Det första spelet i FEAR-serien kombinerade effektfull action i förstapersonsperspektiv med lyckade skräckmoment. Del två var i många avseenden en stor besvikelse på de flesta punkter, något som skapar tveksamhet inför del tre. Lyckligtvis har bytet till ny utvecklare gjutit liv i serien igen och tillför flera lyckade idéer.

Själv eller delat
Konflikten och det nödvändiga samarbetet mellan Point Man och hans spektrala broder Paxton Fettel är inte bara ett berättarmässigt grepp utan även grunden för ett av de största tilläggen i F.E.A.R. 3.
   Om du spelar igenom kampanjen själv tar du rollen som Point Man och tar dig an motståndarna på samma sätt som i seriens tidigare delar, vilket innebär en standard-skjutare med undantag för seriens välkända slowmotion-funktion. Om du istället tar dig an handlingen i kooperativt läge tar din partner rollen som Paxton Fettel, vars spökform medför en annorlunda speltaktik. Du har nämligen inga fysiska vapen utan är begränsad till att skjuta ut spektrala projektiler. Fettel kan dock ta över fiendesoldaternas kroppar och på så sätt få tillgång till vapen under en tidsbegränsad period.
   Genom att döda motståndare och plocka upp deras själar kan Fettel hålla en besatt kropp vid liv men till slut dör den och då får du gå vidare till en ny. Till skillnad från Point Man har du inte tillgång till slow motion-funktionen, vilket skapar en underhållande dynamik i co-op. När du som Point Man rusar ut på en öppen yta och börjar avverka fiender i slow motion kan den andra spelaren i rollen som Fettel hoppa mellan fiender uppe i omgivande byggnader och slå ut motståndare som utgör hot för din partner. Co-op fungerar online såväl som i soffan vilket gör kampanjen till en välfylld och imponerande helhet.

Vettigt multiplayer
Som en förstapersonsskjutare som kombinerar action med skräck är multiplayer inte det första man tänker på som lyckad komponent, men även på denna punkt har Day 1 Studios lyckats riktigt bra i F.E.A.R. 3. Det finns fyra huvudlägen i multiplayer som på olika sätt är baserade på koncept vi är vana vid.
   "Contraction" är en variant av horde-läget där du och kamraterna ska överleva vågor av fiender och mellan vågorna får ni möjlighet att hämta vapenlådor som utökar arsenalen inför kommande våg. "Fucking Run" är det nyskapande läget där fyra spelare ska fly från en dödlig våg av telepatisk energi från Alma och i vägen står vågor av fiender. Att koncentrera sig på att slå ut fienderna framför sig samtidigt som man hela tiden måste röra sig framåt blir riktigt roligt när man spelar i goda vänners lag. Spelare kan återuppliva fallna kamrater, något som dock blir svårare och svårare ju längre in i vågorna av fiender man kommer.
   "Soul Survivor" är läget där fyra spelare kämpar mot varandra. En spelare tar rollen som ett spöke som kan ta kontroll över datorstyrda fiender och försöka ta ihjäl övriga spelare. "Soul King" är det fjärde läget och liknar Soul Survivor med skillnaden att samtliga fyra spelare är spöken och tävlar om att samla in flest själar genom att skjuta varandra. Alla fyra spellägen är riktigt underhållande vilket gör spelets livslängd riktigt god.

I rätt riktning
Även om presentationen inte är det mest tekniskt imponerande, handlingen något otydlig och skräckkänslan inte helt fulländad så är F.E.A.R. 3 faktiskt ett riktigt bra spel sett till sin helhet. Day 1 Studios lyckas skapa ett intensivt kampanjläge sett till både stämning och actionmoment. Att kunna köra igenom denna kooperativt i soffan eller online tillför kampanjen ytterligare en dimension på grund av brödernas olika förmågor. Med ett multiplayer-läget som dessutom är väl genomtänkt och roligt blir detta ett välfyllt och underhållande paket. För dig som gillade ettan men blev avskräckt av del två kan jag glatt berätta att detta spel är mer av vad du vill ha. Om du letar efter ett skräckspel eller ett grafiskt imponerande spel är det däremot inte din kopp te.