När Pac-man har fest är det bäst att hålla sig borta.
Pac-man Party är en minispelssamling som ursprungligen lanserades till Wii i slutet av 2010. Spelet fick ett blandat mottagande där sågningar mixades med hyllningar. De flesta var i alla fall överens om att minispelen var lättillgängliga och delvis välgjorda. Gäller detsamma 3DS-versionen?
Kvantitet före kvalitet
Med femtio minispel, tre gamla klassiker och ett digitalt brädspel på kassetten låter Pac-man Party 3D som en välfylld skapelse. Att spelet är välfyllt går visserligen inte att förneka, men fyllningen är ett skolboksexempel på kvantitet före kvalitet.
Alla de femtio minispelen är hämtade från Wii-versionen, men istället för viftningar ska stylusen eller knapparna användas. Det fungerar oftast dugligt, men aldrig optimalt. Det värsta är dock att flera av minispelen kunde ha varit väldigt roliga om lite mer möda hade lagts på att anpassa kontrollerna.
Vad sägs till exempel om minispelet där frukt ska delas? Istället för att skära själva frukterna, som i Fruit Ninja, ska ett rakt streck dras i mitten av pekskärmen när frukten ligger på rätt plats på den övre skärmen. Det finns även ett flertal minispel som hade fungerat ypperligt med styrspaken som kontrollmetod, men istället det ska fipplas med en oprecis låtsaskontroll på pekskärmen.
En smart tärning
Det finns visserligen ett par guldkorn bland minispelen, men under sina bästa stunder bjuder de aldrig på mer underhållning än en billig app. Dessutom förlorar minispelen mycket på att det inte är lika enkelt att spela fyra stycken på 3DS som på Wii.
Det enda riktigt intressanta med Pac-mans 3D-fest är egentligen tärningskastandet i brädspelsläget. Själva brädspelet är löjligt tillkrånglat och segt, men att ha supersimpla minispel som ”tärningskast” är helt klart en smart idé. En annars slumpmässig komponent blir lite mer interaktiv, utan att för den delen bli avancerad.
Tidlösa reliker
Avslutningsvis måste jag nämna de tre klassikerna som ligger inlagda som en bonus. Pac-man, Dig Dug och Galaga må vara tidlösa titlar som kan underhålla än idag, men att lägga in versioner helt utan inställningar och som dessutom enbart fyller en tredjedel av den övre skärmen kommer inte att göra någon glad.
Ingen höjdare
På Wii var Pac-man 3D Party en fullt godkänd minispelssamling. Detsamma gäller inte 3DS-versionen. Visserligen underhåller vissa minispel, men det märks allt för tydligt att kontrollen inte är ordentligt anpassad till formatet. Lägg därtill ett misslyckat brädspel och tre misshandlade klassiker så har vi ett spel som är svårt att rekommendera för andra än de största minispelsälskarna. Om ens det.
Vi fick spelet av Namco Bandai