b489acc5172b32c4d4fef40c05d20dc1
Quantum Theory
Prisjakt: Quantum Theory 99 kr
Mörk och brutal tredjepersonsskjutare där det är viktigt att hålla sig bakom skydd. Miljöerna är organiska och kan förändras i realtid och de två huvudpersonerna Syd och Filena måste samarbeta för att få till kombinationer och kraftigare attacker.
UtgivareTecmo
UtvecklareTeam Tachiyon
GenreAction
Release2010-09-10
xbox360 Xbox 360 2010-09-10
ps3 Playstation 3 2010-09-10
info
Info
news
Nyheter (4)
magnify
Förtitt
artikel
Recension
images
Bilder (40)
movies
Filmer
forum
Forum
world
Hemsida
joystick
Serie
vote
Betyg
Quantum Theory
Skrevs 2010-10-15 15:28:54 av Marcus Grönskog
Nästa naturliga steg efter Gears of War?
Ändå sedan Quantum Theory först visades har det kallats Japans svar på Gears of War. Något som känns oförtjänt med facit i hand. För är det något som Quantum Theory inte klarar, så är det att leva upp till samma standard som Gears of War satte redan 2006.


420x177
Någon gång i framtiden
Vi befinner oss i en sönderslagen värld, där de sista mänskliga soldaterna slåss en frihetskamp mot en mäktig, ond kraft som sprider kaos och förödelse med hjälp av en infekterad fiendestyrka. Vi lär känna den okarismatiska och mycket skjutglada huvudkaraktären Syd, som tillsammans med sina muskelberg till kompisar ser till att de infekterade inte får övertaget. Stiderna för dem snart fram till ett gigantiskt, närmast levande torn. Med hopp om att lösningen på deras problem finns i tornet, kastar sig Syd in i ondskans gömma, med en enda tanke. Att jämna stället med marken.
   Berättelsen i sig är det egentligen inget större fel på, där spelbara tillbakablickar blandas in på ett intressant sätt. Tornet bidrar även till en unik känsla av att man ständigt rör sig framåt eller rättare sagt högre upp. Men efter inledningen börjar många av spelets uppenbara problem att blotta sig.


Ta skydd
Inspirationen från spel som Gears of War blir alltmer uppenbar när man börjar utforska spelets system för att ta skydd. Överallt finns nämligen strukturer av perfekt höjd som det är meningen att man skall gömma sig bakom, samtidigt som man då och då tittar fram för att leverera några skott till fiendernas fula nunor. Det funkar helt okej, men designen på fienderna känns tyvärr intetsägande och det är brist på variation mellan olika typer.
   Något som fienderna också lider brist på, är någon form av intelligens. De är faktiskt så korkade att de gärna ställer sig mitt ute i fältet, för att sedan dödas av sina kamrater. Detta medan man tvingas bråka med sitt eget sikte, som antingen känns för segt eller för ryckigt. Vilket kan betyda skillnaden mellan liv och död, då spelets boss-liknande figurer gärna tar död på en med ett, två skott. Lyckligtvis går vanliga fiender ner som flugor, men det känns aldrig belönande. Det hjälper inte heller att alla fiender exploderar i små slemhögar, på exakt samma sätt. Det luktar lågbudget, helt enkelt.
quantumtheoryxbox360006
Spelets bossar är lika frustrerande som de är stora.


Brist på variation
Utöver några få, väldigt förvirrande sektioner, där man åker på räls genom omgivningarna på svarta ormliknande figurer, är det ont om variation. Det blir mycket springande i identitetslösa rum, vilket hade fungerat bättre om fienderna faktiskt var roliga att slåss emot. Något som förvånar mig är att det aktiva systemet från Gears of War, där man tajmar sina omladdningar, lyser med sin frånvaro och inte ersatt med något annat. Varför inte gå hela vägen?
   Valet av vapen är grundläggande som bäst, men det finns ändå ett tillräckligt utbud för att passa olika spelares behov. Man har alltid med sig Syds huvudvapen; en kraftig pistol som visar sig duga till det mesta som spelet slänger mot en. Men det finns också diverse maskin- prickskytte- och hagelgevär att välja mellan. Själv fann jag närstridsattackerna att vara farligt effektiva, eftersom de avbryter fiendernas attack-animationer och tar död på dem väldigt fort.


Tillägg som inte övertygar
Här och var under spelets gång kan intressanta saker ske med omgivningen, där skydd helt plötsligt börjar flyttas runt eller helt försvinna. Motiveringen till detta är att tornet självt blivit såpass infekterat att det fått eget liv. Tyvärr används det inte tillräckligt, och något som kunde kännas unikt, känns istället som ett hastigt tillägg.
   På samma nivå hamnar plattforms-momenten som dyker upp här och var. Att ”hoppa”, som man gör genom att kasta sig framåt i en undanmanöver, leder ofta till onödig frustration och hastiga dödsfall. Det hjälper inte att Syd är klumpig att styra och rör sig långsamt fram, även när man springer genom att hålla in A-knappen.
quantumtheoryxbox360005
Ibland slåss man tillsammans med mystiska Filena, som man kan kasta mot fienderna.


Innehållslöst online
Spelet har också ett förglömligt flerspelarläge online, där man kan skjuta varandra i ett smalt utbud av banor och spellägen. Det är redan nu svårt att få ihop fulla matcher, vilket kan tyckas lite sorgligt då spelet bara varit ute några veckor. En positiv grej med online-läget är i alla fall att de mänskliga spelarna erbjuder ett mer spännande motstånd än spelets vanliga fiender. Alltid något.
   Sammanfattningsvis är Quantum Theory fullt spelbart, men det är också det enda som räddar det från ett ännu lägre betyg. Spretig nivådesign, korkade fiender och en svårkontrollerad karaktär gör det till en enda stinkande soppa. Berättelsen fungerar, men det är svårt att känna något som helst engagemang, när den är så kryptiskt berättat att det är svårt att tyda karaktärernas motivation. Det här hade inte fungerat om det ens släppts före Gears of War.
0 Kommentarer
Kommenterar som gäst
378402_2457394926155_1007011564_n

offline Marcus Grönskog

Journaliststudent från Småland med ena foten i Tokyo. Är intresserad av bra berättande i spel.
b489acc5172b32c4d4fef40c05d20dc1
Genre
Action
Utgivare
Tecmo
Utvecklare
Team Tachiyon
Plattform
Playstation 3, Xbox 360
Prisjakt
Release
2010-09-10
Sammanfattning
plus
  1. Skyddsmekaniken
  2. Fungerande berättelse
  3. Omgivning som flyttar på sig
minus
  1. Design på fiender
  2. Tråkiga miljöer
  3. Kontrollen
  4. Korkade fiender
  5. Plattformsmoment
4

Slutsats

Quantum Theory är inget Gears of War, även om det kan se ut så på ytan. Spelet saknar helt enkelt den form av finputs som andra spel i genren har. Man skulle kunna kalla det repetivit, intetsägande och oinspirerande, men det räcker inte. Framförallt är det den usla kontrollen, de korkade fienderna och den spretiga nivådesignen som står ut mest. Det är inget roligt spel, men det är i alla fall spelbart.
Bilder
quantumtheoryplaystation3ps3230
quantumtheoryplaystation3ps3231
quantumtheoryplaystation3ps3232
quantumtheoryplaystation3ps3233
quantumtheoryplaystation3ps3234
quantumtheoryplaystation3ps3235
quantumtheoryplaystation3ps3236
quantumtheoryplaystation3ps3237
quantumtheoryplaystation3ps3238
quantumtheoryplaystation3ps3239
quantumtheoryplaystation3ps3240
quantumtheoryplaystation3ps3241
quantumtheoryplaystation3ps3242
quantumtheoryplaystation3ps3243
quantumtheoryplaystation3ps3244
quantumtheoryplaystation3ps3245
quantumtheoryplaystation3ps3246
quantumtheoryplaystation3ps3247
#inlineditbutton