Från vår nyhet:
"Bethesda Softworks Europe skickade idag ut ett pressmeddelande om att PS3-ägare kommer få tillgång till alla tre innehållspaket som tidigare enbart släppts till PC och 360. Operation: Anchorage kommer i slutet av juni och The Pitt och Broken Steel följer därefter med en dryg månads mellanrum.

Två nya innehållspaket är också planerade till alla tre formaten:
• Point Lookout – Utforska ett stort träsk med nya uppdrag och annat nytt innehåll.
• Mothership Zeta – Utomjordingarna har återvänt och rövar bort dig.

De kommer för 360-ägarna kosta 800 MS-poäng (ungefär 90 kronor) och släppas i slutet av juni (Lookout) respektive juli (Zeta). PS3-versionerna släpps först efter de tre första expansionerna lanserats.

Det kommer dessutom släppas skivor med The Pitt och Operation: Anchorage till Xbox 360 och PC den 12 juni och skivor med Broken Steel och Point Lookout i augusti.

I oktober släpps Fallout 3 Game of the Year-upplaga med alla fem innehållspaketen för ungefär 600 kronor till 360 och PS3 och 500 kronor för PC-versionen."

Någon som köpt något av paketen till Fallout 3? Är de något att ha?

En av spelets större svagheter enligt mig är att man av någon anledning inte kan levla längre när man nått level 20. Riktigt dåligt, rent utsagt, och spelet blir inte alls lika trevligt som det var innan. Till exempel är det helt onödigt att döda fiender som håller sig på distans, eftersom man ändå inte får något xp för dem, vilket enbart leder till slöseri på ammo.

Varför har man egentligen en sådan gräns? Risk att bli övermäktig? Och varför är den satt på level 20? Det hade väl varit lite annat om det varit level 70 eller nåt sånt... men 20? Är man riktigt vild så är man där redan efter några timmar...

Helt oväntat har jag börjat tröttna på Fallout 3. Engagemanget som fanns i början existerar inte längre. Tycker inte att striderna håller måttet riktigt och utforskandet har blivit en aning segt och frustrerande. Huvudhandlingen intresserar mig inte nämnvärt heller. Lite trist kan jag tycka då temat ligger mig varmt om hjärtat.

Jag är just nu i Rivet City och har fått nästa ledtråd till vart min pappa har tagit vägen. Hur långt kvar har jag om jag enbart följer huvudhandlingen?

jaha då var det dags att förja strömmen på riktigt då... jag har lånat fallout 3 av en kompis och är nöjd änn så länge...

jag valde 0 i luck av ingen andledning och sen så hårdsatsar jag på explosives, small guns och speech^^ det första jag gjorde när jag kom till megaton var att skuta sheriffen i huvet så huven flög till den tvåhuvade kossan sen så dödade jag dem som sprang emot mig... :) sen så vända jag mig om för det ver någon som sköt och sen när jag VATSade honnom så upptäckte jag att jag att han hette Stockholm :D

som ni märker så är jag extremt agressiv och tänker inte ett dugg utan går på inpuls :D ett mycket bra spel änn så länge! KÖP KÖP KÖP om ni inte har gjort det ;)

Meh.. har sprängt staden då det inte gick o döda sheriffen eller salonsnubben utan att få hela stden efter sig. Döda snubben med skyskrapan (han hade ju ett fint vapen). Tröttnat igen..

Förstår inte hur ni tycker det här är kul :(

Nu har jag börjat spela det här spelet på allvar och är ett par timmar in. Till en början lade jag allt mitt uppgraderingskrut på att utveckla min karisma, reparationsförmåga och forskning. Detta har dock visat sig vara ett felsteg (?) eftersom jag har enormt svårt för att nöta ner fienderna på mindre än tio skott.

Bör jag uppgradera mina skills i vapenhantering eller ter sig spelet på det här viset där det krävs ett rejält antal skott för att mata ner varenda fiende? Kanske är det bara eldmyrorna jag möter, men det känns ändå segt och jävligt. Spelar på normal för övrigt. :)

Jag tror jag har spelat det här för mycket. Idag när jag stog vid busshållplatsen råkade jag se en hårnål på marken, det första jag tänkte när jag såg den var att jag kunde använda den till att dyrka upp ett lås. Så jag blev glad över att jag hade hittat den och var påväg att plocka upp den innan jag insåg vad jag höll på med O_o

Jag har försökt hänga med så bra i storyn bakom Fallout-universumet jag kunnat, men en sak har jag inte fått greppet om.

Hur kommer det sig att Fallout-universumet utvecklades såpass annorlunda mot "våran värld"? Mellan andra världskriget och 2077 verkar ju i princip ingenting ha hänt utvecklingsmässigt i den där världen.

Finns det någon uttalad anledning till detta eller är det bara så det blev?

Går det att ändra efter man startat?

Ska in i CNR Plaza byggnaden och prata med Three dog, men har ingen nyckel. Vart hittar jag den?

Spelade lite F3 i helgen med mina hörlurar istället för högtalare. Jäklar vilken skillnad, jag måste ta och skaffa mig ett vettigt surround-system. Jämfört med mina hörlurar så är ljudet ur dem uruselt. Skärpan i ljudet och all småljud som försvinner gjorde verkligen att hörlurarna gav en extra dimension.

Har en snabb fråga. Har man efter det sista mainquestet någon möjlighet att fortsätta kuta omkring i världen och upptäcka/questa? Eller bör man se till att ha gjort allt man vill göra innan det "riktiga slutet"?

Spoilermarkera gärna men spoila EJ slutet mer än den frågan tack :)

Alltså fan vad psykiskt påfrestande det här spelet är för mig. Rent terror-mässigt.

Jag mår allvarligt talat sämre av att spela det här än vad jag gör av dom flesta survival-horror spel. Fallout 3 försöker inte skrämma en men ändå är jag orolig som fan när jag är nere i gruvorna och letar. Jag behärskar spelet och har i princip aldrig dött, men det hjälper inte.

Universumets oslagbara och olustiga stämning tillsammans med medvetenheten om att nästan inget i spelet är scriptat gör att det känns så jobbigt tror jag. Och att det antagligen är det mörkaste spelet som gjorts i många fall.

Jag spelade igenom Dead Space häromveckan och det var för mig ungefär 2-3% lika psykiskt påfrestande som Fallout 3. Inte sedan System Shock 2 har jag känt mig så plågad emellanåt.

Hade det inte varit för möjligheten att VATS-pausa då och då så hade jag knappt tagit mig igenom vissa partier utan valium

kommer inte på nån vettig rubrik om ni undrar.

hursomhelst så har jag spelat fallout ett antal timmar o jisses va bra det är. otroligt bra spel faktiskt.. vart bara tvungen o säga det. :)

Personligen så tycker jag att stämningen i spelet gör att man alltid är lite på helspänn, man kan aldrig koppla av helt och hållet. Fast nu går det lite lättare. Läste i början att radion påverkade hur lätt fienden hade för att upptäcka en, så därför hade jag den alltid avstängd. Det är nu de senaste timmarna som jag börjat lyssna på Three Dog och det gör faktiskt upplevelsen mindre skrämmande.

Det som skrämt mig mest hittills var en gång jag trodde mig ha rensat ut en tunnelbanestation. Började springa runt för att plocka upp saker jag missat då en feral ghoul helt plötsligt reser sig upp 3 meter framför mig. Tur att jag spelar i ett väl upplyst rum.