Guardian Heroes
Skrevs 2011-10-14 20:40:00 av Marcus Alexandersson
Sällskaplig slagsmålsfest från en svunnen tid
Det är 1996. Yassir Arafat vinner palestinska presidentvalet. Pernilla Wiberg vinner VM-guld. Kung Carl Gustaf fyller 50 år. Och Guardian Heroes släpps till Sega Saturn.
Det är 2011. Yassir Arafat är död, Pernilla Wiberg har slutat, kung Carl Gustaf har vänt blad. Och Guardian Heroes släpps till XBLA.
guardian_heroes_1
Pixelpropaganda. Den "nya" grafiken får spelet att se handritat ut, men man kan också välja att spela det med originalpixlarna pumpandes.
Gammalt men inte förlegat
Det hinner hända mycket på femton år. Hack-n-slash-andet i Guardian Heroes upplevdes 1996 av många, inklusive mig, som fräsch spelglädje. Det fanns flera olika hjältar att välja mellan, ännu fler karaktärer i versus-läget och storyns utveckling kunde man styra själv. Många av de här inslagen har åldrats och samlat damm. Men damm går att blåsa bort. Äkta diamanter rostar inte. Och ibland kanske det var bättre förr.
Tillbaka till framtiden
Guardian Heroes är fortfarande väldigt mycket 1996. På gott och ont. Det är fortfarande ett okomplicerat spel. Nyheterna i XBLA-remaken, som kostar 800 MS-poäng (ungefär 100 kronor), är nästan uteslutande kosmetiska. Den omgjorda grafiken innebär en mer handritad känsla, originalgrafiken (som också är valbar) är fullt spelbar för den som älskade originalet. Men väljer man den ”remixade” grafiken får man också snyggare grafiska effekter från exempelvis magiattackerna. Något som kan vara att föredra då det lätt blir grötigt när fienderna kommer i större antal.
För fiender ska spöas. I mängder. Det här är inget spel att visa upp för Nobelkommittén, men det passar utmärkt i goda vänners lag eller på förfesten.
guardian_heroes_3
Killen är stark, tjejen kan läka. Spellogik från 1996.
Kaotisk kontroll eller kontrollerat kaos?
I storyn, där två spelare kan hjälpas åt, kan man välja mellan den starka krigaren, den lille magikern, allt-i-allon, och tjejen. Som kan använda läkemagi. För hon är tjej. Det märks, som sagt, att spelet är från 1996. Men det är inte bara det politiskt korrekta som är förlegat, även spelfältet och kontrollen hade mått bra av en uppdatering. Oavsett om du väljer att spela storyn (online eller offline), versus-läget, eller det nya ”evighetsläget” arcade mode, så är spelfältet uppdelat i tre nivåer. Längst fram, mitten, och längst bak. Tänk Little Big Planet för er som spelat det. Står du inte i rätt ”spår” gör du ofta ingen nytta.
Kontrollmässigt är styrkorset att föredra, även om det är det mindre av två onda alternativ.
Riktigt roligt
Kontrollproblem till trots, Guardian Heroes är fortfarande ett riktigt underhållande spel. Jag hade gärna sett stöd för fyra vänner i storyn och någon form av new game+. Nu blir varje genomspelning en snarlik upplevelse i att konstant börja från level ett. Men varje påbörjat försök innebär inte ett avklarat spel. Guardian Heroes gjordes innan autosave var något tänkbart och skrattar den oförsiktige rakt upp i ansiktet. Lär dig din karaktär, och lär dig att blocka, annars kommer snart dina nio continues att ticka ut. Och det kommer vara mer frustrerande njutbart än vad musiken blir efter ett par timmar.
guardian_heroes_10
Lätt kaotiskt. Det gäller att lära sig de olika karaktärernas styrkor och svagheter om man ska ha en chans i Guardian Heroes.
Ingen balans
Om du däremot åker på stryk i versus-läget kan du med rätta skylla på spelmässig obalans. Men istället för att förstöra det roliga så bidrar den skönhetsfläcken till ett roligare spel. För Guardian Heroes storhet är att det inte tar sig själv, eller sina karaktärer, på gravallvar. Det underhåller istället. På ett väldigt grundläggande sätt, som håller oavsett om året är 1996 eller 2011.
Betyg: 7 av 10
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
marcus

offline Sanyo

Journalist, vill bli författare och kommer nog alltid vara tv-spelare.
cfd0cb28a8b89b6697bfb427aca30ef2
Genre
Action,Fantasy,Fighting,Retro,Sidscrollande
Utgivare
Sega
Utvecklare
Treasure
Plattform
Xbox 360
Release
2011-10-12
#inlineditbutton