Det har varit en intressant balansgång för EA att göra spel om streetracing utan att gå över gränsen och irritera lagens långa arm eller oroliga föräldrar samtidigt som de försöker hålla serien tillräckligt tuff för att de kepsprydda fansen ska få sin dos. I år viker de plötsligt av helt från sin utstakade bana. Inte ens den härligt töntiga handlingen får vi behålla.

De olika tävlingarna har olika grafiska stilar som även går igen i musiksmaken. Det passar spelet fint.
Yta utan innehåll
Handen på hjärtat så gillade jag att de försökte skapa en historia i föregående spel. Den må ha varit banal och uselt spelad, men för den här spelserien passade den in. En förare som måste bevisa att han är något, vinna respekt och till slut besegra de bästa förarna i scenen. En enkel, hederlig gammal Karate Kid-handling som luktar lagom unket av återvinning och plagiat.
I Prostreet finns ingen handling. Du ska förvisso besegra de bästa förarna i år igen, men det görs genom den kända formeln "från meny till race till meny". Vad som händer bakom kulisserna på tävlingen får vi inte veta. Vi åker runt i världen och får delta i rejäla tävlingar i ödemarken. Här introducerar pratglada dj:s oss inför de samlade fansen som samlats under tävlingens genomgående stil på banderoller, musikval och bilar. Det är stämningsfullt i början, men snart inser man att det bara är en yta utan innehåll.
En i mängden
Borta är också stadsbanorna som kördes på natten upplysta av neonljus. Det känns som ett av seriens signum som nu plötsligt är utbytt mot banracing i stil med Gran Turismo-serien. Ödsliga vägar genom ökenlandskap. Inte speciellt sexigt.
Inte heller poliserna är kvar. EA har förlagt spelet i en ”möjlig framtid” där streetracing är lagligt så lagens långa arm behöver inte gå in för att stoppa tävlingarna eller preja fortkörare av vägen. Det är nog bara kommersiella intressen som jublar i sin fantasi åt ett sådant framtidsscenario. Vi som kör spelen gör det i alla fall inte. Atmosfären må ha varit lite över gränsen mellan coolt och töntigt tidigare, men då hade spelen åtminstone en lite unik känsla. Nu känns det mer som ett banracingspel i mängden än som streetracing. Mycket märkligt.
Större engagemang
Spellägena har också fått en del nyheter, även om mycket känns igen. Grip racing är vanlig banracing där det gäller att komma först i mål. Drift racing är tillbaka och är riktigt kul i år. Det är även de minispel som drag racing består av. Ge lagom mycket gas och växla i rätt ögonblick för att fila dina tider med tiondelar. Speed racing är galet snabb körning i öknen med minimalt med svängar.
För varje gren krävs numera ofta en unik bil som är tunad utifrån tävlingen. Det skapar lite större engagemang än att göra en enda superbil som kan köra alla sorters lopp.

Rökeffekterna är riktigt snygga. Nu när de fixat dem är det bara att dela med sig åt Burnout-serien också. Alla bilspel borde ge oss möjligheten att bränna däck.
Förlora för rökens skull
Två av de stora nyheterna är rök och synliga skador. Kör man in i något skadas bilen både utseendemässigt och, beroende på kollisionens art, så att körningen påverkas. Det ser för det mesta riktigt snyggt ut med skadorna med allt från skrapad lack till bucklor i plåten. Men ännu bättre är faktiskt röken. Det låter som en bagatell, men det är riktigt coolt att göra en rejäl burnout och se hur ett moln av rök gömmer bilen och stora delar av skärmen. Jag kan rekommendera att förlora ett par tävlingar bara för att testa den här nyheten.
Bygg tävlingar online
Online finns en del intressanta möjligheter. Den bästa är att kunna göra sin egen race day. Då bestämmer du tävlingar och ett slutdatum. Sedan får andra spelare tävla allt vad de orkar. När tävlingstiden gått ut bestäms en vinnare. Ett enkelt sätt att tävla utan att alla måste kunna samma dag. I övrigt finns de vanliga tävlingarna här och med tanke på att AI:n är lite si och så offline och en del av tävlingarna blir lite tjatiga så är det online som det största värdet av Prostreet ligger.
Subjektiv körkänsla
Eftersom så mycket gjorts om från grunden i Prostreet har även körkänslan ändrats. Jag tog mitt körkort med en Volkswagen Golf. Hade den agerat i närheten av den Golf GTI man kan köra i början av Prostreet hade jag inte haft en chans att klara uppkörningen. Maken till trögstyrt fordon får man leta efter. Med bättre bilar och lite tillvänjning blir känslan förbättrad, men den blir aldrig riktigt bra. Här bör man dock påpeka att körkänsla i bilspel är något subjektivt, tvärtemot vad många tycks tro. Jag gillar den inte i Prostreet, men den förstör inte hela spelet.

AI:n är inte tillräckligt bra för att tävlingarna ska kännas riktigt roliga offline. Därför gör sig spelet bäst online mot vänner.
Sämre version av PGR
Det är ett märkligt steg EA har tagit. Just när vi började veta ungefär vad som väntar oss i nästa del i serien tar de ett sådant här steg och lämnar oss förvirrade utan de trygga punkter vi vant oss att lita på; neonupplysta nattliga tävlingar, snuten hack i häl och en skönt tuff-töntig handling.
Streetracingen har blivit legal och både tråkig och opersonlig. Alltför mycket i Prostreet känns som en sämre version av Project Gotham Racing och även om tuning-delen är riktigt lyckad och det finns en hel del att göra i spelet så är det i mina ögon ett stort felsteg av EA. Ska vi gissa på att de kommer ta oss tillbaka in i städerna och ge oss tillbaka nätterna i sitt nästa spel eller ska de hålla fast vid sitt beslut med näbbar och klor?