På förra årets PES-träff för media pratade jag med en del överförfriskade europeiska Konami-medarbetare. De uttryckte en frustration över att Konami i Japan inte riktigt förstår vad som är viktigt i Europa och att de förtvivlat försöker få mer inflytande. I 2008 började de få igenom en del idéer som en licensierad menylåt till exempel. I 2009 finns det en detalj som säger en hel del om PES-serien. Det finns nu betydligt mer licensierad musik, men istället för att skriva ut låtnamn och artist som skulle vara det naturliga så fortsätter de med sitt system med att skriva låtnamn och genre (rock, techno etcetera). Som om det skulle vara intressant. Samma märkliga tänk återfinns tyvärr i väldigt mycket i PES 2009. Förbättringar, men utan att ha en känsla för hur det blir bäst för oss spelare.

Reparationer: backlinjen
Bland det sämsta med PES 2008 var att försvararna alltför ofta var helt ute och cyklade i sina löpningar vilket kunde leda till att motståndarna fick fri passage till en målchans. Det är betydligt bättre i år. Detta trots att Seabass vägrade inse det problemet. Medspelarna tar också betydligt bättre löpningar i år och att hålla in L1 innan du passar gör ofta att passaren tar en fin djupledslöpning som man kan slå bollen till.
   Det är också lite mer ovanligt att målvakterna gör stora blunders, men framför allt är det betydligt bättre skärmuppdatering än i förra årets version som nästan var ospelbar.

Förbättringar: bollfysiken
Den största förbättringen är annars att bollen är mer levande. Eftersom spelarna sträcker sig mer efter bollar blir det också fler halvdana bollberöringar. Någon får en tå på en passning och bollen ligger "fri" på plan. Ett försök att stå i vägen för en boll blir istället till en retlig tunnel. Spelare försöker, men misslyckas helt med att nå en boll. Skott studsar på spelare i vägen och i dueller och överbefolkade områden kan lite vad som helst hända. Det kan på grund av detta ibland bli ännu mer rörigt i trånga situationer i straffområdet och det kommer nog dröja länge innan man lärt sig att det kan vara farligt att ha för mycket folk på samma område.
   Över huvud taget blir fler bollar "lösa". I PES 2008 till PS3/360 var bollen oftare låst till en spelare. Det är en känslig balans. Vi vill inte att bollen ska vara en helt eget objekt som i Sensible Soccer, men Konami fick till det riktigt bra i PES 2008 till PS2. Tyvärr är det inte riktigt lika fritt och lyckat i PES 2009, men det är bättre än sist till PS3/360.

Nyhet: spelarkontroll
En intressant nyhet är att man nu kan välja att enbart byta spelare när man trycker på L1. Med den här inställningen byter man alltså inte automatiskt när man får bollen. Det betyder att du kan låta datorspelarna spela runt bollen innan du blir en av dem för att slå iväg en boll till någon du tagit en löpning med. Inte helt enkelt att vänja sig vid, men det finns helt klart en finess med det.
   En annan nyhet är att du kan bestämma vilka spelare som du vill kontrollera på plan. Markera till exempel en anfallare, en sidomittfältare och den defensiv mittfältare. När du sedan byter spelare med L1 växlar du enbart mellan dessa spelare. På så sätt kan du och upp till sex vänner (i PS3-versionen) dela upp laget mellan er om ni vill.
   När det gäller finter görs en del sådana automatiskt nu bara du rör dig med tekniska spelare. Ronaldo kan till exempel göra en överstegsfint när du byter riktning. I övrigt är kontrollen sig lik.

Bättre, men inte tillräckligt?
Det är ett av de mest stående intrycken jag får; det här är bättre än i fjol, men inte lika bra som PES 2008 till PS2. Där fick Konami till balansen mellan en fri boll och ett spel på plan som helt berodde på spelaren. I versionerna till 360 och PS3 händer det för ofta att det är korkade spelare på plan eller rejäla målvaktstavlor som orsakar insläppta mål.
   De korkade passningarna finns kvar och kan till och med ha utökats. Antingen så är riktningen överkänslig eller så har Konami lagt in en för stor slumpfaktor vid passningar eftersom de fortfarande kan gå lite hur som helst. Verkligen inte i varje situation, men för ofta.

Become a Legend: grunderna
Konami försöker i år att planka EA:s Be A Pro rakt av. Gör en spelare som mittfältare eller anfallare. Välj sedan en liga eller skapa en egen med vilka lag du vill. Nu är du alltid samma spelare och får först spela en testmatch. Du ser allt från en något inzoomad kamera som följer efter din spelare och det gäller såklart att göra så bra ifrån dig som möjligt. För att bli lite mer delaktig i spelet kan du tigga pass med 2 snabba tryck på R2 (eller om du ändrar konfigurationen). Men till skillnad från i Be A Pro passar inte medspelarna omedelbart. Istället slår de passningen lite när de känner för det vilket kan leda till att läget redan är borta när du får bollen. Återigen visar Konami att de struntar fullständigt i att det ska vara lättillgängligt.

Become a Legend: i större klubb
Efter testmatchen får du bud från olika lag och måste välja ett av dem. Det knasiga är att man hamnar i en storklubb på en gång och är lätt sämre än alla i startelvan. Jag väljer att spela för Everton (Merseyside Blue) och får spela en intern träningsmatch mot de andra i laget. Det går inget vidare även om jag tar ett stort ansvar. Slår bort några avgörande passningar och missar de två lägen jag skapar. Men jag får ändå 7,5 i betyg vilket är bäst i mitt lag. För att göra en lång historia kort så hade jag efter ungefär 20 matcher (det vill säga ungefär 1800 minuter) fått hoppa in i ungefär hälften och sällan mer än femton minuter per match (sammanlagd speltid är alltså ungefär 150 minuter av 1800 minuter). Resten av tiden har jag tvingats titta på matcherna. Man kan förvisso höja tempot i matcherna till fyra gånger så snabbt, men det är ändå ungefär fem minuter per match.

Become a Legend: misslyckat skämt?
Det tråkiga är att när jag får spela får jag så gott som alltid bättre matchbetyg än mina medspelare och jag gör både mål och assists. Efter ett gäng matcher är de andra i laget nästan helt tömda på energi och deras formpilar visar rakt neråt. Jag får inte starta matcher ändå.
   Det hade varit okej om jag hade utvecklat min spelare, men efter 20 matcher har han ännu inte fått en enda förbättrad egenskap. Faktum är att han inte ens fått ett halvt steg i någon egenskap.
   Förhoppningsvis har Konami glömt berätta att det här är ett ofärdigt spelläge som ska fixas innan releasen. Annars är det här inget annat än ett misslyckat skämt.

Master League: som vanligt
Vi Master League-fantaster har vid det här laget vant oss vid att Konami ignorerar oss varje år. Karriärläget har knappt utvecklats de senaste fem åren och det är samma sak i år. Det enda som ändrats är att förhandlingar nu sker i två steg; först med klubben, sedan med spelaren. Först alltså en övergångssumma med klubben och sedan lön- och kontraktsförhandlingar.
   I övrigt har inget hänt och det är lika frustrerande som vanligt.

Grafiken och ljudet: bättre
Grafiskt har det skett en del förbättringar. Spelarna ser lite bättre ut, publiken kanske en aning mer levande, bilduppdateringen är klart förbättrad, många nya animationer har tillkommit, menyerna har åtminstone en design i år och ansiktsuttrycken är mer levande. Även ljudmässigt har det förutom en del låtar som åtminstone är okej också tillkommit mer ramsor på arenorna (även om de ofta blir tjatiga efter ett tag).

Online: oklarheter
Bestäm namn, favoritlag, favoritspelare och en signatur innan du ger dig ut på serverjakt. Det är uppdelat i brittiska, tyska och några andra varianter. Du ser var det finns folk och hur många det finns. Sedan går du in i olika lobbys och hittar spelare. Jag spenderade en timme med att försöka få igång det, men förhoppningsvis är det helt enkelt inte klart än och Konami har glömt berätta det.
   I menyerna kan jag dock lista ut att det ska gå att spela två mot två online (2003 berättade Seabass i en intervju att de kunde fixa elva mot elva online på PS2) och så finns det ett Legend-läge där man verkar kunna ta med sin Become A Legend-spelare och vara en av fyra som spelar i samma lag. Exakt hur det fungerar har vi inte kunnat testa i dagsläget.

Editläget: samma
Det går i år precis som tidigare att ändra lagnamn och gå in och finjustera spelare i allt från utseende och egenskaper. Det finns till exempel 16 olika skor (inget fritt skapande), ungefär lika många inställningar som förra året när det gäller ansiktsbehåring, frisyrer, ansiktsmodeller och annat. Ansikten går att göra väldigt mycket med, men frisyrer och skägg är det fortfarande för dåligt med. Att ställa in dribblingar och frisparkar känns ytterst meningslöst, men de 71 olika målgesterna är lika kul som förra året.
   Det går att importera en bild med Playstation Eye, men det verkar inte vara förbättrat från förra året och vi som har skägg kan glömma att få med det på spelaren.
   Den stora nyheten är att det går att göra emblem på pixelnivå. På så sätt går det att skapa i stort sett vad du vill och om du bara är tillräckligt ambitiös kan vilka ligor och lag som helst skapas.

Licenser: färre
Den stora nyheten är att Konami verkar ha tappat hela spanska ligan. De har fel lagnamn och fel dräkter. I England ska Liverpool och Manchester United vara bekräftade, men de heter fortfarande fel i den här versionen. Bayern München har bytts mot Zenit St Petersburg och i Norden har Helsingborg fått lämna plats för Brøndby (kvar finns Hammarby, AIK, Rosenborg, Helsinki, IFK Göteborg och Köpenhamn). Det har med andra ord inte tillkommit en enda licens utan att minst en annan tappats.

Andra korta intryck:
• Repriser kan nu ses även efter avblåsningar.
• Fortfarande ganska styrt vem som har bollen.
• Fortfarande lite styltigt i löpningarna.
• Fortfarande löpningar i åtta riktningar.
• Att hålla in X och fyrkant fungerar oroväckande bra för att ta bollen från datorn.
• Precis som i 2008 händer det lite för ofta att spelare befinner sig på helt fel plats på plan. En DMF uppe vid offensivt inkast till exempel.
• Onlinespel kräver Konami ID - åtminstone på PS3.
• Närkamper kan sluta på fler sätt.
• Spelarna fattar fortfarande inte var sidolinjerna är.
• Spelare stannar ibland upp i en dryg sekund när de missat en mottagning eller duell.
• Måste fortfarande själv kolla upp vad det är för match som kommer härnäst och vad som gäller i den.

Slutsats: nästan ända fram
Mycket är förbättrat sedan 2008 och förutom när jag tittade på Become A Legend så har jag haft riktigt kul med PES 2009. Det är betydligt bättre än 2008 på många av de viktigaste punkterna, men jag är ändå lite besviken. Det här är vad PES 2008 borde varit. Nu hade jag väntat mig ytterligare ett steg. Ett steg närmre spelkänslan som PS2-versionen hade förra året, massor av fler licenser, mindre stela animationer på plan, smartare spelare och mycket annat. Istället har Konami satsat på en del nya spellägen som förhoppningsvis inte fungerade som de skulle i den ofärdiga version jag testat. Alltså: riktigt bra, men inte den fullträff jag hoppats på.