Jag vill älska The Chronicles of Narnia: Prince Caspian. Varenda millimeter av mig vill att det ska vara helt underbart. För jag har så många fina minnen från den teveserie som gick när jag var liten. Men det hjälper inte. Hur fantastiskt musiken än är och hur mycket jag än fascineras av historien som ligger till grund för spelet så blir Prince Caspian inget annat än platt fall.

Kanske är det för att det är andra delen i spelserien som vi så abrupt slängs in i berättelsen. För historien börjar bokstavligt talat mitt i ett andetag. Allt är förvirrat.
   En borggård har invaderats och huvuduppdraget är att driva bort soldaterna. Från borggården leder sedan olika portar och torn vidare till deluppdrag som måste genomföras men som kan spelas i slumpvis ordning.
   Att man inte riktigt vet vart man ska gå ökar på förvirringen och jag snurrar runt på borggården ett tag innan jag fattar poängen. Instruktionerna under uppdragen är också otydliga. När uppdraget "ta sönder katapulterna" dyker upp så finns det inget som logiskt leder mig fram till lösningen att hoppa upp på en av jättarnas ryggar för att nå upp till katapulternas känsliga delar. Och bristen på tydlighet genomsyrar hela spelet. Tyvärr blir också den annars så fascinerande berättelsen också otydlig då utvecklarna Traveller's Tales trots tillgång till mellansekvenser från filmen på flera ställen misslyckas att knyta ihop säcken och skapa ett sammanhang.

Upplägget i Prince Caspian skulle absolut ha kunnat fungera om historien framställts tydligt och gjorts intressant. Men tyvärr känns det allt som oftast endast rörigt och medelmåttigt. Jag hade kanske kunnat ha överseende med utvecklarnas bristande förmåga att göra berättelsen engagerande om resten av spelet varit väl genomfört. Men tyvärr dras det också med skrämmande dålig AI, flera grafiska buggar och en i princip ojusterbar kamera som lyckas gömma vitala objekt bakom både pelare och träd. Det är ofta tack vare en liten 2D-karta i ena hörnet som det ens är möjligt att navigera.