Två Gears of War-experter har spenderat tid med betan och berättar vad de tycker.
När Gears of War kom för några år sedan blev det både hyllat och sågat. Hyllat för bland annat spelmekaniken och intensiteten i de täta banorna i multplayer. Sågat som våldspornografi med överdriven lemlästning och smaklös action utan vett.
Tvåan bjöd inte på mycket nytt kampanjmässigt men hade co-op-läget horde där upp till fem spelare möter våg efter våg av fiender. Ett löjligt roligt spelläge som fortfarande, två och ett halv år senare, håller hur bra som helst.
Teamwork på kompakta banor
Oavsett vad man tycker om att lemlästa folk med motorsågar så har styrkan i spelseriens multiplayer, om ni frågar mig, varit de kompakta banorna som inbjuder till och belönar taktiska initiativ snarare än turbostinn ”run and gun”.
Efter en veckas krigande i multiplayer-betan av Gears of War 3 råder ingen tvekan om att den nya utgåvan mullrar av testosteron på samma sätt som föregångarna – om än något mer polerat, både spelmässigt och grafiskt.
För även om grunddesignen känns igen mer än väl så ser spelet en smula mer gnistrande och polerat ut som om någon gått över spelmotorn med en rejäl skoputs.
Grundfärgerna är fortfarande gråbrunmurriga men miljöerna fått ett välkommet litet tillskott av mer klara färger – utan att för den skull bli julgranskulörta eller Halo-glada.
Även skuggor och ljuseffekter är klart mer distinkta och närvarande än tidigare.

En gnutta färg. Grönt gräs är en ovanlig syn i Gears of War-serien.
Lite bättre kontroll
I de första spelen fanns en viss tröghet i kontrollen men här känns den en smula smidigare och lite mer precis med bättre respons.
Samtidigt är det är mer tryck och bett i eldstriderna. Spelmotorn målar upp större fyrverkerier när kulregnen piskar det mesta som kommer i dess väg och när brandbomber lyser upp någon krake som leker med elden på ett ohälsosamt sätt.
Fetare ljud
Ljudet känns också fetare och är mer ”in your face” med surroundeffekter som distinkt placerar händelserna i rummet (när man spelar med ett surroundsystem).
Betan har lanserats med team deathmatch på två små banor: Checkout är som ett utrangerat mindre köpcentrum (eller varuhus) och Thrashball som är en utomhusarena.
Tanken är att ytterligare två banor snart ska läggas till och så småningom även spellägena king of the hill och capture the leader.

Banorna i betan innehåller många objekt att ta skydd bakom. Men se upp när jumbotronen lossnar.
Pimpa kanonen
Gears of War 3 har ett mer utbyggt erfarenhetssystem än sin föregångare. Här låser man upp nya sätt att avrätta som är unika för varje vapen, skins som pimpar dina grundvapen, medaljer, utmärkelser och så vidare – allt eftersom man når nya nivåer.
Både Checkout och Thrashball belönar vägvinnande lagspel snarare än att var och en springer iväg och köttar på egen hand. Banorna innehåller många objekt att ta skydd bakom och det gäller att välja rätt vapen i rätt läge. Nya inslag i arsenalen är bland annat ett avsågat hagelgevär och en lancer-variant där motorsågen ersatts av en bajonett som man måste springa in i fienden med för att det ska bli mer än bara en tandpetare.
En publikfriande favorit är digger launchern som skjuter ut små varelser som gräver sig fram och sedan exploderar i luften när det nått målet. Som en skenande och turbodriven jordfräs med fem kilo dynamit på ryggen ungefär. Man vill inte komma i vägen för en sådan.
Utväxling med små förändringar
Den kritiske kan gnälla om att betan i sin helhet känns väldigt mycket som Gears of War 2. Men ju mer man spelar, desto mer uppskattar man de små förändringarna som betan innehåller. Det låter som en klyscha men ett bra multiplayer-spel har uppgraderats och är på väg, av detta att döma, att bli ännu bättre.
Vi återkommer med fler rapporter från fronten efter hand som betan uppdateras.
Vi fick betakoder av Microsoft.