Warhammer 40.000 Space Marine
Skrevs 2011-10-01 06:46:00 av Magnus Enarsson
Potentialen bubblar under ytan.
Jag upptäckte Games Workshops Warhammer-värld i tonåren då bordsrollspel var som hetast under 90-talet. Det handlade om en renodlad klassisk, men mörk, fantsyvärld där jag och mina vänner slogs mot hetlevrade orcher och brinnande helvetiska chaos-demoner. Games Workshops fantasi stannade dock aldrig vid den klassiska fantasy-schablonen. Sida vid sida skapade de en vision om hur det hade sett ut om samma krig fortsatte in i framtiden – si sådär 40 000 år. Det är här som det senaste konsolspelet Warhammer: Space Marine utspelar sig.
420
Orcherna anfaller
Handlingen tar sin början när Titus, en ärrad Space Marine, anländer med sina kollegor till en planet som invaderas av Orcher. De måste göra allt för att stoppa grönskinnens cybernetiska missfoster till ledare från att lägga vantarna på ett mäktigt vapen. Tyvärr erbjuder berättelsen inte mycket mer än så och det finns egentligen inte så mycket mer att säga. Tyvärr har potentialen till att sätta sanslös action i ett sammanhang gott om intet även om grundmaterialet är en oändlig källa av möjligheter till spännande äventyr. Historiemässigt stampar spelet mer eller mindre på samma ställe hela vägen igenom. De få vändpunkterna som finns tänker jag inte förstöra och låter helt enkelt bli att skriva om dem.
   Ett annat misslyckande är att handlingen börjar bli intressant först när spelet tar slut, vilket irriterar då händelserna borde ägt rum mycket tidigare för att skapa ett driv framåt. Nu hänger tyvärr handlingen löst inför en förmodad uppföljare, vilket får spelet att kännas mer som en prolog än något annat.
Krutrök och klingor
Det man i stort sett gör i spelet är att skjuta sig fram till olika punkter som vidare presenterar nästa mål. Banorna är för det mesta hårt snitslade och det finns sällan någon känsla av frihet eller val under resan. Det finns dock gott om olika vapen och man förses nästan hela spelet igenom av nya roliga leksaker att förinta motståndarna med. Vapnen i sig är blandningar av närstridsvapen och skjutvapen. Det finns allt från klassiska maskingevär till brännande laserkanoner och smältande plasmagevär som tillsammans skänker spelet ett visst djup rent taktiskt eftersom de är bra på olika avstånd och situationer. Val av vapen är också ett moment som erbjuds löpande under varje bana och blir extra viktigt eftersom man endast kan bära fyra skjutvapen samtidigt.
_-Warhammer-40-000-Space-Marine-PS3-_
Ibland får man tillgång till en jetpack som gör att man kan hoppa och sväva långt med sin metallklump till soldat.
Brist på variation
Det finns tre olika närstridsvapnen att skifta mellan under spelets gång. Ett motorsågssvärd, en blixtrande yxa och en livsfarlig slägga. Det kan vara en fördel att ta till dessa vapen när du blir omringad av fiender eftersom man med olika knappkombinationer kan utföra svepande slag som skadar många samtidigt. Knockar du dessutom en fiende istället för att slå ihjäl honom kan du utföra förödande avrättningar som fyller på din livsmätare. När detta kombineras med de väl uttänkta vapnen blir striderna riktigt kul många gånger. Tyvärr lider spelet av för lite variation, både i form av olika fiender och stridssituationer, vilket får det hela att kännas tröttsamt i längden.
Tunt flerspelarläge
Spelet har även ett sparsmakat flerspelarläge som bara bjuder på två spelstilar och en handfull kartor. Utvecklarna har valt att följa trenden där man genom intjänade erfarenhetspoäng går upp i rang och låser där med upp vapen och förmågor. Tyvärr lyser co-op-funktioner med sin frånvaro i Warhammer Space Marine, något som känns märkligt eftersom enspelarläget många gånger känns skräddarsytt för ändamålet. Tyvärr är flerspelarläget för tunt för att göra något vidare intryck i dagens spelklimat.
c5f8642e9ad3440f9b3b5b101855d00a2
Det år lika bra att såga i Orcher som att skjuta.
Ögongodis
Grafiken i spelet ser bra och skarp ut och lär inte göra någon besviken, men står samtidigt aldrig ut tillräckligt för att man ska höja på ögonbrynen. De få utomhusscenerna som finns gör ett gott intryck även om det snabbt bär av in i trånga gångar. Färgpaletten är dock lite väl brun för sitt eget bästa och hade inte mått dåligt av miljöer som inte består av metall eller sten.
   Designen är väl tillvaratagen utifrån förlagan och den som sedan tidigare är beundrare av den humoristiska och överdrivna designen i Warhammer 40k kan förvänta sig en hel del ögongodis. Det märks att det finns en grund i allt skjutande, detaljer som skvallrar om en levande värld där religion, magi och teknologi vävs samman i en tillfredsställande mix. Tyvärr förblir detta bara bubblor under ytan. Striderna som många gånger bjuder på mycket underhållning klarar inte av att väga upp bristen på variation och en berättelse som aldrig lyckas engagera.
Vi fick spelet av Namco Bandai.
2 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • avatarbody2
    emil Hade höga förhoppni... mina farhågor. :) 2011-10-03
jag

Magnus Enarsson

En trevlig grabb från Skövde som nu mera bor i Stockholm efter en tid som reporter för Sveriges Radio P4 - Skaraborg. Jobbar som klippassistent på Digitala medier inom TV4, men är även utbildad man...
9f11490e0b25e96e1a032710b7bd06ef
Genre
Action
Utgivare
THQ
Utvecklare
Relic
Plattform
Playstation 3, PC, Xbox 360
Prisjakt
Release
2011-09-09
Sammanfattning
plus
  1. Snygg design
  2. Kul vapen
  3. Häftig värld
minus
  1. Brist på handling
  2. Tunt flerspelarläge
  3. Repetitivt
  4. Ingen co-op
  5. Brist på variation i miljöer
6

Slutsats

Grafiken i spelet ser bra och skarp ut och lär inte göra någon besviken, men står samtidigt aldrig ut i mangden. De få utomhusscenerna som finns gör ett gott intryck även om det snabbt bär av in i trånga gångar. Färgpaletten är dock lite väl brun för sitt eget bästa och hade inte mått dåligt av miljöer som inte består av metall och sten.
Designen är väl tillvaratagen utifrån förlagan och den som sedan tidigare är beundrare av den humoristiska och överdrivna designen i Warhammer 40k kan förvänta sig en hel del ögongodis. Det märks att det finns en grund i allt skjutande, detaljer som skvallrar om en levande värld där religion, magi och teknologi vävs samman i en tillfredsställande mix. Tyvärr förblir detta bara bubblor under ytan. Striderna som många gånger bjuder på mycket underhållning klarar inte att väga upp bristen på variation och en berättelse som aldrig lyckas engagera.
Bilder
warhammer40000spacemarineplaystation3ps3001
warhammer40000spacemarineplaystation3ps3002
warhammer40000spacemarineplaystation3ps3003
warhammer40000spacemarineplaystation3ps3004
warhammer40000spacemarineplaystation3ps3005
#inlineditbutton