Gamereactor är en gratistidning som delas ut i olika butiker runt om i Sverige, Danmark och Norge. Förutom de vanliga spelrecensionerna recenserar de även filmer och musik. I september fyller de fyra år och är därmed en etablerad tidning i spelsverige som roffar åt sig en stor del av spelbolagens annonspengar. De är om inget annat den speltidning som lyckats bäst med att interagera tidningen med sin egen sida på nätet.
   Men hur påverkas de av att vara så beroende av annonser? Och hur påverkas de av att de andra speltidningarna knappt vill erkänna dem som konkurrenter? Vi tog ett snack med Gamereactors chefredaktör Petter Engelin.

Kan du berätta hur det började med Gamereactor? Fanns tidningen redan i Danmark när ni började med den svenska versionen?
- Tidningen Gamez.DK hade existerat i två år innan jag klev på. I samma veva som jag började bygga upp min svenska redaktion köpte vi varumärket Gamereactor av Egmont och påbörjade redesignen av den danska tidning såväl som uppbyggnaden av den svenska och den norska blaskan. Den danska tidningen bytte namn och de andra två tidningarna lanserades ungefär samtidigt. Det var snart fyra år sedan.

Hur ser du på era konkurrenter Super Play, Level och PC Gamer?
- Länge sedan jag överhuvudtaget läste en Super Play eller en PC Gamer. Levels första nummer plockade jag upp dock. Kändes både välgjort och matigt och med den enorma skribent- och redaktörsstaben (världens största redaktion?) vore allt annat märkligt. De är alla tre väldigt nischade och smala tidningar, vi försöker tilltala en lite bredare målgrupp än så men överlag är det tre bra konkurrenter som ständigt sporrar oss att utvecklas och bli bättre.

På vilket sätt är de nischade och ni bredare? Är ni mer kommersiella än de andra?
- Absolut. Utan att för den skull skrämma bort de mest initierade spelarna skriver vi ju mer lättbegripliga speltexter än våra närmaste konkurrenter och försöker alltid hamna så pass brett att vi kan attrahera en mer utspridd målgrupp än de som lägger 60 kronor på en tidning om spel. Vi vill underhålla och informera de som aldrig skulle köpa en speltidning och inhandlar kanske två spel per år likväl som de som köper tio spel i månaden. Låter som en marknadsföringsklyscha, jag vet. Men hittills är detta, det redaktionella urvalet och vår ton mot läsarna, det jag anser att vi lyckats bäst med i Gamereactor. Sen är vi också mer kommersiella bara av den enkla orsaken att vi faktiskt finns överallt där spel går att köpa, i köpcentrum, spelaffärer, varuhus, elektronikbutiker och så vidare.

Hur ser du på Resets och Player1:s ihopslagning?
- Att slopa två relativt inarbetade tidningar för att starta en helt ny kändes märkligt då jag först fick nys om det. Reset hade ju pecis börjat komma igång känns det som. Men förutom det så känns det spännande med en så pass stor satsning från IDG:s håll.

Tommy Rydling på Super Play tror att en av de svenska speltidningarna kommer att "falla bort" inom en treårsperiod. Vad tror du?
- Det tror jag med. Absolut.

Varken Tobias Bjarneby på Level eller Tommy Rydling på Super Play ser Gamereactor som konkurrenter i våra intervjuer med dem. Varför tror du det är så?
- De är bara larviga. Klart som korvspad att vi är deras konkurrenter då vi dagligen slåss om exakt samma annonspengar. Sen att vi inte konkurrerar med dem i tidningshyllan är en annan sak.

Ni använder, tydligare än någon annan svensk speltidning, era egna skribenter i texterna med ständiga referenser till deras illrar eller Tom & Jerry-kex. Varför är det så viktigt att sätta skribenterna i fokus?
- För mig är det, och har alltid varit, viktigt att rent redaktionellt samtala med läsaren på en jordnära och personlig nivå. Jag gillar att släppa in våra läsare på redaktionen genom humor och personliga texter. Vi älskar spel på Gamereactor och har fruktansvärt roligt när vi gör tidningen, det vill jag ska lysa igenom i varje liten text.

Super Play kallar sig för "Sveriges största tv-spelstidning" och ni kallar er "Sveriges största speltidning". De grundar sig på statistik från TS och Orresto. Vad grundar ni ert uttalande på?
- Vi kallar oss inte "Sveriges största speltidning" utan "Skandinaviens största speltidning" då vi finns i tre länder och har en gemensam upplaga på 120 000 exemplar. Sen skulle vi även kunna kalla oss "Sveriges största" då vi för andra Orvesto-mätningen i rad har fler läsare än Super Play. Vi tycker dock att "Skandinaviens största" låter bättre, Hjemmet Mortensens satsningar i Danmark och Norge gick inge vidare vad jag kommer ihåg.

Ok, mitt misstag, men enligt Orvesto-mätning nummer 1 2006 har ni mindre än Super Play (48 000 för er, 55 000 för Super Play). Stämmer inte det?
- Issschhh!!!! :( My bad. Tur att du faktakollar då jag inte gör det. :O
Svaret blir därför: Vi kallar oss inte "Sveriges största speltidning" utan "Skandinaviens största speltidning" då vi finns i tre länder och har en gemensam upplaga på 120 000 exemplar.

Ni som är en gratistidning och därmed inte skulle överleva utan spelbolagens annonser i tidningen; finns det någon skillnad i er relation till spelbolagen jämfört med era konkurrenter som kostar pengar?
- Inte alls, vi upplevs ofta av spelbolagen som aningen gnälligare och lite mer kompromisslösa än våra betalkonkurrenter... :)

Ok, men ert senaste nummer har så vitt jag vet för första gången en annons som förstasida (Loco Roco) och baksida. Vad får er att godkänna något sådant? Riskerar inte gränserna mellan redaktionellt material och reklam att suddas ut med sådana lösningar?
- Inte alls. Isåfall har du missuppfattat det hela. Baksidan säljs alltid som annons. Sony köpte den tidigt och meddelade att de skulle köra Loco Roco där likväl som på baksidans insida. Vi röstade på redaktionen om vi skulle göra ett Gears of War- eller Loco Roco-omslag. Loco vann omröstningen (det finns heller ingen ny omslagsart från Gears of War, alls) och jag frågade då helt enkelt Sony om jag inte kunde få formge baksidan så den skulle passa ihop med det omslag vi hade valt. De gillade idén och vi anser att vi gjort ett fräscht sommarnummer som ser lite annorlunda ut.

Vad har ni för policy när det gäller bjudresor från spelbolagen och material i tidningen?
- Vi tar gladeligen emot betalda flygresor till utvalda utvecklare för att på ett personligt och inlevelserikt sätt kunna rapportera om kommande spel. Jag har aldrig sett något egentligt problem i detta då jag bara arbetar med skribenter och redaktörer som jag vet aldrig skulle ta emot mutor, eller låta sig påverkas av eventuell press från en överivrig spelutgivare då de skriver om upplevelser och intryck från en resa/besök. Vi lovar dock aldrig bort varken utrymme inuti tidningen eller omslagsplats för att säkra vissa nordenexklusiva spelresor, och kommer aldrig att göra.

Tror du att det här är värre utomlands? Det finns ganska många rapporter om köpta spelskribenter och bjudresor i överdåd.
- I exempelvis England är det definitivt värre. Där måste varje tidning utlova ett antal sidor innan de får åka med på vissa resor och om de inte sedan gör som de lovat blir de ibland uteslutna från det spelföretagets kommande resor under ett helt år. Så skulle det absolut aldrig kunna fungera i Skandinavien och om det skulle göra det skulle jag sluta göra speltidning.

Hur reagerade branschen när ni startade och gjorde klart att ni skulle vara en gratistidning?
- Viss skepsis möttes vi av, att säga något annat vore att ljuga. Samtidigt som många stora spelutgivare och butikskedjor applåderade vårt initiativ och gillade vårt koncept.

Har ni några planer på att börja ta betalt för tidningen?
- Absolut inte! Vi älskar att nå ut till en målgrupp som vanligtvis aldrig skulle köpa en speltidning samtidigt som vi når de riktigt initierade hardcore-spelarna, både på papper och på nätet. Det skulle vi inte kunna göra på samma sätt om vi var en betaltidning som trängdes med alla de andra i de överbefolkade hyllorna i tidningskiosken. När jag drev MISSIL tänkte jag mycket och länge på att starta en gratistidning, nå ut bredare och finnas där spelen säljs, idag, snart fyra år efter Gamereactors svenska premiär, älskar jag konceptet och på det sättet vi arbetar.

Vad skulle ni kunna ta för Gamereactor om den skulle kosta pengar?
- Om den kostade pengar skulle den kosta 479:-/nr, precis som Resets första två nummer gjorde.

Ni är den enda speltidningen med film- och musikrecensioner. Varför har ni med det?
- Vi tycker det passar in bra med resten av vårt innehåll. Vi är också den enda speltidningen som har med rekommendationer av Mp3-spelare, mobiltelefoner och plasma-skärmar.

Upplever du att ni anses som lite mindre fina eftersom ni är gratis? Att det till exempel inte är lika fint att skriva för er som någon av era konkurrenter?
- Nej, det har jag aldrig upplevt.

Till sist: Hur hinner du med att vara chefredaktör, recensent och layoutare för Gamereactor? Har du något liv utanför tidningen?
- Haha, inte mycket. Jag jobbar nästan jämt, men skulle inte vilja ändra på något. Att ha flera olika tunga ansvarsområden är skönt då mitt jobb alltid är oerhört varierande. :)