Super Smash Bros. Brawl
Skrevs 2008-08-18 17:59:44 av Håkan Persson
Slagsmålsfest med nostalgiöverdos
Trots att Masahiro Sakurai, en av de ledande personerna bakom det mest sålda Gamecube-spelet Super Smash Bros Melee, hoppade av HAL Laboratory och startade det egna bolaget Sora fick han återigen förtroendet att leda produktionen av partyslagsmålsseriens tredje del. Det sägs att han har haft Super Smash Bros Brawl i utveckling under tre år, varav det sista endast har använts till att polera och finjustera spelet för att göra det till den ultimata uppföljaren. Frågan är inte om han har lyckats – utan hur Nintendo någonsin ska kunna följa upp det här.
ssbb460x194
En nypa Nintendonostalgi
Enligt en intervju i Edge ska seriens första del ha varit frukten av Masahiro Sakurai och Nintendos nuvarande vd Satoru Iwatas gemensamma projekt på HAL Laboratory som inspirerades av Nintendos 64-bitarskonsol när den avtäcktes för första gången. Idén var ett partyslagsmålsspel där fyra spelare ska slå ut varandra från en arena i klassisk herren på täppan-anda. Efter vidare planering och visioner gav Nintendo sitt medgivande att de fick utveckla spelet under deras flagga och dessutom låta dem använda deras maskotar. Resten är historia.
   Egentligen är det en ganska fyndig spelidé. Bunta ihop Nintendos mest populära figurer i en säck, ruska om och släpp ut dem på en arena där de får göra upp i ett kaotisk myller av hjälpmedel och interaktiva omgivningar. Att dessutom krydda det hela med massor av Nintendonostalgi, som skulle få herr Miyamoto själv att trilla av stolen, har spelet fått en unik utstrålning som saknar motstycke.
ssbbsmashball
Den som först slår sönder den blinkade bollen blir belönad med Final Smash – ett läge där ens kämpe får tillgång till väldigt kraftiga attacker.
Mer party än slagsmål
Matcherna ter sig något annorlunda än i ett vanligt slagsmålsspel. Istället för puckla på motståndaren tills hälsomätaren är tömd, gäller det här att slå ut denne från banan och själv undvika detsamma. En procentsats berättar hur pass lätt det är att åka ut och denna ökas allt eftersom man tar emot stryk – ju högre den är, desto sämre ligger man till för att bli utsparkad.
   Det är inget Virtua Fighter som har snickrats ihop. Här handlar det snarare om knapphamrings-VM än tajmade kontringar och slagkombinationer där varje bildruta motståndaren blir immobiliserad räknas. Men visst, under den enkla ytan finns ett djup, även om det är väldigt begränsat. Att använda garden i rätt stund, förhindra motståndare att ta sig tillbaka på banan med diverse tricks, utnyttja banornas utformning och de föremål som dyker upp är något man bör bemästra för att möta mer hårdnackade spelare.
Trevliga gästspel
Brawls spelsätt är dock oerhört lätt att sätta sig in i, även för den mest ovane spelaren. Det är endast två knappar för attacker, men genom att hålla spaken eller styrkorset åt olika håll utför ens karaktär en rad offensiva utfall.
   Förutom de vanliga attackerna, kasten och specialrörelserna slumpas massor av olika föremål fram för att göra matcherna ännu mer hysteriska än de redan är. Baseballträn, ljussvärd, tunnor och en drös med olika Nintendo-relaterade ting som Super Scopes, gröna skal och pokéballs är bara några exempel på sådant som dyker upp. Ett väldigt skojigt föremål är assist trophy. Denna kan exempelvis framkalla en hord motorcyklar från spelet Excite Bike, Little Mac från Punch Out, dr Wright från Sim City, Gray Fox från Metal Gear Solid eller någon annan gästkaraktär som ställer till oreda för alla utom den som utnyttjade föremålet.
ssbbcoin
Sonic i en dust med Samus och nykomlingarna King Dedede och Diddy Kong.
Snake? Snake? Snaaaaaaaaaaaaake!
Laguppställningen består av 35 mer eller mindre kända figurer med Nintendos draghästar Mario, Link, Samus och Donkey Kong i spetsen. Ett par efterlängtade nykomlingar som Pit från Kid Icarus, Olimar från Pikmin och Wario har också lagts till. Men allra störst ståhej har det nog ändå varit över de två figurer som inte är Nintendos – Solid Snake och Sonic. Lite otippat men väldigt underhållande med karaktärer från helt andra företag.
   Arenorna är över 40 till antalet. Många är rena plojbanor men desto roligare är de att slåss på. Pictochat-banan ritas om i jämna cykler, på Mario Kart-arenan kör gokarts på dem som står i vägen och i Wario Ware-varianten får man delta i diverse minispel som kännetecknar serien.
   Möjligheten att skapa egna arenor är en välkommen funktion, där man även online kan dela med sig dem bland sina kompisar. Dock är skapandefunktionen något begränsad och allt för ofta ser de slätstrukna och likartade ut, trots att det går att låsa upp fler byggobjekt.
Onlineskräp
Brawl har kallats för ”game of forever” och det är väldigt passande. Det finns oerhört många spellägen, inställningar, saker att låsa upp och prylar att samla. Vilket även gäller för den ensamme spelaren, särskilt i det matiga äventyrsläget The Subspace Emissary. Med hjälp utav Kazushige Nojima, en manusförfattare från SquareEnixs Final Fantasy-stall, har Brawl fått ett tio timmars äventyr där man får följa hela den digra listan av figurer genom sidoscrollande plattformsbanor när de kämpar mot ett okänt hot. De sedvanliga slagsmålen är naturligtvis en stor del av äventyret, även om det är mycket plattformshoppande.
   Nintendo har varit både sega och ovilliga när det kommer till spel över nätet. Tyvärr måste Super Smash Bros Brawl också ställa sig i samma led som Nintendos övriga spel med bra förutsättningar för onlinespel. Faktum är att jag hittills inte har hittat någon att spela mot. Om jag har haft maximal otur med mina spelsessioner eller om spelets möjligheter att hitta medspelare är urusla låter jag ha osagt – men det är verkligen bortkastad potential.
ssbbhomerun
Det beroendeframkallande Home run contest kan nu spelas tillsammans med en kamrat.
Nästan samma kostym
Att Wii endast är en pimpad Gamecube är uttjatat men likväl sant. Så Brawl ser därmed mer eller mindre exakt ut som det fyra år gamla Melee, men med något mer polerad yta och läckrare effekter. Dock ser det riktigt bra ut för att vara Wii – det flyter både snabbt och smidigt trots att det är fyra detaljerade karaktärer som studsar runt på banorna i ett grafiskt fyrverkeri av effekter.
   Jag kan mycket väl förstå dem som inte gillar serien. Många gånger blir det alldeles för hysteriskt och all Nintendofrosseri kan stå en upp över öronen. Kontrollen är inte särskilt precis och mycket av det som händer på skärmen är av slump som förstör finliret som fanns i större utsträckning i Melee. Det blir särskilt uppenbart när ens karaktär helt sporadiskt snubblar över något som inte finns och lämnar en öppen för inkommande attacker.
Underhållande enkelt
Sora har knölat in mer än 25 år av spelhistoria i spelet och det är som att öppna Pandoras ask – där innehållet är utbytt mot nostalgikickar och Nintendoreferenser. Dock känns det aldrig som en ansökan till klubben av självbeundran – utan det är väl implanterat och ger spelet ett unikt framförande och helhet. Retrovibbarna återgår sedan även i spelandet – inga större krusiduller där fokus ligger på enkla, men hysteriska, strider fyllda till bredden av spelglädje, särskilt tillsammans med tre likasinnade kamrater.
   Super Smash Bros Brawl är minst sagt en överdos på många sätt och vis – men en bra sådan.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
honken1

offline honken

Spenderar dagarna på en reklambyrå i Gävle som grafisk formgivare.
f2861f506bd099fb9af62c0e27409604
Genre
Fighting
Utgivare
Nintendo
Utvecklare
HAL Labs
Plattform
Wii
Prisjakt
Release
2008-06-27
Sammanfattning
plus
  1. Många karaktärer
  2. Hysteriskt spelsätt
  3. Äventyrsläget
  4. Inställningsmöjligheterna
  5. Långvarigt
  6. Imponerande soundtrack
  7. Nostalgikickarna
minus
  1. Slumpartat
  2. Onlinespelandet
  3. Onödigt mycket laddande
8

Slutsats

Nintendos tredje slagsmålsfest är inte bara en överdos av nostalgi – det är även ett av konsolens absolut roligaste. Super Smash Bros Brawl erbjuder visserligen ett simpelt spelsätt men i rätta vänners lag så blir det konsolens skojigaste partyspel och erbjuder enorm variation och livslängd i och med dess många spellägen, karaktärer, inställningsmöjligheter med mera. Tyvärr finns ett inte särskilt fungerade onlineläge och slumpartade händelser som förstör finlir för att göra det till en fullpott.
Bilder
ME00008344852
ME00008344862
ME00008344872
ME00008344842
92851820060510screen001
92851820060510screen002
92851820060510screen003
92851820060510screen004
92851820060510screen005
92851820060510screen006
92851820060510screen007
92851820060510screen008
92851820060510screen009
92851820060510screen010
92851820060510screen011
92851820060510screen012
92851820060510screen013
92851820060510screen015
92851820060510screen017
92851820060510screen018
92851820060510screen019
92851820060510screen020
92851820060510screen021
92851820060510screen022
Fyra sätt att styra
Utvecklarna har haft den goda smaken att inte använda sig utav de rörelsekänsliga funktionerna i Wiimoten och låter spelarna välja en av fyra olika kontrollmetoder:
• Gamecube-kontroll
• Wiimote
• Wiimote + nunchuk
• Classic controller
#inlineditbutton