Ikaruga är ännu ett av dessa spel från början av 2000-talet som ges ut på nytt, men för en gångs skull är det ett mycket angenämt återseende. Ursprungligen släpptes det till arkad och senare till Dreamcast i Japan för att sedan nå våra breddgrader med en Gamecubekonvertering år 2003. Sedan början av april går det också att köpa spelet på Xbox Live Arcade för 800 poäng och det är den versionen som vi har tittat närmare på.

Mycket är sig likt
Själva konceptet är enkelt – Ikaruga är en typisk vertikalscrollande shooter med lite egna inslag som är lätta att lära sig, men otroligt svåra att bemästra. Vi börjar med polariteten. Alla motståndare skjuter svarta eller vita skott och genom ett snabbt knapptryck byter du ditt skepps polaritet till en av dessa. Skott av samma färg som ditt skepp absorberas sedan och förutom att göra det möjligt att överleva i knepiga situationer samlar man också poäng och laddar upp en specialattack på detta vis.
   Det andra inslaget handlar om att bygga så kallade chains. Man skulle kunna likna det vid en sorts multiplicerare som hela tiden ökas på om man skjuter ner tre likfärgade motståndare i rad. Skjut fel en enda gång och multipliceraren nollställs till ett. Det låter kanske enkelt men det är stundtals otroligt svårt att försöka överleva och samtidigt hålla uppe antalet chains.

Och en del är nytt
I Xbox 360-versionen har Treasure lagt till stöd för onlinebaserade poängtavlor och en samling achievements. De flesta bjuder inte på några nyheter, men två är lite roliga. Det ena går ut på att klara av hela spelet utan att använda ett continue, något som är i stort sett omöjligt utan stora mängder träning. Det andra kallar man för dot eater, här gäller det att klara av en bana utan att skjuta ett enda skott. Det är finurligt då det nästan helt förändrar hela spelupplevelsen och lägger till lite mer speltid.
   Redan till Dreamcast fanns det också ett samarbetsläge där man tillsammans med en vän styr var sitt skepp. Treasure har nu även utvecklat ett samarbetsläge över Xbox Live där man kan spela tillsammans med en kompis online.

Grafiskt vackert
Rent grafiskt har man verkligen finputsat. Texturerna är vackra och välpolerade och bilduppdateringen är hela tiden stabil. Det enda undantaget är när de olika bossarna dör i stora explosioner, men eftersom banan redan är slut vid det laget spelar det knappast någon roll.
   Det finns stöd för HDTV med upplösningen 720p och widescreen i formaten 16:9 och 16:10. En annan kul finess, som har hängt med sedan Dreamcastversionen, är att den som vill har möjlighet att rotera bilden och samtidigt ställa sin teve på högkant för att få ut lite större skärmyta. Det är nog tveksamt ifall någon verkligen skulle göra det men det är roligt att möjligheten fortfarande finns kvar.

Några få nackdelar
Som jag ser det har Ikaruga två nackdelar. Den första är att det är rätt så kort och det erbjuds endast fem nivåer. Samtidigt tycker jag inte att det gör så mycket eftersom omspelningsvärdet enligt mitt tycke är högt. Jakten på poäng tar knappast slut och det går hela tiden att försöka sätta nya rekord. Att samarbeta med en vän ökar även det livslängden.
   Den andra nackdelen är jag lite tveksam till om man verkligen kan kalla en nackdel. Ikaruga är nämligen stundtals ruskigt svårt, särskilt på de högre svårighetsgraderna. Att klara av spelet på högsta svårighetsgraden kräver en hel del träning, det är en sak som är säkert.
   Ibland hamnar man i nästan omöjliga situationer, definitivt värdiga stämpeln bullet hell. Ett par sekunders okoncentration och du är nästan garanterat död. Man kompenserar dock för svårigheten genom att det låses upp ett nytt continue efter varje spelad timme. Efter att ha spelat åtta timmar låser man upp ett oändligt antal continues.

Väl värt pengarna
Att Treasure har lagt till en del nya finesser och samtidigt släpper Ikaruga till ett lågt pris gör det till ett fynd. Spelet må vara lite kort, men med en prislapp under hundralappen kan jag med glädje rekommendera det till alla med så lite som en gnutta intresse för shooters.