Krig är det som gäller
Napoleon: Total War är ett spel som består av två större delar. Den ena är ett turbaserat strategispel medan det andra handlar om realtidsbaserade strider på slagfältet. I det turbaserade läget har du tillgång till en överskådlig karta där du förflyttar dina trupper, utvecklar teknologier, sköter ekonomin och bygger ut dina städer. Man kan dra många likheter med hur Civilization ser ut och fungerar, men här är det fokus på just erövring och strid, så glöm alla upptäcktsfärder och utvecklande av civilisationen på något annat vis än militäriskt. Allt handlar i slutändan om sotsvart krig och det går heller inte att vinna på några andra vis.

Strategiska strider
Striderna är som sagt realtidsbaserade och du har full kontroll över kameran. Du kan gå hur nära eller långt ifrån du vill och skapa dig riktigt maffiga scener. Nackdelen med denna storhet är att det ibland blir för mycket att hålla reda på, speciellt om slaget utspelar sig på två fronter. Det kan vara riktigt frustrerande och förvirrande när man plötsligt inser att halva sin armé har flytt för att man inte hann med i svängarna.
   Man får slåss både på vidsträckta landskap och i bebyggda områden, men också ute på havet med krigsfartyg. Stridandet är långsamt och väldigt strategiskt. Ibland känner man dock att man inte riktigt har kontroll över striderna, för när man väl har valt att anfalla en fiende så händer det oftast inte så värst mycket. Det tar tid för trupperna att ladda om och när de väl skjuter verkar de inte ha någon större effekt på målet. Kanonerna är även de sega och inte speciellt bra på att sikta. Det handlar alltså mer om positioner än råstyrka, det tar därför lite tid att vänja sig om man är van vid snabbare och mer explosiva realtidsstrider från andra spel. Men när man väl får lite häng på hur det fungerar blir det betydligt mer intressant. Något som brukar funka är att anfalla framifrån och sedan låta ett annat förband anfall fienden i ryggen, mycket handlar nämligen om moral och mod, ett anfall bakifrån skapar panik och får motståndarens trupper att snabbt ta till flykten.
   Vissa trupper har också unika förmågor och kan till exempel ställa sig i en viss formation som är extra effektiva i vissa situationer. Dina generaler och ledare har också vissa fördelar och kan under stridens gång öka truppernas moral, så man får se upp så att de viktiga personerna inte faller i strid.

Två spel i ett
Napoleon: Total War är ett väldigt stort spel som erbjuder möjligheten att antingen ta sig an allt eller rikta in sig på det som intresserar mest. The Creative Assembly har verkligen två väldigt välutvecklade delar av sitt spel som funkar lika bra ihop som isär och även om den turbaserade delen inte är lika djup som Civilization, så gör det ändå sitt jobb. För den som vill finns det mycket detaljer och områden att pilla med.
   Grafiken och ljudet i spelet är bra och funktionell, den här sortens spel är sällan grafikmonster och Napoleon: Total War är inget undantag. Men zommar man in under striderna är det imponerande hur mycket detaljer det faktiskt finns vilket höjer upplevelsen en hel del. Det också härligt när man sveper ned med kameran och hör mullret från din armés trampande fötter och det djupa och dova smällarna från kanonerna.
   Vill man ha ett ordentligt strategispel med realistiska strider, så är det här ett bra val. Men man får inte glömma att det först och främst handlar om krig och inget annat, för då finns en risk att man blir besviken.