ddb100522abbaf46c4c7908d920b9497
Monster Hunter Tri
Prisjakt: Monster Hunter Tri 199 kr
Jaga monster själv eller med medspelare, köp vapen, rustningar, läkande drycker och mycket annat. Den i Japan extremt populära serien fortsätter yngla av sig.
UtgivareCapcom
UtvecklareCapcom
GenreAction,Online
Release2010-04-23
wii
info
Info
news
Nyheter (9)
magnify
Förtitt
artikel
Recension
images
Bilder (19)
movies
Filmer
forum
Forum
world
Hemsida
joystick
Serie
vote
Betyg
Monster Hunter Tri
Skrevs 2010-05-02 19:40:00 av P-A Knutsson
Svårtillgängligt monsterjagande på ny konsol.
Monster Hunter-spelen har tidigare släppts till Sonys maskiner, men på grund av PS3:ans försäljningsmässiga kräftgång i Japan under denna dels inledande utvecklingstid bestämde sig Capcom för att satsa på Wii istället. En grafiktung hardcore-titel med fokus på onlinespel. Till Wii. Logiken gör en frivolt och söker jobb på en cirkus – det här kan inte sluta bra.
Dö monster, dö!
För er som inte känner till Monster Hunter-spelen handlar de helt enkelt om att jaga monster. Stora monster, små monster, flygande monster och nu även simmande monster. Inledningsvis får den nybakade jägaren, som spelaren själv fått skapa, dock nöja sig med att plocka svamp och döda odjur lika farliga som en jordekorre.
   Till skillnad från Monster Hunter-spelen till PSP hålls man här i handen under de första speltimmarna och de som delar ut uppdragen förklarar vart man ska och vad som ska göras. Lyckligtvis blir det aldrig irriterande, utan snarare det motsatta. Trots att jag är en relativt van Monster Hunter-spelare uppskattar jag de inledande förklaringarna eftersom de gör det enklare att hitta platser, monster och karaktärer.
   Även om det är lättare än någonsin att starta sin karriär som monsterjagare är spelet allt annat än nybörjarvänligt, så någon mainstreamanpassning är det inte tal om. Att dräpa en av de större bestarna kräver tålamod och förberedelser i massor, och till och med de lite enklare uppdragen kräver att spelaren vet vart en viss fiendetyp håller till och hur de ska besegras.
Mycket är sig likt
För vana Monster Hunter-spelare är detta inget nytt. Trots formatbytet är spelupplevelsen i stort sett likadan som tidigare. Vapnen, fällor och föremål fungerar på samma sätt som förr, och de platser som besöks är fortfarande uppdelade små områden som vävs samman av alltför frekventa laddningsskärmar.
   Vad gäller kontrollen fungerar även den i stort sett som i föregångarna – om man väljer att spela med Classic Controller det vill säga. Det går såklart att använda en Wiimote och Nunchuck om man är sugen på att vifta ihjäl monstren, men på grund av den tveksamma knapplaceringen för övriga kommandon rekommenderas en Classic Controller starkt. Med en sådan kontroll i handen försvinner även den de kameraproblem som PSP-versionerna led stort av. Att spana in, eller springa ifrån, ett stort monster är helt enkelt betydligt lättare när man kan vrida kameran med högertummen istället för näsan.
MHvatten
För ensamma spelare är möjligheten att simma och slåss under vatten den största nyheten.
Döda monster, inte luft
Att del tri är så likt föregångarna till PS2 och PSP är såklart inte särskilt oväntat med tanke på den lilla prestandaskillnaden mellan maskinerna. Serien skulle dock må bra av ett par förbättringar. Det är framförallt två konstiga och irriterande brister som hängt med; avsaknaden av ett låsbart sikte samt den löjligt korta tiden som döda monster ligger kvar på marken. Det förstnämnda leder till irriterande luftviftningar som gör att odjuren kan få en gratis mumsbit av din arm, medan de försvinnande kropparna gör att man inte hinner länsa dem på användbarheter om man slåss mot många fiender samtidigt.
   En annan stor nackdel med Monster Hunter Tri är att det inte finns någon direkt handling eller karaktärsutveckling. Spelaren slängs in i en by och ska därefter börja jaga monster. När, var, hur eller varför förklaras aldrig. Erfarenhetspoäng existerar inte heller, istället är det utrustningen som avgör hur bra ens karaktär är. Detta är dock ingen regelrätt nackdel, det är nämligen vapen- och rustningsuppgraderingarna som gör spelet så beroendeframkallande.
Nagel+svamp=svärd
Denna gång är det dessutom lite lättare att förstå hur saker ska uppgraderas eftersom det inledande utbudet är ovanligt tunt. Listan på alternativa tillhyggen växer sig i och för sig större relativt snabbt, men tack vare den inledande begränsningen känns valmöjligheterna aldrig överväldigande.
   För att skapa ny utrustning eller förbättra den nuvarande krävs dock material, vilket rör sig om allt ifrån svampar till dinosaurietänder. Den gemensamma nämnaren för de användbara föremålen är att de ofta är svåra att hitta; det kan ibland krävas att man dödar samma monster om och om igen i en halv evighet för att få det eftersökta föremålet. Känslan av att ge sig in i strid med en rustning som man verkligen har kämpat och slitit för att bygga ihop är dock väl värd mödan. Precis som tidigare med andra ord.
MHby
En stor del av speltiden spenderas i denna lilla by. Här kan föremål köpas, vapen byggas, fiskebåtar skickas ut med mycket mera.
Levande monster i suddiga miljöer
Även grafik och ljud påminner starkt om de föregående spelen, men eftersom presentationen i Monster Hunter-serien alltid varit på topp är detta inget negativt. Det som sticker ut mest är de fantastiskt välanimerade monstren som rör sig så naturligt att de känns läskigt levande. Utöver monstren är det designen på vapen och rustningen som höjer både två och tre ögonbryn.
   Miljöerna som springs igenom är även de i grunden riktigt snygga. Tyvärr dras det yttre med en konstig oskärpa som gör att spelet stundtals ser lite väl suddigt ut, men efter någon enstaka timme slutade detta störa mig. Totalt sett är Monster Hunter Tri helt klart det snyggaste Wii-spelet med realistisk design.
Äventyra online
Som sagt är Tri oerhört likt sina föregångare. Den enda riktigt stora nyheten är onlineläget, ett tillskott som fungerar oväntat bra med tanke på förutsättningarna. Spelet är trevligt nog helt befriat från vännerkoder och allt sådant sköts istället med ett enkelt och välfungerande chatt- och meddelandesystem.
   För att kommunicera kan antingen ett USB-tangentbord eller Wii Speak användas. Tyvärr är det långt ifrån alla som använder något av alternativen, vilket gör att vissa grupper aldrig kommer ut på jakt eftersom några spelare inte förstår eller bryr sig om vad som ska göras. Att spela med slumpmässigt folk online är därmed ett rent lotteri.
   Om någon person skulle strula är det dessutom inte helt lätt att byta ut denne eftersom det bara går att vara fyra personer i varje serverrum. Med andra ord finns det inga städer fulla med folk att vandra runt i, utan man får nöja sig med att knata runt tillsammans med de tre personer som råkade välja samma server som dig. Har man kompisar som spelar går det självklart att skapa lösenordsskyddade serverrum där man kan leka i fred.
mhgris
I vanlig ordning kan spelaren sköta en liten farm. Denna gång går det även att ha en liten gris där. Min gris heter Bomba, har rosa kläder och säger mjaow.
Ett litet steg framåt
Monster Hunter Tri är på många sätt den raka motsatsen till det genomsnittliga Wii-spelet och fyller därmed en viktig lucka i maskinens spelutbud. Tyvärr begränsas målgruppen stort av att spelet är fruktansvärt svårt att komma in i. Dessutom finns det en rad irriterande detaljer som har hängt kvar sedan seriens föregående delar – även om jag till viss del förstår varför Capcom inte vågar ändra på det lyckosamma grundreceptet. Serien går en egen, snårig, väg som absolut inte är för alla, men belönar tålmodiga stort.
   När Monster Hunter nu för första gången lanseras med en vettig onlinelösning, samt fått en något enklare inlärningskurva, är denna trea väl värd en titt för de som är intresserade av serien – oavsett om man har spenderat noll eller hundra timmar som monsterjägare tidigare.
2 Kommentarer
Kommenterar som gäst
zombie5

cmd

Spelar just nu!
ddb100522abbaf46c4c7908d920b9497
Genre
Action,Online
Utgivare
Capcom
Utvecklare
Capcom
Plattform
Wii
Prisjakt
Release
2010-04-23
Sammanfattning
plus
  1. Ett av de snyggaste Wii-spelen
  2. Välfungerande onlinestöd
  3. Stort utbud av vapen och rustningar
  4. Belönande upplägg
  5. Utmanande
minus
  1. Svårt att komma in i
  2. Oerhört tidskrävande
  3. Många luftsvingar
  4. Många laddningstider
  5. Det är fortfarande tråkigt att fiska
8

Slutsats

I Monster Hunter Tri ska monster jagas. Spelet tar inget jättekliv från sina föregångare, men den något förbättrade inlärningskurvan samt onlinedelen gör mycket för upplevelsen. Tyvärr är spelet ändå ruskigt svårt att komma in i, och något regelrätt levelsystem för att göra striderna enklare finns inte. Istället är det ens utrustning som hela tiden måste förbättras; ett belönande men tålamodskrävande system. Monster Hunter har alltid gått en egen, snårig, väg som absolut inte är för alla, men denna trea kan ändå rekommenderas till de som är intresserade av serien – oavsett om man har spenderat noll eller hundra timmar som monsterjägare tidigare.
Bilder
613315200810110328440big
613315200810110328441big
613315200810110328442big
613315200810110328443big
613315200810110328444big
613315200810110328445big
613315200810110328446big
613315200810110328457big
613315200810110328458big
613315200810110328459big
6133152008101103284510big
monswi025
monswi026
monswi027
monswi028
monswi030
monswi031
monswi029
#inlineditbutton