level7
ForumRecensionerBloggarInfo
World of Warcraft: Wrath of the Lich King
Skrevs 2008-12-07 20:08:00 av Emmy Zettergren-Lindkvist
Den andra expansionen till världens största MMO är här. Vi utvärderar Wrath of the Lich King.
Northrend ligger isigt och ogästvänligt i ett från norrskenet gröngult skimmer. En Kondor skriker gällt. På fältet utanför den lilla byn Agmar's Hammer ylar en varg segervisst över sitt slagna byte. Mörkret sänker sig sakta och invånarna i såväl bergsmassiven som i de små gröna dalarna tar skydd - försöker hålla sig dolda inför nattens ödestimmar. Det luktar ondska. Det sticker i ögonen och en dov röst hörs i fjärran. Lich King med sin armé av odöda mobiliserar i skydd av mörkret.
lichking420

Lich King i allt

Wrath of the Lich King är en expansion som på allvar på flera nivåer knyter an till den onda slutbossen Arthas - den omvända kungasonen som blivit Lich King. Hans närvaro är integrerad i nästan allt som utförs i spelet på vägen upp till det nya leveltaket 80 och därefter. Kampen mot Scourge, Lich Kings odöda armé, ligger latent och när jag första gången får se honom i egen hög person, stående på en bergsluttning i Northrend, blir jag hänförd. Där är han. Den onda. Där står han och smider sina planer. Och mitt uppdrag är att stoppa honom.
ss55hires
Det märks att mycket krut lagts på att förbättra och förfina grafiken i spelet.

Snygg design

Det är den andra expansionen till det omåttligt populära World of Warcraft som vi får ta del av. Den första expansionen gav spelarna, som tidigare tillbringat all sin tid i Azeroth, tillgång till den nya världen Outlands - en utomjordisk planet som bjöd på varierade och relativt stora områden. Den här gången får vi resa tillbaka till Azeroth och den nya kontinenten Northrend. En enorm landmassa som bräcker Outlands med hästlängder. Åsikterna om det nya området går visserligen isär, men de flesta jag har pratat med i och utanför spelet gillar det faktum att designen gått tillbaka att mer likna de ursprungliga kontinenterna Eastern Kingdoms och Kalimdor än det futuristiska Outlands.
   Den nya kontinenten är otroligt vacker och väl designad. Variationen mellan de olika områdena är stor - både utseendemässigt och topografiskt. Isiga slätter blandas med karga döende landskap och blomstrande vackra oaser. Naturen är detaljerad och nya skuggeffekter gör världen mer levande. Det märks att det är något utvecklarna satsat hårt på.
En av många roliga uppdragsdialoger
Hemet Nesingwary says: What a fight you missed, Dorian! It was one for the ages! There we were, riding into battle at full speed on the back of Stampy...
Everything was shaking all over the place. I could hardly steady my gun.
And then we saw her, the fearsome beast!
It took all of Illvilja's skill to maintain control of Stampy. The battle was a haze of blood, lead, and sweat. The broodmother's attacks came faster and faster! But, in the end, Illvilja and I prevailed through our wits and teamwork. And now we have this glorious trophy as a memento of our victory. Do I detect a bit of jealousy, Dorian?

Dorian Drakestalker says: Well, I don't know. I was here tending the fire and discussing the drawbacks of cogs with Zootfizzle. That's pretty epic, too, in its own way.

Med en twist

Mycket i Wrath of the Lich King är precis som vanligt och ändå är så mycket helt annorlunda. En del som egentligen är precis som förut men som förbättras är uppdragen. Det vidlyftiga Northrend innehåller flera små byar och baser i varje område och varje bas erbjuder flertalet uppdrag av olika slag. Det är här förbättringen kommer in. Variationen på uppdragen är mycket bättre än tidigare och de känns mer engagerande. Implementeringen av olika fordon och mounts gör också att uppdragen blir roligare att genomföra. Ofta finner man sig själv ridandes på en drake eller någon sorts bil i jakt på en ond fiende. När dvärgen Hemet Nesingwary, en för många spelare sedan tidigare välkänd dvärg, hoppar upp på en mammut och ber spelaren styra medan han skjuter fiender är det så att ens mungipor glider uppåt.
   Förutom att humorn i uppdragen är tydlig avslutas nu också flera av uppdragskedjorna med en ordentlig twist i berättelsen eller med en sorts slutboss. Vid ett tillfälle får spelaren för första gången i World of Warcrafts historia också uppleva en filmatiserad mellansekvens. Något som inte tidigare förekommit i WoW men som jag personligen gillade i Age of Conan som hade samma upplägg. Det gör också att spelaren hela tiden får möjlighet att återknyta till historien i spelet. Områdena i Northrend förändras också efter att vissa uppdrag genomförts liksom att byar helt plötsligt är nedbrända eller att ett nytt fort uppförts någonstans - endast synligt för den som avslutat uppdragen. Världen känns med ens föränderlig och spelarens insats påverkar.

En tydlig strategi

Blizzard är väldigt tydliga med vad de vill. World of Warcraft ska vara ett spel som är tillgängligt för alla. Hela spelets upplägg och grafiska struktur bygger på det. I en intervju med level7.nu förklarade Rob Foot, producent för World of Warcraft, det hela för oss.
Med World of Warcraft har vi hittat en estetisk inriktning som är väldigt tilltalande samtidigt som den kan köras på en stor mängd datorer av olika konfigurationer. Skulle vi stöpa om hela spelmotorn till något som folk exempelvis inte kan köra på sina bärbara datorer förlorar vi helt plötsligt en stor mängd spelare som vill kunna koppla upp sig och köra en intans med sina guilds oavsett om de sitter i hemmets lugn eller om de är på resande fot.
Rob Foot förklarade också varför Blizzard valt att göra alla instanser möjliga för både grupper om 10 och 25 man och det enkla svaret är att de vill göra alla delar av spelet tillgängliga för alla spelare. Det är också något som faktiskt fungerar riktigt bra. Tidigare har många spelare stängts ute från äventyren som börjar efter att maxlevel nåtts eftersom de stora grupperna på tidigare 40 personer och dagens 25 har varit svåra att koordinera. Det har krävts enormt engagemang från de som är med i gruppen med nitiskt fasta speltider och långa sessioner. Med det nya upplägget är det faktiskt möjligt att uppleva allt och det går att spela mer sporadiskt än tidigare. Endgame, som det kallas, kräver inte längre någon grupptillhörighet samtidigt som de som vill jobba tillsammans i stora team och slåss mot bossarna på svårare nivåer kan göra det. Många av instanserna som är anpassade för grupper om fem är också betydligt kortare än tidigare vilket gör att det inte behöver ta flera timmar att ta sig igenom dem.

Enkelheten tar över

Jakten på lättillgänglighet har dock en baksida. Många som jag pratat med tycker att det blivit för enkelt. Det är inte bara längden på instanserna och variationen på gruppstorlekarna som har ändrats. Svårighetsgraden har också sänkts. Detta är något som många av de som spelat länge tycker är ett steg i fel riktning och jag håller med. Att göra spelet mer lättillgängligt är väldigt bra. Att göra det för enkelt är fel. Redan i den första expansionen Burning Crusade implementerade Blizzard två olika svårighetsgrader på instanserna och det systemet finns kvar. Men även den svåraste varianten är idag relativt lätt. Många är oroliga för att det kommer att bli ännu enklare framöver och att spelet idag balanserar på gränsen att endast utvecklas för den breda massan och inte för de som spelat sedan starten. Det är en utveckling som dock ska bli intressant att följa i kommande patchar och expansioner.
WoWScrnShot120708170331
Death Knights startar i ett helt eget område i den gamla världen. Under de första stapplande stegen tillhör Death Knights den onde Lich King.

En ny döding

En av de stora nyheterna i Wrath of the Lich King, förutom det nya leveltaket på 80 och den nya kontinenten, är utan tvekan den nya hjälteklassen. Death Knights härstammar från Blizzards strategispel Warcraft III och är en av flera hjälteklasser där. Det gör att många funderar på om det i framtiden kommer att implementeras fler hjälteklasser i WoW.
   Den nya klassen har också fått bra mottagande och passar både som dps och som tank. Just nu är det många som fortfarande utforskar klassens verkliga potential, men dess variation och unika spelsätt är tilltalande.
   Liksom alla andra klasser har den tre inriktningar där två är fokuserade på dps (skada per sekund) och en på tankegenskaper (tåla skada). Den använder också ett helt unikt system som är uppbyggt på tre olika runor (unholy, blood och frost) och en speciell kraft som kallas runic power. Det fungerar ungefär som för Rogues och Druider där kraften byggs upp genom att spelaren kastar olika magier. När spelaren samlat ihop en viss mängd Runic Power kan den utnyttjas för extra kraftfulla attacker. De olika runorna används både för att bygga upp kraft och för att användas i nämnda specialattacker. Det är alltså i jämförelse med många andra klasser ett relativt komplicerat system som lockar många som har tröttnat på enknappstrider.
   För att få tillgång till den nya klassen krävs det att spelaren har minst en karaktär som uppnåt level 55 på servern. I gengäld startar spelarens nya karaktär på just level 55.
WoWScrnShot120708135313
Att förstöra byggnader med stora fordon i PvP, player versus player, är förvånansvärt roligt.

Dags att slåss igen

En stor del av World of Warcraft är fortfarande PvP, player versus player.
Trots att de mer spontana striderna mellan spelare, som uppstod när spelet fortfarande var helt nytt, i princip inte längre existerar så finns det fortfarande gott om möjligheter att slåss mot andra spelare - fast främst under kontrollerade former.
   Nästan alla strider pågår numera i Battlegrounds, som funnits sedan tiden innan den första expansionen, eller i arenor som introducerades i och med Burning Crusade. I Wrath of the Lich King har Blizzard byggt vidare på konceptet med arrangerade slagsmål och utökat utbudet med två nya Battlegrounds och några nya arenor. Arenorna är som tidigare indelade i säsonger där spelaren under en säsong ska försöka få så mycket poäng som möjligt med sin lilla grupp om två, tre eller fem personer. Ju mer poäng desto snabbare kan man köpa ut nya rustningar. Den första säsongen har ännu inte dragit igång och det är många otåliga spelare som springer runt i den nya huvudstaden Dalaran och väntar.
   Vad gäller Battlegrounds har det introducerats två nya versioner som båda har stora likheter: den ena sidan ska attackera och den andra försvara. Den första, Strand of the Ancients, är en liten snabb battleground-version som tar maximalt 20 minuter medan Lake Wintergrasp tar maximalt 40. I båda versionerna kan och bör fordon användas för att förstöra byggnader och broar vilket är ett helt nytt och underhållande stilgrepp i World of Warcraft.
   Den nya möjligheten att få köra omkring i stora tanks och skjuta sönder väggar tillför helt klart en ny dimension till Battlegrounds och det är faktiskt otroligt roligt. En välbehövlig injektion till ett system som på senare tid blivit allt mer långtråkigt och impopulärt.

Tre spelare tycker till

Jag har pratat med tre slumpmässigt utvalda personer i spelet som fått säga sitt om Wrath of the Lich King. Eftersom jag spelar Horde är det den sidan som får representera åsikterna.
Vi ställde tre frågor
1. Vad tycker du är det bästa med expansionen Lich King?
2. Vad tycker du är det sämsta med expansionen?
3. Vilket betyg vill du ge mellan 1-10?

Druta (Vanquish) - Tauren Druid

Druta2
1. Jag gillar att det ser mycket bättre ut. Det är samma spel som tidigare men snyggare.
2. Det är för lätt.

Betyg: 8

Illi (Red Eleven) - Undead Warrior

Illi
1. Hm, svårt att säga. Jag väntar fortfarande på att arena-säsongen ska dra igång och jag är främst intresserad av pvp. Men det är i och för sig bra att man kan göra alla instanser med både 10 och 25 man så att även de små guilderna får uppleva hela spelet.
2. Jag måste säga att jag inte har något att klaga på än så länge.

Betyg: Som det ser ut nu får det bli 9 - men som jag sa väntar jag på arena och det kan ändra mitt betyg ganska kraftigt beroende på hur bra det blir

Wroch (Nordpolen) - Orc Death Knight

Wroch
1. Death Knights! Jag tycker att klassen är bra för att den kan hela sig själv genom att göra skada och att den fortfarande har lite magi så att det inte blir enbart melee.
2. Att man kan få bra gear för enkelt

Betyg: Jag har spelat spelet i ca 3 år nu och det håller fortfarande hög kvalitet, så jag måste nog sätta 9

Till slut

Det är alltid lika svårt att bedöma ett MMO. Det är ännu svårare att bedöma en expansion. Spelet är så föränderligt och samtidigt som nytt innehåll läggs till under tidens gång så dras andra saker ifrån. Det Wrath of the Lich king som vi ser idag kommer inte att se likadant ut om ett år eller när nästa eventuella expansion släpps. När Burning Crusade kom var jag väldigt uppspelt och engagerad i de nya områdena och nya möjligheterna. Men mot slutet lyckades inte Blizzard hålla mitt intresse uppe. Det blev för mycket grindande och för lite spelande. Det ledde också till att jag för första gången sedan spelet släpptes tog några månders paus.
   Nu är allting nytt igen. Nya uppdrag, nya utmaningar, större kontinent, en ny klass, snyggare grafik och roligare uppdrag. Det känns som om upplägget för den här expansionen är bättre än för Burning Crusade och om bara Blizzard fortsätter förnya och förbättra genom regelbundna uppdateringar kommer det att bli en expansion som räcker länge för de allra flesta spelarna. Men det finns alltid en risk att det blir slentrian efter ett tag. När veckor läggs till månader och när spelare finner att de gör samma sak om och om igen utan att komma någonstans - då sjunker intresset för expansionen. Innan Wrath of the Lich King släpptes var det många som tröttnat på spelet. Nu har flera av de som slutat eller tagit paus kommit tillbaka och vi får se hur länge de stannar den här gången.
   Jag måste dock säga, precis som en av spelarna i enkäten: World of Warcraft har funnits i tre år och kvaliteten är fortfarande riktigt hög. Blizzard lyckas än så länge både överraska och förnya gång på gång och över lag verkar spelarna nöjda med resultatet. Och trots att jag oroar mig över att Blizzard håller på att förenkla spelet för mycket så vill jag ge den här expansionen en nia i betyg. Kanske kommer de i nästa utökning eller genom uppdateringar att gå över den gräns mellan lagom och för enkelt som de nu balanserar på - och då är det frågan om jag och mina vänner kommer att stanna kvar. Men än så länge står sig World of Warcraft ohotat på tronen och Wrath of the Lich King har en stor del i detta.
MG4007

EmmyZ (Emzis)

30. Spelgalen. Communityredaktör. Ö-bo. Förlovad. Husägare. Kattälskare. Musikalisk. Estetisk. Mamma. Kinectägare. ME-frälst.
World of Warcraft: Wrath of the Lich King
755ffc48c9bb7214e702179f9f295f6a
GenreOnline,RollspelUtgivareBlizzardUtvecklareBlizzardPlattformPCPrisjakt245 krRelease2008-11-13
Sammanfattning
  1. Snyggare design
  2. Mycket nytt innehåll med ny klass, nytt område och nya funktioner
  3. Mer genomarbetat än tidigare
  4. Känns riktigt komplett
  5. Kräver inte längre lika stort engagemang från spelare som tidigare
  1. Ganska få endgame-instanser från början vilket innebär att en del redan sitter sysslolösa i väntan på nästa patch
  2. Närmar sig gränsen för att bli för enkelt och för allmänt

Slutsats

Wrath of the Lich King, som är den andra expansionen till MMO-jätten World of Warcraft, bjuder såväl på nytt innehåll som intressant upplägg. Allt i spelet känns mer genomtänkt än tidigare och de delar som tidigare varit tråkiga eller kritiserats har förbättrats.
Den nya hjälteklassen, det nya leveltaket på 80, kontinenten Northrend, de nydesignade uppdragen och de uppdaterade versionerna av stora slagfält bildar tillsammans en nästan komplett helhet. De orosmoln att spelet håller på att bli för lätt och för allmänt finns fortfarande på min himmel. Men än så länge finns balansen och det fungerar bättre än förväntat. För den som älskar World of Warcraft och som planerar att spela det fullt ut är Wrath of the Lich King ett måste.
Så fungerar nya battlegrounds i WoW
Skillnaden mellan Strand of the Ancients och Lake Wintergrasp är att Strand of the Ancient mer liknar de gamla versionerna av Battlegrounds (Alterac Valley, Aratha Basin, Warsung Gulch och Eye of the Storm) där spelaren får så kallad honour genom att delta i striderna och döda motståndare och där nya rustningar kan köpas ut för den honour som samlas ihop.

Lake Wintergrasp däremot går främst ut på att ta över ett område som sedan är kontrollerat av antingen Horde eller Alliance i ytterligare två och en halv timme efter striden. Skulle området kontrolleras av Horde får alla hordespelare under dessa timmar, även de som inte deltagit i själva striden, tillgång till mer delar av spelet såsom en ny instans och resurser att köpa speciella rustningar med mera.
uder