Dragon Ball Z: Burst Limit
Skrevs 2008-08-12 14:24:25 av P-A Knutsson
Dragon Ball-spelen har alltid bjudit på en lättillgänglig och snabb slagsmålsdos. De tidigare installationerna har dock lidit av att vara lite för simpla och saknat djup för att hålla längre stunder. När serien tagit steget till PS3 och 360 har grafiken putsats upp rejält, men gäller detsamma innehållet?
Vad snackar de om…
Jag har spelat igenom tre Dragon Ball-spel och läst en handfull av de pocketar som är släppta i Sverige, ändå förstå jag fortfarande inte ett dugg av vad som händer i spelen. Alla bråkar, skriker, bits och är allmänt förbannade på det mesta. Än värre blir det av att handlingen i huvudläget grenar ut sig i olika historier som visar upp samma sekvenser med olika utgångar. Säkert grymt för insatta fans, men själv blir jag mest förvirrad.
   Menyn i huvudläget ser ut som en tankekarta där varje strid symboliseras av en ruta. I början är det raka spår, men ganska snart grenar handlingen ut i flera olika rutor. Vid flera tillfällen finns det två rutor med samma karaktärer, och beroende på vilken man väljer blir utgången annorlunda.
Riktig låtsasgrafik
Höjdpunkten i de tidigare Dragon Ball-spelen har varit grafiken, och detsamma gäller nu. Karaktärerna är läckert celshadade och rör sig snabbt och mjukt. Under striderna exploderar skärmen konstant i tjusiga ljuseffekter. Därför är det extra tråkigt att intrycket dras ner av de trista bakgrunderna. Kulisser långt bort i fjärran som aldrig påverkar spelandet på något sätt.
   Överlag imponerar grafiken och den ser stundtals ut som en riktig film, inte mycket att klaga på här med andra ord.
Snabbt och långt
Efter ett pass med Burst Limit är det alltså grafiken som etsats sig fast i min hjärna, men därmed inte sagt att striderna är dåliga. Det är ett otroligt snabbt beat ’em up och till en början känns det mest som man hamrar på knapparna helt utan kontroll. Efter ett par strider eller en sväng i träningsläget upptäcker man dock att det finns ett visst djup och att spela med lite taktik är en bra idé. Det är såklart inget Virtua Fighter vi pratar om, utan själva slagkombinationerna påminner mest om Smash Bros. Vill man ha en chans mot lite svårare motstånd är dock timing otroligt viktigt i både anfall och försvar.
   Något som är både bra och dåligt med striderna är att de är ovanligt långa. Varje karaktär har flera livsmätare som måste betas igenom innan striden är vunnen. Det leder till många, långa och färgsprakande kombinationer i varenda match. Samtidigt är det ett problem också, då man blir less på att matcherna blir långtråkiga.
dbz
Det finns inte mycket att klaga på vad gäller karaktärsmodellerna.
Sponsrade slagsmål
Tråkigt nog spelar det ingen större roll hur man spelar mot datorn då den har en tendens att ”fuska” lite när den vill. Dels kan de vräka ur sig superattacker som äter upp hela din livsmätare i ett nafs, men det är faktiskt inte det värsta.
   Den stora nyheten i Burst Limit är dramascener som spelas upp lite då och då under striderna. Meningslösa mellansekvenser där någon karaktär ska säga någon pinsam mening. Förutom att störa flytet i striden oerhört gör de här scenerna att attacker som precis skulle ha träffat försvinner helt. Tänk er reklamavbrott som slängs in när pucken ska glida in i över mållinjen, men målet räknas inte eftersom folket i TV-sofforna inte såg det. När TV-sändningen är tillbaka kontrar istället det andra laget och smäller in ett avgörande mål. Ungefär så känns det att spela Burst Limit.
Bra men intetsägande
Alla som gillade de gamla Dragon Ball-spelen ska såklart ta en titt på Burst Limit, men var beredd på att mest bli irriterad på de få nyheter som finns. För de som inte testat serien förr får man ett lättspelat och fartfyllt fightingspel. Det är helt klart godkänd underhållning och har inga jättebrister – men det lilla extra saknas. Jag slår mig igenom högar med motståndare och låser upp mängder med karaktärer och annat kul, men förutom vissa snygga attacker är det inget som fastnar. Förutom de där förbannade sekvenserna. På grund av dem rasar betyget ner från en svag sjua till en stark sexa. Underhållningsgraden under mina pass med spelet har varierat från duglig till kul, men det blir aldrig något mer än ett snabbt och snyggt men oprecist beat ’em up utan överraskningar.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
4f0d4cb228e9e7a8a491e57cf44d59f8
Genre
Fighting
Utgivare
Atari
Utvecklare
Namco Bandai
Plattform
Playstation 3, Xbox 360
Prisjakt
Release
2008-06-05
Sammanfattning
plus
  1. Snabbt och snyggt
  2. Lättspelat
  3. Mycket att låsa upp
minus
  1. Skränigt ljud
  2. För långa strider
  3. Korkade nyheter
6

Slutsats

Dragon Ball Z Burst Limit gör mycket rätt och lite fel, men ändå fastnar jag inte riktigt för det. Det som imponerar är grafiken och det snabba flytet, fast vad hjälper det när striderna känns så oengagerade. Spelet är absolut inte dåligt och bjuder på lättillgänglig och snygg fighting som de flesta kan ha kul med i kortare doser. Problemet är att bristen på djup gör att doserna blir mindre och mindre.
Bilder
62506200805281500420big
62506200805281500431big
62506200805281500443big
62506200805281500432big
62506200805281500454big
62506200805281500465big
62506200805281500466big
62506200805281500477big
62506200805281500488big
62506200805281500499big
625062008052815004910big
625062008052815005011big
625062008052815005112big
625062008052815005113big
625062008052815005214big
625062008052815005315big
625062008052815005416big
625062008052815005517big
625062008052815005618big
625062008052815005719big
625062008052815005820big
625062008052815005921big
625062008052815010022big
625062008052815010223big
#inlineditbutton