Binary Domain
Skrevs 2012-04-02 12:51:00 av P-A Knutsson
Japaner försöker sig på Gears of War - och vinner.
Binary Domain är ett actionspel signerat folket bakom den hyllade Yakuza-serien. Denna gång är det dock inte Yakuzas i Japan som handlingen kretsar kring, utan i huvudsak västerländska specialsoldater som är i Japan för att skjuta på robotar. Kan det sluta i annat än katastrof?
bdflash
Gears of Japan
Två buffliga killar med stora vapen klampar runt i gråa, sterila miljöer. Den ena styltiga kommenteraren efter den andra ramlar ut ur huvudpersonen Dan Marshall och hans kompanjon Roy Boetangs sammanbitna munnar. Det börjar sannerligen inte bra för Binary Domain. Allt ifrån kontroll till karaktärer och miljöer får mig att tänka på en japan som spelar Gears of War och samtidigt skriker ”Jag kan också!” tills han blir hes.
   Saken blir inte bättre av att spelet känns ruskigt oslipat. Konstiga animationer och småbuggar avlöser varandra, samtidigt som ens kompanjon leker närsynt Rambo. Lägg därtill ett Mass Effect-liknande röstkommandosystem (som fungerar bäst med handkontroll) där svaren varierar mellan alternativ som ”Awsome”, ”Shit” och ”I like you”. Att panga på robotar känns inte heller det särskilt givande eller originellt.
bd2
Joe Boetang, även kallad Big Bo, påminner mest om en misslyckad COG-soldat.
Handling som överraskar
Sedan händer något. Samtidigt som nya personer ansluter till teamet och handlingen får större utrymme får även spelmomenten ett lyft. Spelets enkla rollspelselement och samspelet mellan karaktärerna gör oväntat mycket för upplevelsen, även om snacket mellan stridspittarna pendlar mellan dugligt och uruselt.
   Handlingen överraskar dock positivt. Historien om mänskliga robotar som infiltrerar samhället är inte häpnadsväckande på något sätt, men mellansekvenserna är många och välproducerade. Visserligen går berättandet ibland till överdrift på japanskt vis, men överlag presenteras handlingen klart bättre än i många liknande actionspel.
Action i toppklass
Det som glänser mest är dock actionmomenten. Att skjuta på halvkorkade robotar känns som sagt inledningsvis inte särskilt intressant, även om vapenkänslan är tung och bra. Det som lyfter upplevelsen är sättet som fienden slåss på. Trots att de förlorat både armar och ben ger de inte upp, vilket gör att striderna blir intensiva och underhållande. Att se fiender med sönderskjutna huvuden vandra runt planlöst och skjuta på första bästa mål, eller se dem krypa mot dig med trasiga ben och manisk blick skapar en härlig inramning på slagfälten.
   När sedan någon av spelets enorma bossar intar arenan är det bäst att tänka taktiskt och ta till vara på både skydd och ens medsoldater. Bossarna är i och för sig inte överdrivet smarta, men deras kraftfulla attacker gör att oförsiktiga spelare får räkna med att flyga runt som en vante ett flertal gånger.
bd1
Fiendevariationen är bättre än vad bilden visar.
Vattenskoter i tunnelbanan
Vid sidan av tredjepersonsskjutandet bjuds det på flera sekvenser som skapar god variation. Självklart hittas stationära kulsprutor, men även vattenskoterturer och rena rälsskjutarsektioner står på schemat. Något som sticker ut lite extra är de lugna partierna där bakgator, hemliga baser, stadskvarter med mera kan utforskas fritt. Områdena är i och för sig begränsade, likaså antalet pratglada personer, men det ger ett extra djup till både karaktärer och spelvärlden.
   Just spelvärlden är värd ett extra omnämnande. Det första området må likna en skrotad sekvens från Gears of War, men därefter följer en häftig resa genom ett futuristiskt Tokyo. Från den slitna slummen till det nybyggda samhället ovanför. Miljöerna är ofta lite väl kliniska, men de är relativt färgfyllda och ofta läckert designade.
Tomt i nätet
Likt de flesta andra actionspel innehåller Binary Domain ett pliktskyldigt onlineläge. Sju speltyper och en handfull banor finns tillgängliga, plus en mindre lyckad Horde-kopia. I och för sig kan hela onlinedelen beskrivas som en mindre lyckad kopia. En kopia där det dessutom lider av stora uppkopplingsproblem och brist på spelare.
bd3
Karaktärsdesignen är allt annat än originell, men huvudpersonerna känns ändå hyfsat levande.
En oslipad diamant
Sällan har ett första intryck varit så fel som i Binary Domain. Spelet är långt ifrån fläckfritt, men actionmomenten hör till de absolut bästa i genren. Vad som i början kändes som en ytterst blek kopia växer snart ut till en riktigt underhållande historia som jag inte kunde lägga ner förrän slutet var nått.
   Att co-op saknas är minst sagt underligt, vilket tillsammans med ett undermåligt onlineläge gör att Binary Domain bör undvikas av de som tycker att flerspelardelen är viktigast i actionspel. Actionfans som istället prioriterar en lagom lång och varierad kampanj med vettig handling har dock ett riktigt guldkorn här.
Vi fick spelet av PAN Vision.
2 Kommentarer
Kommenterar som gäst
zombie5

cmd

Spelar just nu!
7c8a9d9527b2612e3c595b672ef23181
Genre
Action
Utgivare
Sega
Utvecklare
Sega
Plattform
Playstation 3, Xbox 360
Prisjakt
Release
2012-02-24
Sammanfattning
plus
  1. Oväntat bra handling
  2. Riktigt roliga strider
  3. Utmanande bosstrider
  4. Lagom lång kampanj med god variation
minus
  1. Usel inledning
  2. Värdelöst röstsystem
  3. Ingen co-op
  4. Menlöst online
7

Slutsats

Binary Domain kan liknas vid en japansk Gears of War-kopia. Spelet börjar inte bra, men växer och bjuder på en varierad och actiontät resa med oväntat intressant handling. Menlösa onlinelägen och co-op-frånvaro lär skrämma bort många, men för actionfans som prioriterar en underhållande kampanj framför onlinespel är Binary Domain ett riktigt guldkorn.
BD200
#inlineditbutton