Ett evakuerat Arkham City får inte vara i fred i mer än någon vecka innan Harley rymmer från fängelset, kidnappar ett gäng poliser och tar stålfabriken i besittning. Batman tar förstås på sig ansvaret att rädda situationen men försvinner kort efter att han åtagit sig fallet. Därmed är det upp till den rödklädda hjälpredan Robin undersöka vad som egentligen hänt.

Kompetent och bekant
Annars är mycket i Harley Quinn’s Revenge väldigt bekant. Det bjuds på liknande scenarion som i originalkampanjen, med adrenalinpumpande sluggerfester och nervkittlande smygsekvenser. Även om en till synes uppumpad svårighetsgrad leder till utmanande sekvenser börjar formulan att kännas igen alltför mycket. Det är förstås oerhört kompetent spelmekanik i grunden, men att Robin i stort sett hanteras på identiskt manér som Batman känns lite tråkigt. Att speltiden dessutom delas upp jämnt mellan de två hjältarna är onödigt. Mer tid för Robin att skina samt något oväntat inslag eller kreativt språng hade varit välkommet.

Inte nog med svar
Vad kan ni då förvänta er rent berättarmässigt? Efter det chockerande slutet på Arkham City är frågorna många. Tyvärr ges det inte tillräckligt med utrymme här. Premissen är intressant med Harley och Batman i olika grader av traumatiserade tillstånd, men det känns som att det aldrig leder någonstans. Här finns några intressanta blinkningar och frågeväckande bilder, men det är inte den fullvärdiga epilogen som jag hoppades på.

Vänta på rean
Olyckligtvis tar denna expansion slut på tok för fort och helt abrupt efter bara några timmar. Det är lite svårt att veta vilka krav man kan ställa på DLC, men med ett pris runt hundralappen förväntade jag mig mer, både i längd och i ambition. Mitt tips är att vänta tills expansionen reas ut. Halva priset stämmer bättre överens med kvaliteten och mängden innehåll.