Ace Combat Assault Horizon
Skrevs 2011-10-12 16:40:08 av P-A Knutsson
Namcos flygactionserie tar ett steg mot Call of Duty.
Trots stenhård konkurrens var Ace Combat-serien, men femman i spetsen, bland mina absoluta favoritspel under den förra generationen. När del sex hittade till Xbox 360 för fyra år sedan var mina förväntningar därför enorma, förväntningar som snabbt raserades på grund av en halverad bilduppdatering, ojämn grafik, ovanligt repetitiva uppdrag och huvudvärksframkallande mellansekvenser. Sedan blev det tyst. Tills nu.
ac200
Flygaction med extra action
Efter att ha flugit i liknande spår sedan seriens första del till Playstation hittas en hel del förändringar i den senaste delen Assault Horizon. Förändringar som dessvärre inte alltid kan jämställas med förbättringar.
   Den mest uppenbara ändringen är att just actiondelen har lyfts fram ordentligt. Nog för att Ace Combat-serien alltid har stått för arkadaktig flygaction, men i denna del är flygplanen betydligt mer lättmanövrerade än förr – vilket leder till ett ännu mer intensivt upplägg. Fiendeplanen skjuts ner på löpande band och medan de faller mot en explosiv död zoomar kameran ibland in och visar allt i slow motion. Det känns som att utvecklarna gjort sitt yttersta för att göra ett riktigt coolt spel, vilket det säkert kan vara om man är 14 år. Personligen blir jag mest irriterad.
Krasch -och-dalbana
En annan actionorienterad nyhet i Assault Horizon är möjligheten, eller snarare tvånget, att gå in i närstrid. Genom att trycka in LB och RB samtidigt låses siktet på motståndaren och planet körs näst intill på räls rakt efter denne. En idé som stundtals resulterar i riktigt häftiga och smidiga strider, men som även förvirrar. Kameran och planet kränger och svajar så kraftigt att det är omöjligt att ha ordentlig kontroll, vilket är livsfarligt nära marken eller runt byggnader. Till exempel råkade jag ut för en handfull dödsfall där planet helt sonika fick för sig att det bästa sättet att följa efter en fiende var att tvärdyka rakt ner i marken.
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-174_1690932464
Där de tidigare AC-spelen utspelade sig i ett fiktivt universum utspelar sig denna del i vår värld.
Lyckade helikoptrar
Förutom flygplan får spelaren även sätta sig bakom spakarna på en attackhelikopter. Denna maskin är mycket lättstyrd och banorna påminner mest om Call of Duty i helikopter, vilket i och för sig går i linje med resten av det actionorienterade paketet. Personligen hade jag dock föredragit något lite mer realistiskt, krävande och belönande. Å andra sidan har jag riktigt kul under dessa uppdrag, speciellt den avslutande delen där en storstad får besökas på mycket nära håll.
   Mitt favoritmoment i spelet var dock de helikoptersektioner som helt går på räls. Här ska enbart ett vapensikte styras, men tack vare en superb inramning är inlevelsen riktigt hög. Vid ett par tillfällen var jag till och med redo att hoppa ner på marken och se allt från en förstapersonsvy – något som såklart aldrig skedde.
Call of Flygplan
Det må låta konstigt med tanke på genren, men det känns som om Namco tittat på Activisions krigskassako både en två gånger under utvecklingen av Assault Horizon. Exempelvis hittas återgenererande hälsa (!), scriptade stridssekvenser, sylt på skärmen vid skada, rälsskjutarsektioner – och framförallt en semirealistisk handling med galna ryssar, hjältemodiga amerikaner och rebeller med dödslängtan.
   Inget av dessa tillägg är egentligen direkt negativa; inte ens skadegeggan stör mig nämnvärt. Däremot ställer de scriptade stridssekvenserna till en hel del problem. Av någon underlig anledning går det nämligen inte att besegra vissa fiender om man inte gör som spelskaparna tänkt. Till exempel är det ibland ett krav att gå in i närstrid för att kunna träffa en fiende. Likaså är det ibland omöjligt att skaka av sig efterföljare såvida man inte använder en specifik undanmanöverfunktion. Eftersom jag är van att snirkla runt som ett argt bi skapar detta tvång stor frustration.
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144004-171_675646920
Varken karaktärer eller handling är något att hänga i julgranen.
Halvtrasiga krav
Just undanmanöverfunktionen framkallade ofta stor ilska eftersom den inte verkar fungera ordenligt med den alternativa kontrollmetoden aktiverad. En alternativ kontrollmetod som är ett måste för lite mer vana låtsaspiloter. Det är egentligen endast den högra styrspakens funktioner som ändras, men resulterar i en betydligt större frihet att manövrera planet som tänkt – förutom när förbestämda undanmanövrar måste utföras då.
Lovande online
Självklart innehåller Assault Horizon ett onlineläge, som trevligt nog verkar vara oväntat genomarbetat. Åtta banor och fyra spellägen inklusive co-op finns tillgängliga, samt ett system med upplåsbara förbättringar. Dessvärre fanns det inga personer online att testa spelet med när denna recension skrevs.
Ingen sjua
Assault Horizon är en ganska ojämn skapelse som pendlar mellan att imponera och frustrera. De relativt många nyheterna gör att spelet skiljer sig från tidigare delar av serien, vilket är både negativt och positivt. Jag fastnade för helikopterdelarna och den lite mer realistiska inramningen, medan de påtvingade hjälpfunktionerna störde ofantligt.
   I övrigt är denna titel inte alls dum. Spelet må sakna mycket av det som jag tidigare gillat med AC-serien, men tack vare de nya inslagen är underhållningsnivån ändå hög. Någon personlig klassiker likt del fyra och fem kommer däremot Assault Horizon aldrig bli.
Vi fick spelet av Namco Bandai.
4 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • av4979
    Alexander Tråkigt, jag spelade (det sista?) jät... 2011-10-14
    • zombie5
      cmd Nej, denna del är klart bättre än sex... 2011-10-14
zombie5

cmd

Spelar just nu!
cf2b57db1fba821afd58fd9be6c4c409
Genre
Flygaction
Utgivare
Namco Bandai
Utvecklare
Namco Bandai
Plattform
Xbox 360, Playstation 3
Prisjakt
Release
2011-10-14
Sammanfattning
plus
  1. Underhållande helikopteruppdrag
  2. Läckra flygplansmodeller
  3. Oftast smidig kontroll
  4. God variation
  5. Jas 39 Gripen talar svenska
minus
  1. Påtvingade hjälpmedel
  2. Ganska kort kampanj
  3. Platta karaktärer
  4. Trist handling
7

Slutsats

Assault Horizon är en ovanligt actionfylld del i Namcos Ace Combat-serie. Att utvecklarna har sneglat på Call of Duty märks tydligt i både handling och upplägg. En inspirationskälla som inte alls är så dum som det låter och speciellt helikopterinslagen underhåller. Dessvärre känns ofta flygandet för styrt och de påtvingade hjälpmedlen irriterar stort. Fast det hindrar inte spelet från att vara både välgjort och underhållande.
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-173_309333086
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-175_4290412068
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-176_2304722713
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-178_5053324
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-179_2604593496
ace-combat-assault-horizon-playstation-3-ps3-1305144244-180_3823194979
#inlineditbutton