Silent Hill Downpour
Skrevs 2012-04-10 13:11:00 av Andreas Eklöv
Ny utvecklare lyckas nästan med att återinföra Silent Hill till rampljuset. Nästan.
Med Silent Hill: Downpour satsar nya utvecklaren Vatra Games på att gjuta nytt liv i serien med nya idéer såväl som bekanta knep. En lyckad Silent Hill-atmosfär och nymodigheter som sidouppdrag gör att detta både är originellt och troget seriens rötter, men tyvärr plågas spelet av ett flertal missar som förstör vad som annars hade varit en kär återkomst.
logo
Otydlig centralfigur
Spelets protagonist är denna gång Murphy Pendleton som i spelets början sitter i fängelse på okända grunder. Orsaken till hans fängelsestraff förklaras inte inledningsvis vilket skapar känslan av att din moraliska kompass är något oklar. Under spelets gång nystas detta sakta men säkert upp och överlag är berättelsen klart intressant. Du kommer även att få göra egna moraliska val vid olika punkter i berättelsen, exempelvis om du vill hjälpa en karaktär eller låta dem störta mot sin undergång, men detta har egentligen ganska liten effekt på handlingen som helhet och får ses som illusionen av val. Handlingen tar sin början när den buss som Murphy transporteras med tillsammans med andra fångar kraschar i regndränkta omgivningar. Givetvis visar det sig att de befinner sig utanför den dimhöljda byn Silent Hill, och äventyret tar sin början.
Gammalt och nytt
Hur handlingen utspelar sig är faktiskt ett område där Vatra Games injicerar lite nytänkande i Silent Hill-serien. Du tar dig fram genom berättelsen via centrala uppdrag precis som brukligt i serien men under tiden samlar du även på dig ett antal valfria sidouppdrag. Dessa kan gå ut på en rad olika saker men är överlag intressanta och skapar ett mervärde som belönar den nyfikne utforskaren. Många av dessa uppdrag hittar du dessutom när du utforskar för andra sidouppdrag, något som inte bara ger mer kött på benen sett till spelets handling utan även mängden speltimmar.
Trevligt pusslande
En annan traditionell del av skräckspel är pussel och även här har Vatra Games lyckats skapa en diger uppsättning som känns passande för Silent Hill. Pusslen slår även an en bra balans mellan att vara utmanande utan att vara så svåra att de innebär ett allt för stort avbrott i handlingens fortskridande. Många av sidouppdragens pussel är däremot en återgång till de mer krävande och invecklade problem som tidigare var vanliga i genren. En frisk fläkt i jämförelse med dagens något handhållande speldesign.
Gott första intryck
Silent Hill Downpour ger ett gott atmosfäriskt intryck. Grafiken som bygger på Unreal-motorn slår förvisso inte mig med häpnad men den är passande för Silent Hill-världen och den tryckande dimman som ligger över byn skapar en känsla som för tankarna till seriens första del. Miljöer och fiender är trogna seriens stil, även om fiendevariationen inte direkt är diger, och du kommer att besöka underjordiska grottsystem såväl som byns ikoniska platser.
   Du kommer även att bli jagad av den ikoniska transformeringen där Silent Hill skiftar till den nedbrända och rödfärgade omgivning som ligger till grund för seriens mytologi, något som faktiskt tillhör spelets mest nervpirrande scener. Tyvärr använder sig Downpour av en väldigt sparsmakad ljudbild. Utöver ljudeffekter när något dramatiskt sker och musikslingor under speciella sektioner i handlingen är stämningsskapande musik och ljud obefintligt. Detta är mycket tråkigt då musik och ljudeffekter är en stor del av att bygga en effektiv atmosfär.
Tekniska missöden
Det goda atmosfäriska intrycket saboteras tyvärr tämligen omgående av rejäla tekniska problem. Bilduppdateringen är konstant ryckig, ibland så illa att bilden fryser under någon sekund. Detta gäller inte enbart större öppna utomhusmiljöer utan alla tänkbara platser. Med tanke på hur avancerade Unreal-baserade spel som flyter alldeles utmärkt på Playstation 3 så måste Vatra Games helt enkelt inte haft tid med, eller kompetensen för, att optimera koden för plattformen. Om du har en tv med 3d-stöd kan du även avnjuta spelet med glasögon på, dock är stödet för 3d inte bland det mest imponerande jag sett och det är endast ett fåtal scener som verkligen vinner på det.
Trasig spelmekanik
En annan stor del av spelupplevelsen som är trasig är tyvärr själva spelmekaniken, framför allt striderna. Fienderna i Downpour är tämligen farliga, och de blir än värre när de rör sig i grupp. Lägg till detta att de blir mer aggressiva när vädret är dåligt (läs: i regnet) så får du gott om anledningar till att jaga förbandslådor. Detta är i sig bara positivt då det skapar en känsla av utsatthet, men en del i utmaningen är stridssystemets oberäknelighet och bångstyrighet. Det är svårt att som spelare veta när du ska lyckas blockera fiendens attacker, och i trängda utrymmen kan det bli total slump hur striderna utspelar sig. Vid ett tillfälle, i en mörk källare, var det för mig helt omöjligt att se motståndaren och jag fick efter ett dödsfall och omstart till slut lösa situationen utan att veta hur det gick till.
4
Presentation och handling skapar en passande Silent Hill-känsla som ger ett riktigt bra första intryck.
Inget för revolvermannen
Till skillnad från tidigare delar i serien kan du här plocka upp alla möjliga typer av objekt i omgivningen och använda dem som vapen. Du kan slå allt från lampskärmar till yxor och stekpannor i huvudet på fienden, och alla dessa objekt har ett visst värde för tålighet som avgör hur länge du kan slå med dem innan de går sönder. Detta system kan vara något fånigt, till exempel går en skiftnyckel i metall sönder av att slå på kött och blod några gånger. Du kommer även att få tillgång till pistoler men tillgången till ammunition är så pass liten och utspriden att skjutandet blir en marginell del av stridsmekaniken.
Outnyttjad potential
Det är väldigt tråkigt att Vatra och folket från Konami inte har förvaltat den potential som finns här bättre. Om de bara hade speltestat stridssystemet bättre och optimerat spelmotorn så att den flyter bättre skulle detta faktiskt vara den bästa Silent Hill-upplevelsen sedan del tre, och helt enkelt ett bra skräckspel. Det blir i slutändan en svag sjua i betyg då spelet till stor del faktiskt är väldigt bra, men om du vet med dig att du stör dig på bråkig spelmekanik och bilduppdatering är detta inget för dig.
Vi fick spelet av Nordic Game Supply.
3 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • 1
    coffin sämsta spel jag någonsin orkat spela ... 2012-04-16
  • member_male
    Von Flodino Väldigt bra recension! Håller med på ... 2012-04-11
    • Eken_NJD
      loevet Tack! Ja jag blev också överraskad öv... 2012-04-11
Eken_NJD

loevet

En inbiten spelfantast som gick ner sig i spelträsket under de glada NES-dagarna. Spelar det mesta i spelväg men är extra svag för rollspel och actionäventyr. Är för övrigt helt besatt av Final Fan...
c9a7be261d3562a9eaa2542079a5196d
Genre
Action,skräck
Utgivare
Konami
Utvecklare
Vatra Games
Plattform
Playstation 3, Xbox 360
Prisjakt
Release
2012-03-30
Sammanfattning
plus
  1. Passande Silent Hill-atmosfär
  2. Intressant handling
  3. Riktigt trevliga pussel
  4. Både huvuduppdrag och sidouppdrag imponerar
minus
  1. Trasig spelmekanik frustrerar
  2. Konstant ojämn bilduppdatering
  3. Obefintlig stämningsmusik
  4. Spelarens val har liten effekt på handlingen
7

Slutsats

Det är väldigt tråkigt att Vatra och folket från Konami inte har förvaltat den potential som finns här bättre. Om de bara hade speltestat stridssystemet bättre och optimerat spelmotorn så att den flyter bättre skulle detta faktiskt vara den bästa Silent Hill-upplevelsen sedan del tre, och helt enkelt ett bra skräckspel. Det blir i slutändan en svag sjua i betyg då spelet till största del faktiskt är väldigt bra, men om du vet med dig att du stör dig på bråkig spelmekanik och bilduppdatering är detta inget för dig.
Bilder
newkonamilogo
silent-hill-downpour-xbox-360-1313599365-063
silent-hill-downpour-xbox-360-1313599365-064
silent-hill-downpour-xbox-360-1313599365-065
#inlineditbutton