Huvudpersonen Kat vaknar upp i en främmande stad. Hon har inget minne av vem hon är eller var hon befinner sig. På klassiskt spelhandlingsmanér är hon förvirrad i ungefär två dialogrutor, sedan finner hon sig snabbt i situationen och den strid hon måste utkämpa.

Hanterbart monsterkaos
Gravitationskrafterna är centrala för spelet. Det är med dessa som Kat tar sig runt i staden och världen. De används också för att strida mot de monster som dyker upp med jämna mellanrum. Kat svävar med R, siktar mot fienden med högerspaken eller genom att vrida på skärmen och trycker sedan på fyrkant för att kasta sig i en spark. Hon lär sig även några andra attacker senare i spelet.
   Striderna blir på grund av gravitationskraften väldigt effektfulla och häftiga. Ibland är det lite svårt att orientera sig, men små pilar pekar ut var alla monster befinner sig och kaoset blir efter lite övning hanterbart.

Hemmet i kloaken
Världskartan visar var det finns sidouppdrag, huvuduppdrag, samtal med invånare och var du kan ta dig till ditt hem i kloakerna. I ditt hem kan du spara och senare i spelet också byta kostym. Sidouppdragen går framför allt ut på att hämta och lämna föremål och är sällan speciellt intressanta. Du tjänar dock uppgraderingsvaluta via sidouppdragen som dessutom brukar gå ganska snabbt att klara av.

Hade kunnat vara fantastiskt
På så sätt är hon också en metafor för hela spelet. Det är väldigt nära att vara fantastiskt. Det har egentligen alla ingredienserna som behövs. I slutändan faller det på att ha lite för tjatiga strider, en värld som mest känns som kulisser och en något bortslarvad handling med tråkiga karaktärer.
   Gravity Rush hade kunnat vara ett av årets spel. Nu är det "bara" ett mycket intressant actionäventyr med cool spelmekanik.