Yakuza 3
Skrevs 2010-03-19 17:50:00 av P-A Knutsson
Gangstersaga eller barnhemssimulator?
På grund av svaga västerländska försäljningssiffror av del ett och två såg det länge ut som det ultrajapanska Yakuza 3 skulle stanna i hemlandet, men lagom till att fyran utannonserades berättade Sega att trean skulle skeppas till Europa. Kommer vi blåsta européer förstå något denna gång?
I föregående avsnitt
Eftersom Yakuza 3 är en riktig storytung berättelse som tar sin start där tvåan slutar, är det en bra idé att ta en titt på sammanfattningen av del ett och två som hittas i huvudmenyn. Är man ny till serien är detta nästan ett måste, men även de som klarat föregångarna kan må bra av att färska upp minnet. Sammanfattningen består av väl valda mellansekvenser som binds samman av huvudpersonen Kazumas berättarröst. Trots att resumén tar närmare 40 minuter att ta sig igenom är den väl värd en titt.
En gammal men livfull stad
Till en början märks det alltför väl att Yakuza 3 släpptes för över ett år sedan i Japan. Innan spelet drar igång ska en 5GB stor installationsfil sakta betas igenom, och när det är klart visas en meny som liknar ett arkadspel från 98. Även det tillhörande ljudet påminner om det årtiondet.
   När själva spelandet väl drar igång blir upplevelsen därför oväntat positiv, även om det yttre knappast kan klassas som snyggt. Istället för grafiken är det storskaligheten och designen som imponerar. Gatorna är fulla av välinredda butiker och de människor som knatar runt skiljer sig åt både vad gäller utseende och rörelser, och relativt många av dem går att prata med.
   Dessa konversationer, och även många andra, sker dock enbart med text ackompanjerad av knasterliknande ljud av samma sort som exempelvis GBA-spel brukade använda som röster. Nog för att spelet innehåller en enorm mängd dialog och det hade varit nästintill omöjligt att röstsätta allt, men inlevelsen tar rejält med stryk när vissa konversationer knorras fram.
yakuzastad
Städerna är oerhört levande och man kan spendera många timmar på att bara vandra runt, handla mat, spela arkadspel eller sjunga karaoke.
En schizofren presentation
Överlag är presentationen en minst sagt splittrad upplevelse. På den ena sidan har vi de snygga och fantastiskt röstsatta mellansekvenserna som målas upp av spelets egen grafikmotor, samt mängder med smarta och välgjorda detaljer runtom i staden. På den andra sidan har vi det nämnda konversationsknorret, en del riktigt lågupplösta texturer, stundtals hemsk kantutjämning och vissa stendöda miljöer.
   Kan man se förbi de tekniska bristerna och istället fokusera på variationen är det dock svårt att inte bli imponerad av Yakuza 3. Oavsett om det är en sandstrand, golfbana eller arkadhall som besöks, är områdena suveränt uppbyggda rent designmässigt. Att grafiken inte riktigt håller måttet blir då lite lättare att ha överseende med.
Ett dubbelliv i hawaiiskjorta
Även det spelmässiga är så tudelat att det nästan blir komiskt. Förutom att vara en livsfarlig före detta yakuza, har Kazuma även hand om ett barnhem. Båda delarna får gott om utrymme i speltiden, vilket leder till att man i ena stunden hjälper barnen med deras små problem – för att i nästa springa runt på gatorna och stampa sönder elakingar. Lägg därtill golfspelande, karaokesjungande, fiske med mycket mer och vi har vitt skilda spelupplevelser som var för sig skulle fungera som ett fristående spel.
   Denna variation är dock ett tvåeggat svärd. De som vill ha ett fartfyllt actionspel kommer att tröttna på de långa konversationerna och barnuppfostrandet, medan de som spelar för stämningen och storyn kan tycka att berättandet avbryts alltför ofta av onödiga sekvenser. Personligen gillar jag den udda kombinationen av familjeliv och maffiauppgörelser, även om det stundtals blir mer än lovligt segt att leka springpojke varje gång något barn får problem. Detta vägs dock upp av att spelet får ett otroligt djup som gör att man verkligen bryr sig om och karaktärerna.
yakuzafight
Trots det enkla upplägget är striderna ruskigt underhållande.
Ett rollspel i GTA-kostym
Om Yakuza 3 skulle placeras i ett genrefack ligger actionrollspel närmast till hands. Varje besegrad gangster och slutfört uppdrag ger erfarenhetspoäng som kan användas till att förbättra Kazumas grundegenskaper eller låsa upp nya attacker. Det går även att utrusta huvudkaraktären med statushöjande föremål såsom extra mjuka sulor och bandage. Dessutom finns det en uppsjö av egenskapsförbättrande och hälsopåfyllande potions.
   Själva striderna påminner mycket om en 3D-brawler i rollspelskostym. Kazuma ställs ofta mot flera fiender samtidigt, och samtliga karaktärer kan röra sig fritt inom ett avgränsat område. Slagsmålen är riktigt våldsamma och går ofta över gränsen, men samtidigt är de lite komiska när Kazuma använder allt från trafikkoner till cyklar och golfklubbor för att slå ner gängmedlemmar.
   För det mesta är det dock knogar och fötter som används, och känslan när små japanska gangsters bankas ner är riktigt tillfredsställande. Striderna består till stor del av att hamra på fyrkant för enklare slag och sparkar, medan trekant används för en lite kraftfullare attack. Det går även att lyfta upp fiender med cirkel, för att sedan kasta in dem i sina kumpaner eller en väl vald vägg.
   
Ett liv i Japan
Att spela Yakuza 3 är en speciell upplevelse. Stundtals lever jag mig in i världen totalt och njuter av långa pratsekvenser, skumma minispel och våldsamma slagsmål. Tyvärr blir jag emellanåt galen på det låga tempot och alla löjliga hämtuppdrag. Överlag gillar jag dock äventyret riktigt mycket.
   Eftersom spelet är så omfattande är det svårt att sätta fingret på exakt varför. Det känns minst sagt underligt att bli lika glad när en boss besegrats, som när man spelar baseball med barnen. Om det inte varit för ett visst Heavy Rain hade de senare delarna antagligen berört ännu mer.
   Å andra sidan spelar det ingen större roll. Med ett rikt persongalleri, sanslös variation, spännande berättelse och roliga strider erbjuder Yakuza 3 en upplevelse som både rollspelare och actionsugna kan uppskatta – bara de har ett visst intresse för japansk kultur och tålamod nog för ett par långdragna sekvenser.
9 Kommentarer
Kommenterar som gäst
  • member_male
    Dante Så spelet är helt klart köpvärt trots... 2010-03-30
  • image
    Stetch Eftersom jag febrilt letat efter ett ... 2010-03-24
  • comment
    galveston Jag spelade demot av detta. Jag tyckt... 2010-03-19
    • zombie5
      cmd Hörde precis att demot utspelade sig ... 2010-03-21
      • comment
        galveston Ungefär så ja. Det kändes som om jag ... 2010-03-22
        • Bild_84
          Mugen Ja jag håller med dig om demot, sa de... 2010-03-22
    • zombie5
      cmd Vilken del bestod demot av? Jag tycke... 2010-03-19
      • comment
        galveston Man skulle gå till nån klubb och spöa... 2010-03-21
669a60259bbb6a2c67df0d0f18d086d4
Genre
Action
Utgivare
Sega
Utvecklare
Sega
Plattform
Playstation 3
Prisjakt
Release
2010-03-12
Sammanfattning
plus
  1. Enorm variation
  2. Röstskådespelarna
  3. Livfulla städer
  4. Roliga strider
minus
  1. En del grafiska missar
  2. Ett par tråkiga uppdrag
  3. Mycket onödigt spring
8

Slutsats

Yakuza 3 är en spännande saga som utspelar sig i Japans undre värld. I rollen som en före detta yakuza ska spelaren undersöka vem som försöker mörda hans vänner, och samtidigt ta hand om ett barnhem, spela golf, kasta pil, spela kort med mer. Det finns så mycket att göra att variationen nästan blir parodisk. Trots den stora variationen fungerar samtliga delar bra, och spelet kan underhålla både actionfans och rollspelare. Tålamod och ett litet intresse för Japansk kultur krävs dock.
Bilder
01
02
03
04
ME00008721012
ME00008721002
ME00008720982
ME00008720992
ME00009044092
ME00009044102
ME00009044112
ME00009044122
ME00009044132
ME00009044142
ME00009044152
ME00009044162
ME00009044172
ME00009044182
ME00009044192
ME00009044202
ME00009044212
ME00009044222
ME00009044232
ME00009044242
#inlineditbutton