Diablo III
Skrevs 2012-05-29 19:53:00 av Marcus Alexandersson
Efter 70 speltimmar är det dags att summera årets kanske hetaste spelsläpp.
d3-logo-white_kapad
För sju år sedan skrev jag en text om World of Warcraft till den eminenta studenttidningen Kåridåren. Rubriken var "Opium för folket". Då var det Azeroth, nu är det Sanctuary. Men då som nu är det Blizzard som skapat produkten, och det är fortfarande fråga om ett opium för folket.
En rent mänsklig reflex
För även om det rör sig om olika världar så är det väldigt snarlika spelupplevelser. World of Warcraft må ha mycket som Diablo 3 inte har, och vice versa, men båda två lever på samma belöningssystem. Inte ett rent speltekniskt belöningssystem. Nej, jag menar den extremt mänskliga känslan av att klara en uppgift och känna dopaminet flöda förtjust. Blizzard är nämligen extremt skickliga på att få dig som spelare att känna dig duktig, från de tre första fienderna som faller till den konstanta jakten på ett lite bättre svärd.
Bara lite till
I likhet med World of Warcraft tar heller aldrig den beroendeframkallande processen slut. Visst finns det en högsta nivå (60) att nå, med vardera av de fem tillgängliga klasserna. Men sen ska du klara spelet på alla fyra existerande svårighetsgrader. Och sedan är det dags att göra om det hela med en hardcore-karaktär, där du förblir död om du dör en endaste gång.
Screenshot011
Det blir lätt mycket på en gång när svårighetsgraden börjar märkas av. Ett gäng fiender blir snart en armé. Och döden är oundviklig.
Inte valuta för pengarna
Det blir, som ni förstår, lätt mycket investerad tid. Tyvärr är det inte alla gånger det känns som väl investerad tid. Ta de första femton timmarna till exempel. Det är ungefär vad det kommer att ta dig om du spelar igenom spelet första gången och samtidigt ger dig av och utforskar områden som inte direkt för dig vidare i handlingen. De här femton timmarna är förmodligen de enda timmarna du kommer att bry dig om dialogsekvenserna i spelet. Har du sett dem en gång finns det ingen anledning att se dem igen. Det finns heller inga fria val att styra handlingen åt något håll. Det du upplever första gången är det du kommer att uppleva om och om igen. Tyvärr är det en extremt svulstig historia som fläks ut. Det är demoner och änglar, episka stridigheter in i absurdum och du är den ende hjälten i historien som är stark nog att rädda världen. Igen.
Storslaget så det förslår
Det finns spel som haft liknande episka historier att berätta, alltifrån Final Fantasy till Dragon Age, och som gjort det bättre. Blizzard må vara experter på både välgjorda filmsekvenser och genomarbetade spel. Men de är inga medryckande berättare. Dialogen i Diablo 3 är skrattretande stolpig. Det mesta låter som hämtat ur en Schwarzenegger-rulle och levereras med samma inlevelse som den store österrikaren gör komedier. Personligen har jag ingenting emot att ägna hundratals timmar i en och samma spelvärld, jag har gjort det med exempelvis Final Fantasy Tactics. Men där den handlingen berörde och bestod av ett persongalleri som engagerade blir handlingen i Diablo 3 en kedja runt foten på spelupplevelsen.
Screenshot017
Flugorna i andra akten kan mycket väl vara de mest irriterande i hela spelet. Stöter man på en svärm av starkare flugor är det bättre att fly än illa fäkta.
Klicka och döda. Upprepa.
För i grund och botten är det ju varken fråga om ett nyskapande eller ens ett speciellt komplicerat spel: För musen över fienden, klicka, döda, gör om. Däremellan finns å andra sidan hundratals olika förmågor utspridda på de fem klasserna. Tråkigt nog är det först när man traskat igenom handlingen till andra eller tredje genomspelningen som det börjar bli intressant, oavsett om man spelar stryktålig Barbarian eller strykutdelande Demon Hunter. Blizzard själva pratar gärna om ”build diversity” - att man kan välja färdigheter fritt och därmed blir två stycken Witch Doctors på högsta nivå aldrig likadana. Det är givetvis skitsnack. Det finns färdigheter som är bra, och så finns det färdigheter som är dåliga. För att överhuvudtaget överleva på högre svårighetsgrader så måste man använda vissa färdigheter. Att man som spelare heller inte kan sätta ut erfarenhetspoäng på de olika egenskaperna (strength, dexterity, intelligence, vitality) innebär också att man kan skrota planerna på en Barbarian som har mer vitality än strength, exempelvis.
Variera mera
För att kringgå det här finns så klart en hel ocean av vapen och rustningsdelar. Antingen kan du hoppas (med betoning på hoppas) på att något bra droppas av fienderna, eller så tror du att lyckan ler mot dig i smedjan och betalar en slant för att få ett nytt vapen framhammrat. Eller, vilket är fruktansvärt trist, kringgår du hela systemet och köper allt du behöver på spelets inbyggda auktionshus. Blizzard har fått väldigt mycket skit för att de (funktionen är ännu inte färdig) kommer tillåta att man handlar med riktiga pengar i spelet. Personligen skulle jag vilja hävda att handeln med spelets valuta gör ännu större skada. Auktionshuset tar nämligen död på all spänning och vilja att köra om bossar eller speciellt tuffa områden i hopp om bättre utrustning.
Screenshot014
Same, same - but different. Inte ens spelets "hemliga" område bryter mallen. Att döda nallebjörnar och enhörningar har sin charm, men likt mycket annat i Diablo 3 blir det snabbt tröttsamt och enformigt.
Bortkastad tid
Kanske är jag petig, men när ett spel som Diablo 3 släpps, med den utvecklingstiden, med den marknadsföringskampanjen, då kan jag inte låta bli att undra vad tiden har använts till. Uppenbarligen är det inte till att göra en engagerande historia, eller ett välbalanserat spel, eller ett nyskapande spel, eller ett spel fullt av valmöjligheter. I mina bittraste stunder har jag till och med svårt att förstå om det ens är ett bra spel. Men det är det, på sitt sätt. Det är ett ramverk och verktyg för människor att ha roligt tillsammans, det är samma effekt som man får när man spelar poker, fia med knuff eller löser korsord. Diablo 3 är extremt välgjort, ett gediget hantverk som med rätt patchande, underhåll och bra spelkamrater kommer att hålla i många år. Det är bara synd att Blizzard redan har ett sådant opium i sin spelkatalog.
Vi fick spelet av Activision Blizzard.
13 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • somnat1
    Livsnjutare Reagerar kraftigt på "Det är givetvis... 2012-06-16
  • mario
    Mackan (originalet) Största minuset med spelet är aktions... 2012-06-02
  • 20120111_141819
    simu Väl talat broder. 2012-05-31
  • ninja3
    Sajmon Tycker du att 70 timmar är dålig livs... 2012-05-31
  • DSC00247
    Ombala Jaha skulle precis lira lite när sone... 2012-05-30
  • DSC00247
    Ombala Du har prickat in precis vad jag tyck... 2012-05-30
  • comment
    galveston Jag håller med dig till fullo. Väl sk... 2012-05-30
marcus

offline Sanyo

Journalist, vill bli författare och kommer nog alltid vara tv-spelare.
ddac38dc52a86e0c8d734b96086ac31b
Genre
Action,Äventyr
Utgivare
Blizzard
Utvecklare
Blizzard
Plattform
PC, Playstation 3, Xbox 360
Prisjakt
Release
2012-05-15
Sammanfattning
plus
  1. Animationerna.
  2. Samarbetsglädjen.
  3. Variationen mellan de olika klasserna.
minus
  1. Den extremt långa startsträckan.
  2. Storyn.
  3. Serverstrulen.
  4. Balansen mellan att köpa och hitta saker.
  5. Variationen inom de olika klasserna.
  6. De datorstyrda medhjälparna är för klena.
7

Slutsats

Diablo 3 levererar en mycket genomarbetad men också väldigt gammaldags och statisk spelupplevelse. Att spelet blir en rolig flerspelarupplevelse efter 20-talet timmar förlåter inte att de inledande stunderna är dåliga med Blizzards mått mätt. Potentialen finns att framtida ändringar kommer höja upplevelsen och livslängden.
Bilder
diablo-3-logo
dia3pc193
dia3pc192
dia3pc191
d3-barbarian-male1_kapad
diablo3_420
noel_1
keith_1
diablo3_200
ss28hires
ss27hires
ss25hires
ss23hires
ZombiesandCorpulentmillabout
Weaponscanhaveelementalproperties
ss1
ss2
ss3
ss4
ss5
ss6
ss7
ss8
ss9
d3-characters_kapad
#inlineditbutton