Jag är ett stort fan av Sims-serien och har spelat både ettan och tvåan samt de flesta av expansionerna. My Sims-serien har jag dock inte vågat mig på tidigare och när jag fick hem My Sims Party hade jag ingen aning om vad som väntade. Jag önskar att jag hade vetat.

Det finns mängder med partyspel till Wii av skiftande kvalitet. Det är ett populärt koncept och allt fler vill ha en del av kakan. Därför är det kanske inte så konstigt att EA beslutat sig för att pröva lyckan med My Sims-serien. Men alla serier är inte ämnade att vara i centrum på festen eller barnkalaset och det känns som om EA borde ha insett det.

My Sims Party är i princip ett renodlat partyspel med mängder av minispel. Den sociala biten, som är Sims signum, är rejält nedtonad och istället ska din Sim delta i olika festivaler och tävla mot andra simmar. Varje festival innehåller en handfull minispel som ska genomföras och helst vinnas. För att låsa upp nästa festival och ytterligare minispel måste man nämligen få mest poäng när resultaten från den aktuella festivalens minispel är sammanräknade.
   Man behöver dock inte vinna alla minispel för att få den sammanlagt högsta poängen. Ju större marginal man vinner med, eller ju bättre man gör ifrån sig i minispelen om man så vill, desto högre poäng får man. Är det jämnt bland deltagarna blir poängen låga för alla. Är det någon som dominerar får denne också klart mest poäng. Faktum är att det kan räcka med att vinna ett enda minispel riktigt stort, och sedan förlora resten, för att få ihop tillräckligt med poäng för att vinna festivalgruppen.

Egentligen känns inte Sims Party alls som ett Sims-spel. Den enda gemensamma nämnaren är att det går att modifiera sina karaktärer och byta kläder. Tyvärr är grafiken så kantig och ful att det inte spelar någon som helst roll att valmöjligheten finns. Det finns inget som inspirerar till att lägga tid på sådant.
   Att alla simmar i Sims Party också har olika egenskaper som gör dem snabbare eller starkare har inte heller någon betydelse i det stora sammanhanget. Skillnaderna mellan simmarna blir ändå marginell, hur mycket egenskaperna än förstärks eller försämras.

Över lag är de flesta minispelen slätstrukna och tråkiga. Det finns dock några ljuspunkter som fick mig att vakna till och inse att det faktiskt var riktigt roligt. Men dessa små ljus är för få för att lysa upp mörkret. Det ska dekoreras pizzor, det ska matas människor och det ska skopas glass. Wii-kontrollen används visserligen med varierande grepp under de olika spelen, men fungerar tyvärr oftast dåligt. Kontrollen blir istället ett så störande moment att det är helt omöjligt att fokusera på att vinna och än mindre möjligt att faktiskt göra det.
   Det enda positiva med spelet är egentligen att det finns två spellägen, ett kampanjläge där man kämpar sig igenom festivalerna och ett minispelläge där många av spelen är upplåsta från början, vilket innebär att det faktiskt går att hoppa rakt in och köra om man så vill.
   Det är också lite kul att det finns en ledartavla för den som gillar att jaga placeringar och att det går att spela upp till fyra spelare.

Det känns att My Sims Party främst är utvecklat för barn. Jag har svårt att se någon vuxen människa njuta av det som ett partyspel. Samtidigt tror jag inte att det passar för barn heller. Bristerna i kontrollen gör det helt enkelt för komplicerat och jag tvivlar på att barn över huvud taget skulle få ut något av spelupplevelsen mer än frustration. Då fungerar mer "vuxna" partyspel som exempelvis Mario Kart antagligen mycket bättre. My Sims Party hamnar därför i något slags Limbo som aldrig blir riktigt bra.
   Sims är egentligen en bra serie och jag tycker att det är tråkigt att se hur den förstörts och bytt inriktning när den nu även släppts till Wii. Personligen tänker jag hålla mig till ursprungsversionerna till pc istället och blicka framåt mot The Sims 3.