 |
 |
||||||||
|
 |
Recension av DS Lite
Skrevs 2006-05-05 10:23:00 av Erik Hansson Få protesterar när man utnämner den ursprungliga DS till ett stycke riktigt ful, klumpig och tung plast. I jämförelse med Sonys Playstation Portable framstod den som en bortkommen kusin från landet. När det gäller bärbara apparater som man har med sig är utseendet viktigt. Prylgalna personer vill ha snygga, coola saker. Det är enormt viktigt för den breda massan. Det har Nintendo drabbats av. Kidsen vill hellre ha en tuff PSP än en barnslig DS.
 Inget datum i Europa
Självklart insåg Nintendo detta och släppte i början av mars DS Lite i Japan. Alla maskiner sålde slut första dygnet. Sedan dess har maskinen fortsatt att sälja otroligt bra i öst och snart är det dags för oss västerlänningar att få se skönheten i butik. Något spikat datum för en release i Europa finns dock inte i skrivande stund, men juni är en bra gissning. Vi kunde dock inte hålla oss utan importerade en "navy"-färgad DS Lite. Summan landade på ungefär 1600 kronor, men det var värt varenda öre. Dels på grund av att den är överlägsen DS i utseendet, men den är minst lika överlägsen i prestandan.  Löjlig skillnad mot PSP
För det första är skärmen rena drömmen jämfört med föregångaren. Den är skarpare och det går att ställa in med fyra olika ljusstyrkor. Den lägsta är något bättre eller i samma klass som DS skärmar medan den högsta ljusstyrkan är bättre än den högsta på PSP. För min del har det räckt att ha det på den lägsta nivån och fördelen med det är att batterierna räcker sjukt länge. Eller vad sägs om 15-19 timmar? Näst lägsta nivån räcker till 10-15 timmars spelande och motsvarande för den näst högsta och högsta ljusstyrkan är 7-11 respektive 5-8 timmar. Det är en nästan löjlig skillnad jämfört med Sonys PSP.  Lättare på alla sätt
Efter skärmen och utseendet är det storleken som är den stora förbättringen. Den väger bara 218 gram, vilket är 21% lättare än originalets 275 gram. Måtten är i sin tur 42% mindre med 133 x 74 x 22 millimeter jämfört med 149 x 85 x 29 mm i föregångaren. En avsevärd skillnad som gör DS Lite både lättare att ta med sig, men också skönare att hålla i handen under långa spelpass. Föregångaren kunde ge även de mest vältränade handleder krampkänningar efter några timmar.  Gummiknappar
Knapparna är den här gången lite mer gummiaktiga och mindre, vilket kanske kan låta negativt, men för mig, som anser mig ha normalstora händer, fungerar det alldeles utmärkt. De har ett lagom litet motstånd och jag gillar känslan att trycka ner knapparna. Detta gäller både knapparna på framsidan och på ryggen. För en större målgrupp
Precis som föregångaren kan man spela både DS- och GBA-spel med konsolen och det finns fack för pekpenna, vilket även ingår i en något robustare version än de som fanns till originalet. Över huvud taget känns det som att Nintendo lyssnat på kritikerna och skapat något som tilltalar en betydligt större målgrupp än DS, som aldrig blev av med barnleksaksstämpeln hos den breda massan. Den här gången har de dock goda chanser att nå en större målgrupp. Naivt snack om cynism Snacket om att det är cyniskt av Nintendo att släppa en ny version av konsolen ett drygt år senare tycker jag är lite väl naivt. Spelbranschen handlar om att tjäna pengar och det vore korkat av Nintendo att inte utnyttja folks samlarmani och vilja att ha coola tekniska prylar. Visst är DS väldigt ful och att de släppte den i den formen är verkligen dåligt, men det är bara att låta bli att köpa en DS Lite om man tycker att det handlar om produktmjölkning. För min del var det aldrig någon tvekan. Jag har haft mängder med roliga timmar med min DS, men nu är det DS Lite som gäller. Nintendo var väl värda de 1600 kronorna.
Kommentarer
En andra åsikt från Ville
Det var så sent som i julas jag köpte min DS. Den blev snabbt en kär vän, och när det började pratas på allvar om DS Lite tänkte jag inte så mycket på att uppgradera mig eftersom jag så nyligen införskaffat originalet. Det dröjde dock inte länge innan min inställning ändrades totalt. En vän som hade importerat underverket från Japan så fort den släpptes övertygade mig på tre sekunder att det var en DS Lite jag skulle ha. Han behövde egentligen inte säga någonting. Konsolen talade för sig själv.
Sagt och gjort, någon vecka senare satt jag där med min nya DS Lite i händerna. Och där ligger den bra, faktiskt mycket bättre än den ursprungliga konsolen. Den är inte lika tung och otymplig, och ansiktslyftet och nedbantningen DS Lite har fått gör att man nästan skäms för att ta fram sin gamla DS för att den är så stor och ful. Den största förbättringen ligger ju dock i skärmarna. Kontrasten och ljusstyrkan är så mycket bättre att man efter att ha spelat på en DS Lite nästan tror att det är något fel på de gamla skärmarna. Man ser ju nästan ingenting. Om du spelar mycket på din DS borde du verkligen fundera över att uppgradera till en DS Lite. Upplevelsen blir så mycket bättre och man skäms inte längre över att ta upp en stor plastbit när man är spelsugen. Den större stylusen är bara en bonus. DS Lite är den nya DS.
|
  Prisjämförelser
|
 |
||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||
Facebook
Twitter
E-post
