En gudssimulator med mysig stil och några problem.
Att höja och sänka landmassa gjorde vi redan i Popolous till Amigan, en klassiker som Xbox Live Arcade-spelet From Dust hämtar rikligt med inspiration från. Här är du också en gud vars insatser krävs för att dina tillbedjare ska överleva.
Bygg sandvallar eller vattna
Varje bana går ut på att folket ska bygga upp ett visst antal byar för att skapa en portal till ett nytt område. Byarna byggs runt totempålar och dessa kan ge tillgång till nya krafter vid sidan av standardförmågan "breath", vilken fångar upp och släpper ut materia. Genom att hålla in LT sugs till exempel sand eller vatten upp i en sfär som sedan kan släppas ut med RT på någon annan plats. Denna metod kan användas för att vattna områden för att skapa förutsättningar för växtlighet eller bygga upp sandvallar mot annalkande översvämningar.
Väcker minnesbilder från Japan
Krafterna via totempålarna består till exempel av brandsläckare, extra effektiv "breath" eller möjligheten att förvandla vatten till gelé. Med hjälp av dessa krafter gäller det helt enkelt att överleva mot naturens krafter i ett ganska renodlat problemlösningsspel. Banorna kan bland annat innehålla vulkaner, träd som fattar eld, växter som tömmer sig på stora mängder vatten och tsunamis.
Att se en tsunami rulla in mot mina invånare medan jag panikartat försöker bygga upp sandvallar för att skydda dem väcker för övrigt starka minnen från de hemska bilderna från Japan i mars i år.
Stress förstör
Förutom kampanjen finns det även utmaningsbanor som innehåller lite mindre problem att lösa. De är av något varierad kvalitet, men de som kräver eftertanke innan du börjar använda dina krafter är riktigt roliga. Sämst är de som kräver snabbt agerande för det är på dessa banor som From Dusts svagheter blir tydliga.
Framför allt är kontrollen ett problem. Att styra runt en markör med en analog spak har aldrig fungerat bra och gör det inte i From Dust heller. Det är för omständligt och alldeles för oprecist, ungefär som alla PC-strategikonverteringar till konsol. Så länge tempot är lugnt är det inga problem, men så fort det blir stressigt står kontrollen i vägen för upplevelsen.

Här har "breath" samlat ihop sand som till exempel kan användas för att få landet att hamna över vatten.
Oklarheter och idioti
Ett annat problem är att AI:n hos ditt folk ibland är under all kritik. De väljer fel vägar, kan inte omdirigeras och fastnar ibland på omotiverade platser. Det är också mycket som är oklart i spelet som egentligen bara kan förstås genom att prova sig fram. Dessutom är gränssnittet onödigt barsmakat och kontrollen hade kunnat få lite fler användningsområden.
För spelande i lugn och ro
I början av From Dust anade jag att det här kunde bli något väldigt speciellt och bra. Nu, långt senare, är jag mest klar över att det åtminstone är speciellt. När det kan spelas i lugn och ro är From Dust riktigt bra. Så pass bra att jag hade önskat ett spelläge som mest går ut på att bygga upp en stor civilisation i min egen takt. De stressade situationerna dyker dock upp lite för ofta och leder bara till irritation.
From Dust har hyllats på andra håll och jag tror många av er kommer uppskatta det speciella upplägget och designen mer än jag gör. Tycker ni upplägget låter intressant är det ett givet köp om ni inte orkar vänta på PC-versionen eller kanske till och med PS3-versionen med Move-stöd.
Vi fick spelet av Ubisoft.