Red Steel 2
Skrevs 2010-04-05 14:33:00 av P-A Knutsson
Svärdsvingande med precision eller ologiskt viftande?
Red Steel: ett hypat releasespel som lovade mycket men föll på rejäla kontrollproblem. Wii MotionPlus: tillbehöret som skulle visa att rörelsekontroller visst kan fungera, men som tio månader efter release fortfarande inte bevisat detta. Blir Red Steel 2, det första regelrätta spelet som kräver MotionPlus, både Nintendos och Ubisofts revansch?
rs2flash
Ett borderlands med svärd
Med Wiimoten greppad som ett svärd i högerhanden, och Nunchucken vilandes som en Fisher Price-leksak i den vänstra, väntar jag med spänning på hur kontrollen i Red Steel 2 ska fungera. När introsekvensen nått sitt slut och själva spelandet börjar har jag dock glömt bort alla kontrollfunderingar. Istället är det grafiken som fångar min uppmärksamhet. Red Steel 2 är riktigt snyggt.
   Rött Stål två utspelar sig i högteknologiska western-miljöer som är uppmålade med läcker celshading. Det visuella påminner starkt om Borderlands, och är till och med snyggare här och var. Att spelet dessutom rullar på i 60 bilder per sekund är imponerande.
   Det grafiska fyrverkeriet sker dock på bekostnad av storleken på de områden som besöks. Spelet är långt ifrån en korridorskjutare, men bjuder inte heller på särskilt många alternativa vägar eller hemliga gångar. Istället sker stridandet i relativt små rumsliknande områden som binds samman av en mängd dörrar. Detta är dock inget som stör spelupplevelsen överdrivet mycket, även om laddningstiderna vid varje dörröppning kunde ha maskerats bättre.
Tyst nu och berätta om kontrollen!
Efter att grafikchocken släppt kom kontrolltankarna krypandes. Ubisofts actionfyllda uppföljare känns lite som eldprovet för Nintendos fyrkantiga kontrolltillsats, speciellt med tanke på hur fantastiskt svärdsvingande med Wiimoten kan vara – i teorin i alla fall.
   Så, fungerar rörelsekontrollen i praktiken? Svaret är ett rungande ”ptjo”. Pistolskjutandet sköts precis som det brukar göra på Wii; sikta på skärmen och tryck på B. Lättförståeligt och välfungerande. Svärdsvingandet utförs däremot, inte helt otippat, genom att vifta kontrollen. Det rör sig dock inte om 1:1-rörelser, utan spelet känner av cirka sju olika attackriktningar samt en framåtstöt – vilket inledningsvis känns som en redig besvikelse. Jag vill kontrollera slagen fullt ut, både vad gäller rörelser och hastighet. Här går det bara att bestämma från vilken vinkel attacken ska komma.
rs22
Förutom att anfalla med svärdet kan man även använda det som skydd genom att hålla in A-knappen.
Cowboyhatt och ninjasvärd
Att leka cowboyninja med Wiimoten är dock tillräckligt kul för att kontrollbesvikelsen ska förlåtas. Visst hade det varit roligare med friare kontroll, men tack vare de nya attackerna som kan köpas under spelets gång blir striderna aldrig tradiga. Det är fortfarande samma grundviftningar som utförs, men de kan kombineras med knapptryckningar och rörelsekombinationer för att skapa olika attacker. Samtliga svärdsattacker levererar dessutom en härlig träffkänsla, vilket gör att viftandet aldrig känns fånigt.
   Spelets strider är snarare den raka motsatsen till fånigt. Att ständigt ha tillgång till både pistol och svärd gör att striderna blir riktigt varierade och underhållande. Det finns en rad fiendetyper och samtliga har olika styrkor och svagheter, så även om striderna aldrig blir överdrivet svåra gäller det att hela tiden spela strategiskt för att inte åka på smisk.
Och priset för sämsta handling går till…
Med imponerande grafik, roliga strider och fullt godkända kontroller har Red Steel 2 en riktigt bra grund att stå på. Tyvärr slarvas mycket bort på grund av ett halvtråkigt spelupplägg. Medan spelaren knatar runt i de rumsliknande områdena hittas då och då anslagstavlor där uppdrag delas ut. Förutom huvuduppdragen som för handlingen vidare finns det även en rad sidouppdrag där exempelvis Wanted-skyltar ska huggas sönder och guldtackor ska hittas. Oavsett uppdragstyp utförs de oftast utan att man förstår vad som görs eller varför. Man vandrar mest runt och trycker på A vid en stor glimmande sak – uppdrag slutfört.
   Huvuduppdragen förklaras inte mycket bättre och själva handlingen är ett stort frågetecken. Spelaren intar rollen som den sista medlemmen i någon klan och måste därför döda saker. Och aktivera kommunikationstorn. I början lyssnade jag på vad karaktärer sa och försökte pussla ihop vad som hände, men efter någon timme gav jag upp helt. Nog för att FPS-spel inte brukar vara kända för Oscars-vinnande berättelser, men lite mer än detta borde vi få.
rs34
Trots den stiliserade grafiken och avsaknaden av blod är spelet riktigt våldsamt, speciellt de avslutande ”finishing moves” som oftast är rena splatterfester.
En underhållande besvikelse
Efter ett par timmar med Red Steel 2 har jag gett upp alla förhoppningar om att rörelsekontroller ska fungera lika bra som knapptryckningar. Därmed inte sagt att spelet är dåligt – snarare det motsatta. Visst leder viftandet till lite sämre precision och några feltolkade attacker, men problemen vägs upp av att spelandet faktiskt blir roligare. Att styra svärdet med en vanlig handkontroll hade helt enkelt lett till ett betydligt tråkigare spel.
   Rent kontrollmässigt gör Red Steel 2 med andra ord det mesta rätt. Tyvärr håller själva spelupplägget inte lika hög klass. Varken handling eller uppdrag lämnar något som helst intryck, utan det känns mest som man springer framåt och råkar utföra uppdrag på vägen. Att inte mer tid lagts ner på handlingen är trist, men inte spelförstörande. Alla som är sugna på ett underhållande actionspel som utnyttjar Wiis unika kontroller har här en titel som är väl värd en titt.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
afe2d8db505635ed61666aee789278fc
Genre
Action
Utgivare
Ubisoft
Plattform
Wii
Prisjakt
Release
2010-03-25
Sammanfattning
plus
  1. Underhållande strider
  2. Skön vapenkänsla
  3. Snygg grafik
minus
  1. Usel handling
  2. Tråkiga uppdrag
  3. Inte fläckfri kontroll
7

Slutsats

Red Steel 2 är det första regelrätta spelet som kräver MotionPlus. Tyvärr innebär det inte att spelets svärdhugg utförs med 1:1-rörelser, utan vi får nöja oss med att spelet känner av åtta olika attackriktningar. Tack vare kombinationen av svärd- och pistolattacker är dock striderna ruskigt underhållande ändå. Tråkigt nog håller spelupplägget inte lika bra klass och varken handling eller uppdrag lämnar något som helst intryck. Red Steel 2 är trots detta väl värt en titt för actionsugna Wii-ägare som vill använda kontrollen på ett kul sätt.
Bilder
redsteel2wii054
redsteel2wii055
redsteel2wii056
rs2
rs23
#inlineditbutton