Så var det gjort, monstren i Halo-världen har åter igen fått pisk! Av mig!

I ODST får man chansen att uppleva samma spel en gång till, fast ur ett annat perspektiv. Nämligen soldatens perspektiv. Skillnaden från tidigare blir rent konkret att man inte direkt är hjälten som räddar världen, för det är ju Master Cheese's uppgift. Dessutom har man nu, förutom sin upplandingsbara energisköld, vanlig hälsa, och så finns det med kits!
Ännu en gång slår halo-serien rekord i kategorin kort kampanj. Det tog knappa 5 timmar för mig och min kompanjon att köra igenom på näst svåraste, dvs heroic (tror jag det heter). Spelet kändes ovanligt lätt, i jämförelse med Killzone 2 så är det en ren barnlek att ha ihjäl en standardfiende i ODST. Förutom i kort kampanj så slås det rekord i kategorin minsta förändring sedan tidigare del i serien. Man känner igen alla vapen och fordon sedan tidigare, fast nu kan man inte längre dual wielda, de e ju nytt förstås. Grafiken i Halo 3: ODST är hopplöst daterad, i jämförelse med giganterna inom genren så ter sig detta som om det vore från en tidigare konsolgeneration. Utöver att återanvända grafiken från trean så fortsätter man på spåret från alla tidigare spel att köra "copy/paste" på miljöerna, vilket som vanligt ger upphov till flera kusliga deja vu-upplevelser.
En positiv sak när det gäller det grafiska är annars att man obegränsat kan använda sig av night vision, vilket jag uppskattningsvis gjorde genom halva spelet (dvs knappt 2.5 timmar). Detta är väldigt välkommet i den mörka Halo-världen, och därmed har man löst det som gjorde de tidigare spelen närmast ospelbara på vissa ställen.

Stay tuned for part 2!
- kommer snart