Det är egentligen väldigt sorgligt att spela Too Human. De flesta utvecklare drömmer antagligen om att få lång tid på sig med en stor budget. Silicon Knights använde sina priviligerade förutsättningar till att visa att de inte vet hur man gör spel. Nog för att recensioner varit lite extra hårda på grund av Dennis Dyacks barnsliga attacker på internet och att spelet marknadsfördes som en topptitel, men det är verkligen mycket i Too Human som andas uselt hantverk.

Strider utan känsla
Nästa problem är själva striderna. Du kan dels använda närstrid där vapen som svärd och hammare kan komma till pass medan pistoler och gevär är lämpliga mot fiender på längre håll. Närstrider sköts med högerspaken. Dra i den riktningen du vill hugga och om en fiende är markerad träffar du automatiskt. Det är nödvändigt för att göra striderna smidigare och fungerar ganska bra rent tekniskt, men de saknar känsla. Det är som att man står och viftar på en fiende tills den bara faller ihop. Huggen känns aldrig som att de träffar något och spakviftandet är ett helt misslyckat sätt att göra kontrollen lite mer speciell.
   Avståndsstriderna ger inte heller någon känsla av att man träffar något och kameran, som inte kan styras - bara justeras rakt framåt med en knapptryckning, är ständigt felriktad. Många strider blir därför både förvirrande och panikartade. Men annars fungerar det lite bättre att göra sig av med motståndet på håll.
   Man ska kunna kräva strider med känsla i den här generationen. Inte minst av ett spel som så gott som enbart handlar om att ha ihjäl fiender.

Fel känslor väcks
Handlingen är förståelig, men berättandet riktigt pinsamt. De försöker skapa känslor och spännande sekvenser, men det mesta blir bara skrattretande dåligt. Att hyra in en manusförfattare hade inte varit en dum idé. Replikerna är korkade och karaktärerna platta. När en filmsekvens ska vara häftig så ser det bara töntigt ut. När vi ska känna med huvudpersonen så väcks bara hånskratt. Allt på grund av en total avsaknad av känsla och god smak.
   Obegripligt är dock den andra dimension som har lagts in. Här ska man vandra runt i en smått idyllisk natur och knuffa på stenar och trycka på A vid olika ställen för att få lite ledtrådar och bonusföremål. Tempot från det övriga spelet sänks totalt, liksom intresset.