Ferrari har alltid hört till giganterna inom banracing och de lyxiga röda bilarna är väl för de flesta av oss också något vi inte själva kan äga i verkligheten. I Ferrari Challenge från System 3 handlar allt just om dessa bilar och hur snabbt man kan köra dem, men räcker det bland den tuffa konkurrensen av racingspel?

Ferrari för hela slanten
Det är inte första gången det släpps ett bilspel med enbart Ferraribilar. I början av 1999 fanns Segas Ferrari F355 Challenge tillgängligt i arkadhallar och konverterades senare till Dreamcast och Playstation 2. Man kunde där bara ratta en Ferrari F355 och vad gäller konsolversionerna så passerade de ganska obemärkt.
   Ferrari Challenge har inte mycket att göra med ovan nämnda spel förutom de liknande licenserna. Det baseras på ett mästerskap med samma namn som startades av Ferrariägare runt om i världen och där bara en typ av bil används. Tidigare var den officiella bilen just Ferrari F355 men nu är det Ferrari F430 som används i tävlingarna. I Sverige finns exempelvis motsvarande Ferrari Scandinavia Challenge.

Var rädd om lacken
Det finns alltså bara en bilmodell att börja med men färg och andra mönster på lacken går att variera fritt. Visserligen krävs inga större bragder för att låsa upp fler bilar och annat men det känns trots allt något torftigt att inte ha några val i början.
   Med den enda bilen kan man till en början försöka ta sig igenom de olika enspelarlägena Challenge, Arcade och Time Trial. Det första får ses som huvudläget där man tävlar i den italienska, europeiska eller nordamerikanska serien. Varje helg är man på en ny bana där man kan kvalificera sig och köra två lopp. Vill man så går det att snabbspola förbi kvalet men då förbättras inte ens startposition utan man hamnar sist i starten för race ett. Slutpositionen i första racet blir dock startposition i det andra oavsett. Man samlar poäng genom mästerskapet och får bonus ju bättre man bemästrar Ferrarin.
   I arkadläget kör man fyra race åt gången beroende på svårighetsgrad och man måste komma på pallen för att ta sig vidare från ett race till ett annat. Klarar man alla så fås en slutpoäng som även kan laddas upp till en poängtavla på internet. I time trial-läget kör man ensam på banan för att sätta snabba varvtider som också kan laddas upp på nätet.
   Bonusar och kort låses upp i samtliga dessa lägen eller om man bara kör ett Quick Race eller träningskör. Korten används i ett minispel där man helt enkelt kan vinna fler kort och bonusar. Det tar inte lång tid att samla på sig en hel del nya bilar och utrustning så länge man sysselsätter sig med något i spelet.

Väl på banan
Mycket finns alltså att göra men det stora provet innefattar naturligtvis körkänslan. Medan spel som Race Driver Grid med flera satsat på en röjig körglädje som är lätt att komma in i så kräver Ferrari Challenge mer av spelaren.
   Kontrollen är i alla fall som i andra bilspel med gas och broms på axelknapparna, dock omvänd i standardläget med gas på vänster och broms på höger sida. Övriga kontroller innefattar handbroms och skifta kameravinkel vilket leder till att man oftast bara använder två-tre knappar utöver styrspaken vid automatväxling. Man förses också med allehanda körhjälp som antispinn och visning av idealiskt körspår tills man väljer att avaktivera dessa. Även i det enklaste utförandet blir det ändå en hygglig utmaning innan man blir den självskrivne vinnaren. Mycket beror detta på att Ferrari-bilarna känns understyrda om man inte bromsar i det närmaste perfekt. Inte sällan leder det till irriterande avåkningar om man ligger på lite för hårt på gasen.
   Att allt handlar om Ferrari blir om möjligt tydligare när man ser skillnaden i grafikkvalité på bilarna och banorna. Medan bilarna ser imponerande realistiska ut från alla vinklar så har de 16 banorna desto färre detaljer och effekterna vid avåkningar och krockar ligger en bit under vad vi sett andra spel prestera.
   Ljuden fungerar överlag men vill man verkligen höra motorerna spinna så får man gå in i inställningarna och dra ner volymen på den inte så upphetsande bakgrundsmusiken.

Stiligt men lite stelt
I bakgrund av dagens brännande konkurrens i racinggenren så når tyvärr inte Ferrari Challenge hela vägen fram. Utvecklarna ska ha en eloge för att man trott på sin sak och satsat på den helhjärtat men slutprodukten blir lite för smal. Allt är nästan löjligt stiligt med krimskrams och mäktiga körer i menyletandet som dessutom leder till lite väl långa laddningstider innan man får se sin bil.
   Spellägena känns inte heller tillräckligt varierande för att motivera dem alla och man bör ha ett stort Ferrari-intresse för att ha viljan att låsa upp varenda grej. Det gäller även för multiplayerläget, som jag dock inte hade möjlighet att testa utförligt, men valmöjligheterna är än mindre än i enspelarläget. Till exempel går det inte mötas offline utan bara köra race över LAN och internet.
   Realistiken av att köra en Ferrari har helt enkelt gått före spelglädjen och då det även på andra plan ligger efter topparna Race Driver Grid, Forza Motorsport med flera så rekommenderas dessa i första hand. Men det är verkligen inte dumt att slappna av i en Ferrari vissa stunder.