nog var det de så kallade hoppusslen och hemlighetsletandet som fångade mig mest, men även striderna och lösningen med världshändelserna förtjänar en applåd.
   Att spelet dessutom känns färdigt vid release är en positiv överraskning. Jag stötte visserligen på en rad riktigt irriterande buggar under min resa, men överlag var de väldigt få och gjorde det aldrig omöjligt att spela.
   Trots många pluspoäng saknas vissa detaljer för att Guild Wars 2 ska vara en fullpoängare. Det är framför allt den lite anonyma spelvärlden och bristen på innehåll för maxnivån som sänker upplevelsen. Det hindrar dock inte Guild Wars 2 från att vara ett utmärkt MMO som alla med minsta intresse av genren bör testa.
Vi fick spelet av Nordic Game Supply.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
442e283a8a83fc85a6813d8e8552d062
Genre
MMORPG
Utgivare
NCsoft
Utvecklare
ArenaNet
Plattform
PC
Prisjakt
Release
2012-08-28
Sammanfattning
plus
  1. Grafik och animationer imponerar
  2. Fartfyllda strider
  3. Riktigt kul att leta hemligheter
  4. Världshändelserna
  5. Härlig musik
  6. Smidigt att köpa och sälja föremål
minus
  1. Lite ont om innehåll på maxnivån
  2. En del irriterande buggar
  3. Röriga strider
  4. Medelmåttig PvP
  5. Något anonym spelvärld
  6. Riktigt tråkiga rustningar under första halvan av levlandet.
8

Slutsats

Guild Wars 2 är ett onlinerollspel som delvis går i klassiska spår, men även innehåller en rad smarta idéer som gör att spelet känns fräscht. Någon revolution är det däremot inte tal om, utan det som utmärker sig mest är att allt känns så finslipat och genomtänkt. Det är trist att spelvärlden är något anonym och att det är lite ont om innehåll för höglevlade – men det är små problem som inte bör hindra MMO-fans från att besöka Tyria.
Bilder
guildwars2pc019
guildwars2pc020
guildwars2pc021
guildwars2pc022
guildwars2pc023
guildwars2pc024
guildwars2pc025
guildwars2pc026
guildwars2pc027
guildwars2pc028
guildwars2pc029
guildwars2pc030
guildwars2pc031
guildwars2pc032
guildwars2pc033
guildwars2pc034
guildwars2pc035
guildwars2pc036
guildwars2pc037
guildwars2pc038
guildwars2pc039
gw2_420
gw2_200
6_StonemistCastle
gw042
gw044
gw045
gw046
gw048
gw049
#inlineditbutton