Det är nu åtta år sedan Baldurs Gate Dark Alliance släpptes och gav upphov till en lång rad efterföljare. Det blandades in rollspelselement i ett lättsamt hack 'n' slash-spel där det gick att samarbeta med vänner. Enkelt och kul. Hur långt har då actionrollspelsgenren hunnit på åtta år? Ingenstans.
Tomtar mot robotar
Om någon hade bett fantasyfigurerna från Dark Alliance att hoppa i färgglada trikåer istället för rustningar och bytt ut tomtarna och trollen mot robotar och soldater så hade det kunnat misstas för Marvel Ultimate Alliance 2. Kanske till och med grafiskt, trots att det passerat en hel konsolgeneration sedan dess. För på många sätt är faktiskt Dark Alliance fortfarande bäst i genren och det är bara delvis för att det var först och därmed har ett visst nostalgiskt värde.
Inga lik att plundra
Dark Alliance hade nämligen större fokus på att plundra fallna fiender. Det var ständigt spännande att se vad man kunde få för föremål eller pengar. I MUA2 finns inget sådant. För varje fiende man besegrar får man erfarenhetspoäng som används till att förbättra din karaktär. Det är allt. Därför är det inte lika kul att besegra fienderna i MUA2 och eftersom ungefär 90 procent av speltiden handlar om att spöa motståndare så tappar man en stor del av underhållningen från "originalet".
 Wolverine och Storm kan skapa en Fusion Power som är riktigt effektfull, men egentligen ganska fjantig. Varför skulle hans klor göra hennes blixtar bättre? |
Delad glädje...
Ändå har jag svårt att lägga ifrån mig spelet. När man levlat upp karaktärerna ett tag har de så pass starka krafter att man känner sig som en superhjälte. Då går det att röja loss ordentligt bland de horder av fiender man kommer möta. Spelets största fördel är annars att man kan samarbeta med tre vänner offline såväl som online. Det lättsamma spelandet passar utmärkt för att samtidigt umgås.
Inbördeskrig mellan hjältar
Handlingen baseras på Civil Wars-historien som i korta ordalag går ut på att senaten i USA bestämmer att hjältarna måste avslöja sina identiteter. Det får dem att delas upp i två läger - de som lyder och de som motsätter sig registreringen. Det ger en anledning att spela om spelet "på andra sidan" och är en perfekt grund för den här sortens spel. Tyvärr utnyttjas det dåligt. Filmsekvenserna är oftast töntiga och replikerna skrattframkallande. Grafiken känns många år gammal och animationerna stela och opassande.
 Ju längre in i äventyret du kommer desto fler hjältar låser du upp och kan använda i ditt team. Om du inte gillar en viss konstellation är det bara att byta karaktärer när du vill. |
Extra kraft som nyhet
En av få nyheter sedan föregångaren är "fusion powers". Vissa karaktärer kan tillsammans skapa extra mäktiga attacker som oftast tömmer skärmen på fiender om de utförs i rätt ögonblick. En cool detalj, men inget som väger upp delarna som försvunnit eller inte lagts till.
Fortfarande kul trots allt
MUA 2 är en fantasilös uppföljare med för få hjältar att välja mellan, för ointressanta uppgraderingar och föråldrad presentation. Jag borde verkligen såga det eftersom det är en så slapphänt produkt utan några större finesser. Men det går inte. Trots hafsjobbet är det fortfarande kul att besegra hundratals skurkar med superkrafter. Men ni skulle ha minst lika kul med det åtta år gamla Baldur's Gate: Dark Alliance.
| 
)
)
