Grensla cykeln eller kasta dig i bassängen
Summer Athletics är ett enkelt spel. Här finns 26 av de olympiska grenarna representerade som kastgrenar, simning, hoppgrenar, velodrom, bågskytte, olika löpdistanser och simhopp. Hur urvalet har skett är svårt att sia om men en lämplig förklaring är att alla grenar är individuella utom teamåkning i velodrom, 4x100 meter medley och stafetten. Vi får alltså inte njuta av lagsporter som vattenpolo, fotboll och landhockey. Samtidigt är upplägget för alla grenar väldigt simpelt så ett naturligt urval har säker skett även här. Jag tvivlar på att upplägget gjort taekwondo och 10 km gång rättvisa.

Höjdhoppet glänser bland krampframkallande kontroller
Grenarna är av varierande kvalité. Oftast är kontrollerna enkla men utan finess och för det mesta blir det ett krampaktigt ryckande i spakarna. Kastgrenarna och hoppgrenarna hör till de roligare med relativt bra kontroller. I höjdhoppet gäller det till exempel att i rätt läge trycka antingen på A- eller B-knappen för att få bra steg i ansatsen som ger ett viss möjlig höjd. När hoppen sen skall göras trycker man in vänstra triggern och håller in den för att släppa den när den är som högst på mätaren. Slutligen snurras högra analoga styrspaken för att räta ut hopparen perfekt. Detta är ett av de bästa systemen. Många grenar där löpning ingår utförs genom att dra högra analoga spaken fram och tillbaka så snabbt som möjligt. Helt klar krampvarning på 800 meter. Värst är cyklingen som bara känns idiotisk. Här gäller det att ställa in farten men för att ha en chans att vinna gäller det att ta rygg på andra cyklister och hamna i lägre luftmotstånd. Detta system fungerar inte alls på ett bra sätt och den oprecisa kontrollen har stor del i detta. Simningen är också en tumdödare där varje analog spak motsvarar respektive arm som ska snurras på rätt sätt mot varandra. Det gäller verkligen att få in rytmen och även om 100 m fjäril är enkelt är det lätt att bli frustrerad på 4 x 100 m medley där det är svårt att hitta rytmen.