Professorn och Luke är tillbaka med fler knepiga mysterier och mysiga historier.
Den tekniska aspekten
Vill man vara teknisk och något känslokall kan man kalla Professor Layton för ett Brain Training med lite snyggare inramning.
Utifrån sett berättar spelet en historia om ett mysterium som huvudpersonen ska försöka lösa genom att prata med personer som är galna i problemlösningar. Detta görs i ett klassiskt äventyrsupplägg, men man presenteras ständigt inför nya pussel som måste lösas.

Handlingen är något banal, men man får reda på lite mer om Layton och det blir lite intressant på slutet.
Bland de vackraste
Allt presenteras väldigt snyggt med vacker grafik i tecknad stil och med utsökt designade karaktärer som har levande personligheter. Bara samspelet mellan huvudpersonerna Layton och Luke, som påminner en hel del om Sherlock Holmes och Doktor Watson, är synnerligen charmigt.
Över huvud taget är grafik, berättande, ljud och musik på topp. Bland det bättre på DS faktiskt, precis som de tidigare delarna
Pandora's Box och
Curious Village.
Besatta av problem
Den vackra inramningen löper runt problemlösning. Alla personer man träffar på i det charmiga mysteriet är som sagt besatta av gåtor och problem. Så för att få svar på dina frågor måste du först hjälpa ditt intervjuoffer med ett litet pussel. Men även huvudpersonsduon är besatta av dylika tankenötter och kommer ibland på saker som de bara måste se om du kan lösa.
Det är allt från rent matematiska problem till språkliga bekymmer. Hitta föremål med uteslutningsmetoden, lös rena pussel, dra linjer mellan rätt föremål och mycket annat. Över lag är det väldigt smarta problem.

Ett exempel på problemen i spelet. Klarar du det?
Ta ledtrådar eller hoppa över
Det finns sammanlagt 168 problem att lösa i spelet vilket räcker väldigt länge, men många av dem är frivilliga och för att klara spelet måste du inte lösa alla problem.
Blir ett problem för svårt kan du använda ett mynt för att få ledtrådar. Dessa mynt hittar man i spelvärlden genom att klicka på allt man ser i omgivningen. En tyvärr ganska tjatig syssla som kan underlättas om man låser upp en hjälpsam papegoja senare i spelet. Denna papegoja är för övrigt en av få nyheter i spelet tillsammans med några minispel som förser oss med ännu fler problem att lösa.
Ledtrådarna kommer i olika svårighetsgrader och om man helt kör fast på ett problem får man oftast så pass bra ledtrådar att det blir enkelt eller så kan man helt enkelt skippa det problemet. Att komma vidare i handlingen är sällan ett bekymmer.
Charmig Braintraining
Jag kände efter en hel del timmars intensivt spelande att jag började bli lite trött på problemlösningen och även om handlingen och presentationen är fantastisk så har jag samma kritik mot Lost Future som med föregångarna - det känns som att man är en bifigur i handlingen som bara tittar på när mysterierna får sina lösningar. Det är långt ifrån dåligt, men jag hade önskat en mer aktiv roll. Handlingen blir för övrigt stundtals riktigt intressant även om det sällan blir speciellt spännande. Mysigt är ett mer passande ord.
Är du det minsta intresserad av tankenötter och inte hatar tecknat ska du köpa Professor Layton. Har du redan de tidigare spelen i serien är det här i stort sett bara mer av samma. På gott och ont.
Vi fick ett exemplar av spelet av Bergsala.