53b40814f8f4cdc09e4ee49111afa629
Sonic Colours
Prisjakt: Sonic Colours 189 kr
Nytt Sonic-spel som kombinerar 3D och 2D i den blåa igelkottens jakt på den onde Dr Eggman. Spelet utspelar sig på rasen wisps planet och Sonic kan få tag på en mängd krafter baserade på olika färger.
Release: Slutet av 2010 (preliminärt)
UtgivareSega
UtvecklareSega
GenrePlattform
ReleaseSlutet av 2010 (preliminärt)
wii Wii Slutet av 2010
nds Nintendo DS Slutet av 2010
info
Info
news
Nyheter (3)
magnify
Förtitt
artikel
Recension
images
Bilder (14)
movies
Filmer
forum
Forum
world
Hemsida
joystick
Serie
vote
Betyg
Sonic Colours
Skrevs 2010-11-19 17:52:00 av P-A Knutsson
Det bästa Sonic-spelen sedan Segas storhetstid
En stor majoritet av de senaste årens många Sonic-spel kan sammanfattas med ett ord: djurplågeri. Inför varje kommande release har Sega lovat att de har tagit Sonic tillbaka till rötterna och rättat till alla misstag. Varje gång tror alltför många spelare på Segas löften. Inför releasen av Sonic Colours har det dock varit relativt tyst från Sega, frågan är om det är bra eller dåligt?
sonicflash
3D i två dimensioner
Efter en rad 3D-floppar börjar Sega äntligen förstå att deras blåa hjälte gör bäst ifrån sig när han springer från vänster till höger. Sonic Colours utspelar sig nämligen mestadels i en platt spelvärld, och de 3D-områden som finns är hårt begränsade.
   Trots begränsningarna känns Sonic mer rörlig än på länge. Grundkontrollerna bjuder inte på några överraskningar, men de skapar ett härligt flyt som gör banornas ilsnabba passager till ett stort nöje att springa igenom.
   Överlag är bandesignen i Sonic Colours riktigt bra. Det finns gott om variation, mängder med olika vägar att ta och en hel del hemligheter att upptäcka. Vid ett flertal tillfällen har jag faktiskt blivit både överraskad och imponerad över banornas smarta utformning.
Kontrollerade problem
Ibland är dock nivåerna lite för smarta eftersom Sonics hastighet inte lämpar sig för precisionshopp. Inledningsvis hade jag stora svårigheter med detta, men efter att ha bytt bort den lite svampiga Classic Controller till en Wiimote hållen i sidled försvann problemen till stor del.
   Det finns dessvärre fortfarande alltför många tillfällen då dödsfall kan skyllas på bristande kontroll. Mycket kan förlåtas stack vare frekventa checkpoints, men vissa passager hade mått bra av lite mer generösa marginaler. Å andra sidan är spelets ibland höga svårighetsgrad även positiv eftersom det skapar lite utmaning. Det spelar dock ingen större roll om man dör, förutom att man måste spela om den aktuella banan från start om alla liv tar slut.
screen3_large
Spelets multiplayerläge är tyvärr en eftertanke som inte är helt genomtänkt.
Smart grafik
Rent grafiskt imponerar denna Sonic-titel en hel del. Spelet utspelar sig för det mesta i två dimensioner som målas upp med polygoner, något som passar Wii alldeles utmärkt. Banorna är snabba, snygga och smidiga – vilket såklart är ett extra stort plus i en Sonic-titel. Det enda jag har att klaga på är att kameran zoomar ut lite väl långt ibland, vilket gör det småsvårt att se vissa hinder – även om det inte är något större problem.
   Även de gånger kameran hamnar bakom Sonic och spelvärlden byter skepnad till 3D utför det grafiska sitt jobb utan problem. Det märks dock att Sega har fokuserat på de plattformar som hittas vid Sonics fötter, och miljöerna runtom består mestadels av en ödslig rymd med lite ensamma stjärnor och planeter. Vilket i och för sig inte är så konstigt då rymdvarelser har en stor roll i spelandet.
Regnbågens alla färger
Färgerna i spelets undertitel syftar på dessa små färgglada rymdvarelser, vilka ger Sonic olika krafter. Krafterna varierar mellan möjligheten att borra sig genom marken, flyga kortare sträckor, skjuta iväg sig som en flipperkula med mera.
   Dessa inslag fungerar dugligt och gör spelet lite roligare, men överlag känns det mest som om de passager där de använts kunde ha lösts på något roligare sätt. Dessutom blir det mest löjligt när varje färgglad utomjording sitter inlåst precis vid den plats som dennes kraft ska användas. Men som sagt, lite roligare blir det.
screen6_large
Sonics utomjordiska krafter kunde ha använts bättre.
Äntligen!
Efter trettiosju sorger och lika många bedrövelser har det äntligen släppts ett riktigt bra Sonic-spel till en stationär konsol. Sonic Colours är snabbt, snyggt och smidigt – men inte perfekt. Det är framförallt den lite bråkiga kontrollen som irriterar en del. Om vissa partier hade varit lite mer förlåtande eller bättre utformade skulle betyget ha landat på en åtta.
   Trots kontrollproblemen är Sonic Colours det bästa Sonic-spelet sedan Mega Drive-tiden, kanske även ett av de bästa sidscrollande plattformsspelen den här generationen – även om konkurrensen inte direkt är mördande. Gillar ni genren och har en Wii är detta ett bra köp i väntan på Donkey Kong och Kirby. För Sonic-fans är denna färgglada springtur ett måste.
Vi fick ett exemplar av spelet från PAN Vision.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
zombie5

offline cmd

Spelar just nu!
53b40814f8f4cdc09e4ee49111afa629
Genre
Plattform
Utgivare
Sega
Utvecklare
Sega
Plattform
Wii, Nintendo DS
Prisjakt
Release
Slutet av 2010
Sammanfattning
plus
  1. En bunt riktigt välgjorda nivåer
  2. Snyggt, snabbt och smidigt
  3. Högt omspelningsvärde
  4. Utmanande
minus
  1. Underutnyttjad gimmick
  2. Småstrulig kontroll
  3. Dålig multiplayer
7

Slutsats

Sonic Colours är ett plattformsspel som utspelar sig i både två och tre dimensioner. Titeln utmärker sig framförallt vad gäller bandesignen som oväntat nog är riktigt smart. Tyvärr är banorna ibland lite för smarta eftersom Sonics hastighet inte lämpar sig för precisionshopp. Överlag är dock Colours det bästa Sonic-spelet som har hittat ut från Segas kontor sedan Mega Drive-tiden.
screen10_large
screen1_large
screen2_large
screen4_large
screen5_large
screen7_large
#inlineditbutton