Nu har jag försökt flera gånger i helgen, men det är som att jag inte kommer in i det. Faktum är att jag flera gånger helt sonika somnat - något som i princip aldrig händer mig (och då menar jag verkligen “i princip aldrig”). Nu vet jag verkligen hur Luke Skywalker kände sig; jag vet att jag är ämnad för något större, men det där som väntar runt hörnet är fortfarande okänt. Värst av allt är att det kanske aldrig kommer att inträffa.

Men tillbaka till mig och Mass Effect. Ni känner mig inte så bra, men jag behöver lära mig att sikta in mig mot mer långsiktiga belöningar så det här är alldeles förträfflig egenterapi. Alla stora trilogier har dessutom en uppbyggnadsfas som faktiskt fyller en funktion genom att det blir så mycket mer svindlande när saker och ting väl börjar röra på sig. Jag får hålla tummarna för att det är så även här. Tills vidare får ni hålla tillgodo med en bild på min avatar, som sagt intalar jag mig att det är en avlägsen asiatisk släkting till mig...