Smulor räcker för svultna fans
Jag har nu spenderat drygt tio timmar med en ofärdig version av PES 2008. Jag har gått igenom alla spellägen, hårdtestat backarnas rörelser genom att ständigt ge bort bollen, studerat passningarnas hastighet och riktning, nött frisparkar från olika distanser och försökt vara kreativ i frilägena. Min slutsats; Konami litar återigen på vår stora kärlek till serien och att vi kommer fortsätta köpa varje års version för de smulor de slänger till oss. Årets smulor är mindre än förra året, men de räcker, trots allt.
   Men det här är en förtitt av PS2-versionen. Det kan mycket väl vara betydligt bättre ställt med versionerna till nästa generations konsoler. Det återkommer jag till inom kort.

Märkbara förbättringar
Här är några av de förbättringar som jag upptäckt:
• Passningarna har blivit något verkligare. Med bra spelare kan man nu hitta fram till mottagare med betydligt bättre genomskärare än tidigare. De vanliga passningarna känns också något bättre och slås oftare snabbare än tidigare.
• Mottagningarna har till viss del också förfinats genom fler animationer. Det är lite vanligare att spelarna tar emot bollen som de proffs de är. Korpenfasonerna från PES6 är inte riktigt lika vanliga även om de fortfarande finns där. Men fumlandet ser nu lite bättre ut och vissa klumpfotade backar har jag sett göra riktigt klantiga missar, som dock inte är helt ovanliga att se i Allsvenskan.
• Spelarnas balans är också något verkligare. Det finns nu ännu fler varianter på vad närkontakter kan resultera i. Det är inte lika givet att datorn vinner täta närkamper och det kan bli fler tilltrasslade situationer där någon plötsligt kommer loss med bollen.
• Överlag har spelarna fått lite bättre kontroll över bollen och det leder till att även spelet på små ytor nu fungerar. På grund av smartare passningar och något snabbare kontroll över bollen går det att passa runt även när man har tät markering.
• Fler animationer. Något som gör mycket för spelupplevelsen är att det hela tiden tillkommer fler animationer och därmed större variation på plan. Även om jag fortfarande upplever helt nya händelser i PES6 trots alla hundratals timmar med spelet så är det något visst med att uppleva gott om nya händelser redan första matchen.
• Nya kommentatorer. Även om de återanvänder en hel del av de tidigare meningarna så känns det fräscht med nya röster och av det jag hört så låter de bättre än tidigare.
• Frisparkarna är lättare att få på mål. Jag lärde mig aldrig behärska dem tillräckligt i PES6 och för min del är det kul att se att till och med lirare som Kewell kan få dem på mål numera. De kan dock vara för enkla. Det får tiden utvisa.
   Spelet på plan har alltså förfinats ytterligare även om det fortfarande finns mycket kvar att jobba med och spelarna lite för sällan uppför sig som de proffs de är.

Konami struntar i master league
Vanliga cuper och ligor finns kvar sedan innan, liksom karriärläget master league. Det riktigt sorgliga är att det sistnämnda inte fått någon utvecklingstid alls. Eller jo, en ny layout till huvudmenyn som inte hade fått godkänt ens av den snällaste av bildlärare. Då jag själv spelar väldigt mycket master league så är detta en stor besvikelse för min del. Det finns så extremt mycket småsaker att fixa med det att det är extra plågsamt att se Konami strunta i det.

Licensfiasko
Licensmässigt är det som vanligt uselt. Ni hittar alla klubblagen i den gula rutan här till höger. Det är ju kul att vi får en del nya lag och av någon anledning har vi svenskar fått med fler lag än till exempel Portugal och Tyskland. Men det är fortfarande under all kritik. Det finns massor av namnlösa lag i databasen som man själv kan göra lag av, men Konami borde verkligen kunna fylla dem själva med något intressantare än rena fantasifostren.