erik

Instagram - kr�vande att gilla

2012-11-14T06:11:00Z

Som alla sociala medier har Instagram sina f�r- och nackdelar. Precis som till exempel Facebook och Twitter blir Instagram inte b�ttre �n de du f�ljer. F�ljer du tr�kiga konton s� blir mediet tr�kigt. F�ljer du roliga konton har du fattat po�ngen.

Instagram lanserade nyligen webbprofiler. Vilket p� ett s�tt �r m�rkligt med tanke p� att bilderna ofta varit tillt�nkta att visas p� en betydligt mindre sk�rm.

Jag gillar sociala medier. Det finns s� oerh�rt mycket koncentrerad information att hitta och m�jligheten att f� inblick i intressanta personers liv som jag aldrig annars hade f�tt ta del av �r fortfarande fascinerande f�r mig.

Instagram �r en app som laddas ner till din smartphone och som g�r det enkelt att ta och snabbredigera bilder f�r att sedan publicera dem med hashtaggar (t ex #sweden, #gaming, #nature) f�r att underl�tta s�kningar. Det g�r att ha sitt konto privat eller publikt och du v�ljer egentligen sj�lv hur pass spridd du vill bli i n�tverket. Antingen anv�nder du knappt hashtaggar alls och f�rblir d� f�r det mesta anonym (om du inte �r ett proffs) eller s� ger du dig in i den hysteriska taggandet f�r att f� s� m�nga f�ljare och gillande som m�jligt.

Instagrams desperata och tragiska sida.

Hashtaggarna �r Instagrams ryggrad och akillesh�l. Det �r via dem som det g�r att hitta andra vettiga personer att f�lja, men de kan ocks� utnyttjas f�r spam och folk som desperat vill f� fler f�ljare. I andra sociala medier brukar de desperata ganska l�tt sorteras bort, men i Instagram �r desperation en n�ring f�r s� m�nga att de desperata gynnar varandra. Genom att tagga alla sina bilder med popul�ra taggar och gilla och f�lja varandra hejvilt g�r det att f� m�nga f�ljare p� ren vilja. Andelen killar som sp�nner sig och tjejer som putar med munnen n�r man letar igenom taggar som #nature och #wildlife �r b�de deprimerande och talande.

Det finns massor av personer med tiotusentals f�ljare som tar totalt ointressanta bilder. Det finns ocks� m�ngder av personer som bara snor bilder fr�n Googles bilds�kning och l�gger upp som sina egna. M�nga hashtaggar korkas ocks� ibland igen med spam f�r sajter som lockar med garantier om att ge tusentals nya f�ljare.

Det finns en hel del riktigt bra konstn�rer som visar sina alster p� Instagram.

Instagram �r d�rf�r inte helt l�tt att uppskatta. Det finns s� enormt mycket skit i systemet och med tanke p� att ungef�r tio miljoner konton skapas varje m�nad l�r det forts�tta. Men h�r finns ocks� verkliga guldkorn. Dels genom n�gra otroliga fotografer, men ocks� genom trevliga personer som delar mina intressen och bekanta vars vardagsbilder ger en inblick i deras liv.
Som en extra krydda anordnar vissa konton t�vlingar med vissa teman d�r vinnarna bara f�r �ra, men ocks� p� k�pet uppm�rksamhet och nya f�ljare.

F�r min del anv�nder jag Instagram f�r att l�gga upp mina naturbilder. Det �r en egokick och ett bekr�ftelses�kande, men ocks� ett utm�rkt forum f�r att l�ra k�nna och inspireras av andra naturn�rdar. F�r �ven om en bild ska s�ga mer �n tusen ord s� uppskattar jag konton som �ven skriver lite till sina bilder och ger n�gon form av inblick. Det �r l�tt h�nt att det bara blir ett planl�st tittande p� fina bilder, men s� pl�tsligt dyker det upp ett stycke fascinerande livshistoria eller intressant information. Precis som i alla andra sociala medier.

Jag heter @eriktig p� Instagram och min profil kan ses h�r.

�land i bilder, del 2

2012-05-31T20:05:00Z

Den 23-27 maj var jag p� �land f�r n�gra dagars upplevelserikt, l�rorikt och intensivt f�gelsk�dande. 154 arter p� fyra dagar. Klicka p� bilderna f�r att se dem n�got st�rre. De f�rsta bilderna hittar ni h�r.

Sveriges coolaste ko lever och frodas p� �land.

En pr�ktig fasan som spanade in v�r bil.

Bruna k�rrh�kar var ganska vanliga p� �n, men det g�llde att spana av dem noga. B�de �ngsh�kar och st�pph�kar fanns det ocks� gott om.

En mindre flugsnappare som inte verkade uppskatta att bli fotograferad. Gav mig d�ligt samvete. Men skogen vid s�dra udden inneh�ller s� mycket mygg att han s�kert snabbt kunde b�rja tr�st�ta.

Inte ofta man kommer s� h�r n�ra en rapph�na. Ingen vidare bild, men en h�ftig upplevelse. Den var n�ra att bli p�k�rd.

�ngsh�k som s�kert s�ker av omr�det efter sorkar.

Storspoven har ett v�ldigt mysigt l�te som �r ett av mina favoriter i f�gelv�rlden efter storlom och enkelbeckasin.

Den tredje sortens k�rrh�k som vi s�g: st�pph�k. Tyv�rr p� ganska l�ngt h�ll.

En av resans st�rsta rariteter. En rosenstare. Ser n�stan l�jligt f�rgglad ut. Som en schlagerversion av en vanlig stare. Tyv�rr p� l�ngt h�ll, men den syntes hyfsat i tubkikaren.

�land i bilder, del 1

2012-05-30T09:05:00Z

Den 23-27 maj var jag p� �land f�r n�gra dagars upplevelserikt, l�rorikt och intensivt f�gelsk�dande. 154 arter p� fyra dagar. Klicka p� bilderna f�r att se dem n�got st�rre.

Str�cksk�dning p� Ottenby. M�nga sk�dare inleder �landsvistelsen med n�gon timmes spanande efter flyttande f�glar som flyger f�rbi �ns sydspets.

Det stora st�ppliknande omr�det Alvaret var en av f� saker vi inte hann med att utforska ordentligt p� den s�dra sidan av �n.

Ottenbys fyrtorn. En klassisk f�gelplats.

En halsbandsflugsnappare hade f�ngat i n�ten p� f�gelstationen och visades upp f�r n�rvarande sk�dare. L�gg m�rke till antalet bilar i bakgrunden. Enbart sk�dare hela bunten skulle jag tro.

H�r har det "larmats ut" (skickats meddelande till sk�dare som �r med i ett larmsystem kallat BMS) att en turturduva syns i ett tr�d n�gra hundra meter fr�n udden. 50-60 sk�dare �r d�r p� fem minuter. En minut efter att duvan flugit �r omr�det s� gott som tomt p� folk igen.

H�r �r turturduvan, om ni kan urskilja den p� s� l�ngt h�ll.

S�ngl�rkor m�ste varit en av de vanligaste f�glarna p� �land. De var �verallt. Lite f�r ofta p� v�garna framf�r bilen.

En annan vanlig filur - st�rre strandpipare.

Kajor m� vara dussinf�glar p� h�ll, men n�ra inp� �r de fascinerande tycker jag.

Tamduva med �stermalmsaura.

Deppig f�ngslad fredsduva?

Ladusvalor som sm�br�kade.

Grans�ngare som hoppade runt och sj�ng.

En av f�rsta dagens h�jdpunkter. En nattsk�rra som l�g p� en mur och sedan fl�g runt i tr�dg�rden vid s�dra udden. Fantastisk upplevelse!

En gr� flugsnappare. Ocks� v�ldigt vanlig p� �n.

Gott och enkelt kn�ckebr�d

2012-05-05T20:05:00Z

Sockerbloggens samlade verk.

Mitt f�rsta f�rs�k med det h�r kn�ckebr�det blev p� sina h�ll lite f�r br�nt, men kan ha varit inne n�gon minut mer �n en timme.

Det godaste kn�ckebr�det jag �tit. Det �r dessutom sjukt enkelt att g�ra. Tar en kvart ungef�r och sedan i ugnen i en timme. Det g�r fint att byta ut vissa fr�n och k�rnor mot till exempel pumpak�rnor.

Hansson d.�:s Fr�kn�ckebr�d (en pl�t)
Smak: 5 av 5

Ingredienser:
2 dl majsmj�l
1,5 dl solrosk�rnor
1/2 dl skalat sesamfr�
1/2 dl krossat linfr�
1 tsk salt
�
1/2 dl rapsolja
2 dl kokande vatten

Instruktioner:
1. S�tt ugnen p� 150 grader.
2. G�r i ordning en pl�t med bakpl�tspapper. Ta fram en slickepott.
3. R�r ihop de torra ingredienserna.
4. Blanda i rapsoljan.
5. Koka upp vatten och h�ll i 2 dl i blandningen. R�r runt ganska snabbt.
6. H�ll upp smeten p� bakpl�tspappret och bred ut den med slickepotten. Se till att hela pl�ten t�cks.
7. Gr�dda i 150 grader i en timme. L�t det inte bli f�r m�rkt.
8. L�t svalna och bryt i lagom stora bitar.

Kalhyggelandet

2012-04-30T08:04:00Z

DN inledde ig�r en artikelserie av prisbel�nte journalisten Maciej Zaremba. Idag publicerades andra delen av "Skogen vi �rvde" och det �r precis lika skr�mmande som jag trodde. Eller som han sj�lv skriver: �Jag kan inte t�nka mig en fr�ga som kunde ang� fler i Sveriges land�.

Bild fr�n: skogsbloggen.wordpress.com

Jag har l�st en hel del om hur svenska skogsavverkningen �r helt utan kontroll eller h�nsyn, men Maciej Zaremba lyckas skriva om det p� ett v�ldigt tydligt och n�rg�nget s�tt som �r v�ldigt effektivt. Synd bara att det �r i Kultur-delen s� att f� kommer l�sa det.

L�t oss s�ga att du har en sommarstuga som ligger fint i en skog n�ra en sj�. Du vet att skogen �gs av n�got skogsbolag, men det g�r fina vandringsleder bland tr�den och ligger m�nga sommarstugor och fritidshus intill sj�n s� du t�nker inte mer p� det.

En vacker dag ser du folk som g�r och s�tter upp plastband runt tr�den inp� tomten. Du f�r reda p� att tr�den ska avverkas. Ditt sommarst�lle riskerar att bli granne med ett kalhygge ist�llet f�r en vacker skog. Du f�rs�ker �verklaga beslutet och tar kontakt med Skogsstyrelsen. De har f�tt in en anm�lan om avverkning, men hade inga anm�rkningar trots att det finns kryssrutor f�r om det finns bebyggelse eller vandringsleder i skogen. Eftersom Skogsstyrelsen godk�nt avverkningen finns det inget att g�ra. Beslutet g�r inte att �verklaga.

Din sommarstuga som nyss l�g i en vacker natur f�r nu ett kalhygge en meter fr�n tomtgr�nsen och du kan inte g�ra n�got �t det.

Regeringen har usett en "skogsambassad�r" som ska sprida kunskap om "skogens betydelse", Elisabet Salander Bj�rklund. Hon �r ocks� vd f�r skogsavverkningsbolaget Bergvik skog. S� ser regeringen p� den h�r fr�gan.

Till skillnad fr�n andra l�nder som Polen, Lettland eller Tyskland kan bolag i Sverige inte d�mas till b�ter om de avverkar skyddsv�rd skog eller bryter mot de f� regler som finns. Eskil Erlandsson tycker att "frihet under ansvar fungerar". Och ang�ende din sommarstuga och din �gander�tt till skogen �r han enligt artikeln of�rst�ende "Villa�garen har ju tomten kvar".

Snart finns det inte l�ngre n�gra riktiga skogar kvar i Sverige (f�rutom sm� fl�ckar av reservat som �ven de �r hotade). Allt ers�tts av tr�dplantage i raka rader.

L�s mer om detta:
• Skogen vi �rvde p� DN.se
• Skogsbloggen

Erstavik 2012-04-05

2012-04-05T12:04:00Z

Tog en cykeltur till Erstavik i morse. Tv� mil p� kuperade v�gar med Bruno, min gamle trotj�nare till cykel. V�ldigt fin tur med gott om f�glar.

F�rsta anhalten: S�derbysj�n. Ont om f�glar, vacker morgonsol.

Andra anhalten: K�lltorssj�n. En fin storlom visade upp sig.

P� cykelv�gen mot Erstavik hittade jag den h�r sjungande j�rnsparven.

I Erstavik s�gs bland annat de h�r tofsviporna st� och sova p� en holme.

Utsikt mot solen.

�ntligen dags f�r fika!

F�rbiflygande storskrake och knipa.

Trotj�naren Bruno.

Stj�rtmesar �r kanske v�rldens gulligaste varelse.

Den h�r duvh�ken satt och k�kade p� n�got medan n�tskrikor (i bakgrunden) mobbades.

Medan jag tittar p� duvh�ken passerar en sparvh�k i bakgrunden.

F�gellista:
1. Bl�mes
2. Talgoxe
3. Kr�ka
4. N�tv�cka
5. Taltrast
6. Kungsf�gel
7. Soth�na
8. Gr�sand
9. Fiskm�s
10. Kanadag�s
11. Knipa
12. R�dhake
13. Bofink
14. Skrattm�s
15. Silltrut
16. Storlom
17. Bj�rktrast
18. Stare
19. J�rnsparv
20. St�rre hackspett
21. Spillkr�ka
22. Gr�ng�ling
23. Gr�g�s
24. Tofsvipa
25. Mindre hackspett
26. Kricka
27. Stj�rtmes
28. Sk�ggdopping
29. Storskrake
30. Kanadag�s
31. Trana
32. Ormvr�k
33. Duvh�k
34. N�tskrika
35. Sparvh�k
36. Gr�sparv
37. Koltrast
38. Korp
39. Gr�h�ger
40. Gr�trut
41. Gulsparv
42. Skogsduva

Lunchm�te 2012-03-28

2012-03-28T15:03:00Z

Givande lunchm�te idag med de h�r godbitarna.

En av tre st�rre hackspett som flyger runt h�r i krokarna och verkar leka tafatt. Riktiga snyggingar �r de.

En av tv� stj�rmesar som med lite tur ska bygga bo i n�rheten. Deras bo byggs f�r �vrigt bland annat av spindelv�v. Det �r coolt.

Pizzadeg med bakpulver och �l

2012-03-06T20:03:00Z

Vi g�r bara hemlagad pizza sedan n�got �r tillbaka. Det blir helt enkelt mycket godare och �r s� enkelt.

Jag har dock (alltf�r) l�nge gjort en extremt enkel pizzadeg med bakpulver och fil. Det blir v�ldigt gott och �r hur l�tt som helst att r�ra ihop.

Nu senast besl�t jag mig dock f�r att b�rja experimentera lite. D� jag jobbat som pizzabagare n�r jag var 15-19 s� minns jag en del knep som mina erfarna kollegor hade. Ett var att g�ra degen baserad p� �l. Det ville jag testa och letade upp n�gra varianter och gjorde om dem lite eftersom jag inte hade tid att h�lla p� med j�st.

Se det h�r d�rf�r som ett f�rsta steg i r�tt riktning som dock hade en klar skillnad i smak gentemot den enklaste versionen av pizzadeg. Det var v�rt att byta ut filen.

Ingredienser f�r fyra portioner:
2 dl �l
2 dl vatten
8 dl vetemj�l
2 st �ggulor
3 msk olja
2 tsk bakpulver
1,5 tsk salt

Blanda bara allt och kavla ut p� en pl�t med bakpl�tspapper. L�gg p� dina favoritingredienser och in i ugnen i 225 grader i 10-15 minuter.

Har du tid kan du byta ut bakpulvret mot j�st och l�t degen j�sa 30 minuter innan du kavlar ut den.

Sockerbloggen: V�rldens godaste semlor

2012-02-04T15:02:00Z

Sockerbloggens samlade verk.

Sockerbloggens kanelsemlor
Smak: 5 av 5
Jobb: 2 av 5

Ingredienser:
Vetebullar
Mandelmassa
Vispgr�dde
Florsocker
Kanel
Vaniljsocker
(exakta m�tt beror p� antalet, men sn�la inte med mandelmassan!)

Vispa gr�dden med vaniljsockret.

K�p vanliga vetebullar (om du inte orkar baka egna).

Sk�r av toppen p� vetebullarna och l�gg undan topparna.

Gr�p ur semlorna riktigt ordentligt och l�gg smulorna i en bunke.

Blanda i mandelmassa, n�stan all gr�dde (spara lite till dekoration) och n�gra teskedar kanel i bunken.

Fyll semlorna med smeten.

Anv�nd resten av gr�dden ovanp� smeten om du vill.

S�tt p� locket och pudra med florsocker.

Voila - v�rldens godaste semlor!

Ekonomiskt bondf�rnuft

2012-01-24T17:01:00Z

Jag har tyv�rr ingen vidare koll p� nationalekonomi. Jag �nskar att jag hade det, men det jag l�ser tycks inte riktigt fastna. Ist�llet har jag anammat en tro p� att det fungerar med gammalt hederligt bondf�rnuft i f�rhoppningen om att den lilla ekonomin p� n�got s�tt kan �verf�ras p� den stora.

F�r mig har det d�rf�r k�nts v�ldigt m�rkligt att l�sningen p� kriser runt om i v�rlden s�gs vara att l�na f�r att betala tillbaka l�n. En l�sning som ett tv-program som Skuldf�llan skulle varna dig f�r. Men i v�rldsekonomin, d�r det inte handlar om f�r m�nga prylar p� kreditkortet, utan hundratals miljarder kronor som saknar t�ckning - d�r ska det tas nya stora l�n. F�r mig l�ter det som att man skjuter ett problem p� framtiden och ignorerar att det kommer bli ett st�rre problem s� sm�ningom.

Ett annat liknande fenomen �r att skjuta in pengar i ett lands system. Jag har alltid f�tt h�ra att Tyskland klantade sig efter andra v�rldskriget n�r de tryckte mer pengar f�r att ha r�d med att rusta. D� urholkades pengarnas v�rde och en stark inflation skickade landet i en kris.
I USA har centralbanken pumpat in sjuka 7700 miljarder dollar f�r att r�dda banker och andra f�retag efter att finansbubblan sprack 2008. De h�r f�rdelaktiga l�nen tj�nade bankerna mer �n 13 miljarder dollar p�.

Occupy Wall Street-r�relsen visade att folk b�rjar tr�ttna. Bild fr�n Motleynews.net

S� vitt jag f�rst�r �r det h�r ett s�tt att skapa ett ekonomiskt v�rde som egentligen inte finns. Framf�r allt �r det ett s�tt att ge bankerna h�ngslen och livrem, vilket f�rvisso kanske �r tur, med tanke p� att USA, till skillnad fr�n USA inte har n�gon garanti f�r att sparare f�r tillbaka sina pengar om en bank g�r omkull.

De h�r enorma kriserna och ekonomiska bubblorna tillsammans med en kommande brist p� olja, krav p� minskad konsumtion och naturresurser som �r p� v�g att ta slut har l�nge gjort mig v�ldigt pessimistisk inf�r framtiden. Jag tror inte att v�rldens regeringar v�gar fatta de modiga beslut som beh�vs och samh�llen kommer g� mer och mer mot 2/3-samh�llen. Det vill s�ga 1/3 f�r betala f�r att de andra tredjedelarna ska ha det bra. Det tror jag �ven kommer leda till 2/3-partierna kommer f� fler och fler r�ster.

I senaste magasinet Filter f�r jag �ntligen n�gon form av bekr�ftelse p� mitt syns�tt. Den framg�ngsrike amerikanske finansanalytikern David Webb ber�ttar �ver 15 sidor hur han tror att vi st�r till randen av en stor global kris. Som ett s�tt att trygga sig sj�lv och sin familj s�lde han av sina fonder i USA och flydde med sin familj till Sverige, som han menar har ett av de mest trygga system i v�rlden.
Han har samlat sina tankar i ett 44-sidigt exceldokument d�pt till "Paradigm Collapse" och f�rutsp�r att vi kan v�nta oss en 30-�rig ekonomisk kris.

Kanske �r det alltf�r pessimistiskt. Kanske har jag missat n�got, men jag tror man kommer l�ngt med ekonomiskt bonnf�rnuft. F�r en sak vet jag: F�retag, banker och regeringar kommer aldrig att erk�nna om allt ser riktigt j�kla m�rkt ut. D� skulle ju hela det finansiella systemet kollapsa.

Om ni vet mer �n jag f�r ni g�rna upplysa mig.

F�gelprogram till din Iphone

2012-01-18T08:01:00Z

Den h�r artikeln har tidigare publicerats i Sverige Ornitologiska F�renings tidsskrift F�gelv�nnen. Den bygger p� test av 14 olika f�gelprogram och ett urval av de fem mest intressanta.

Det finns m�nga f�gelprogram att k�pa f�r dig som �ger en Iphone, Ipod eller en Ipad. Det �r d�remot inte speciellt l�tt att veta vilka program som �r prisv�rda. F�gelv�nnen har g�tt igenom ett tjugotal program och plockat ut n�gra godbitar som vi kan rekommendera.

Birds of Northern Europe �r det b�sta och dyraste programmet i testet.

Att ha med sig en f�gelbok i f�lt �r f�r m�nga lika viktigt som att ha med sig kikare. Det finns dock ett alternativ till att sl�pa p� en n�gra hundra gram tung bok - ett f�gelprogram i din mobil. Det ska dock p�pekas direkt att det i dagsl�get inte finns n�got riktigt fullgott alternativ till en f�gelbok som exempelvis F�gelguiden. De f�gelprogram som hittills sl�ppts �r inte riktigt lika fylliga, men kan vara b�de l�rorika och bra alternativ i f�lt eller till vardags.

F�r att k�pa de h�r f�gelapparna beh�ver du n�gon av de senaste produkterna fr�n Apple: Iphone, Ipod eller en Ipad. De har alla tillg�ng till vad som kallas f�r App Store. Det �r en onlinebutik som rymmer flera hundra tusen program, eller appar som det ocks� kallas. Butiken �r dessv�rre ganska sv�r�versk�dlig. Det finns till exempel ingen kategori f�r "f�glar" eller ens f�r "natur". Det l�ttaste s�ttet att hitta �r att anv�nda s�kord, men �ven det kan vara problematiskt. S�ker du p� "bird" f�r du upp m�nga tr�ffar, men m�nga �r spel eller bara l�st kopplat till f�glar som en v�ckarklocka med f�gels�ng. Det kan ocks� vara knapph�ndig information om vad programmen egentligen inneh�ller och ett program som verkar intressant kanske visar sig vara n�got helt annat n�r man v�l k�pt det. Framf�r allt kan det vara sv�rt att veta vilka program som �r l�mpade f�r dina behov. En majoritet av alla f�gelappar �r n�mligen riktade mot den amerikanska marknaden och s� l�nge du inte ska �ka p� sk�dning i v�st s� �r det kanske inte vad du s�ker.

Kvitter �r en billig och trevlig app f�r dig som vill ha ett enkelt program med bilder och f�gell�ten. Uppdateras med nytt inneh�ll ganska ofta.

En annan sak att ha i �tanke �r att de flesta program �r helt p� engelska. Om du inte �r s� bra p� f�gelnamn p� engelska s� kan du kanske f�rvisso se p� bilderna vilka f�glar som omtalas, men det blir inte lika smidigt. Det kan dessutom vara sv�rt att f�rst� n�gra av beskrivningarna som anv�nder lite knepiga ord. F�r det mesta �r det dock enklare engelska som beskriver f�rger och beteenden. F�r enkelhetens skull har vi tydligt skrivit ut vilka spr�k som programmen �r p� i v�r guide h�r intill.

Den st�rsta f�rdelen med f�gelprogram �r att du st�ndigt kan ha tillg�ng till en bra guide och f�gell�ten i en apparat som du �nd� alltid har med dig. Av den anledningen �r det inte bara ett substitut till en f�gelbok utan ocks� ett komplement.

Betygsskala:
5 Fantastisk
4 Utm�rkt
3 Bra
2 Godk�nd
1 D�lig

RECENSIONER

Birds of Northern Europe
Pris: 189 kronor
F�gelapparnas lyxvariant. St�rre och dyrare �n konkurrenterna. Med 352 f�glar i databasen �r det f� arter som saknas �ven om lite s�llsynta g�ster s�llan finns med. Alla f�glar �r fint illustrerade med 5-8 m�lningar uppdelade p� de variationer som finns (ungf�glar, hone/hane eller underarter). De flesta har �ven minst en bild p� en flygande individ och ett eller flera fotografier.
F�rutom bilder har varje art dessutom minst ett l�te att lyssna p�. Ofta flera olika. Utbredningskartorna hade kunnat ha lite fler detaljer, men de beskrivande texterna �r v�ldigt utt�mmande och betydligt l�ngre �n i de flesta f�gelb�cker. Tyv�rr �r dessa texter enbart p� engelska. Det �r bara f�glarnas namn som man kan f� fram p� svenska. Finns �ven i en h�guppl�st version till Ipad.
Slutsats: St�rsta, dyraste och b�sta programmet p� marknaden.
Spr�k: Engelska med svenska f�gelnamn
Betyg: 4 av 5

Kvitter
Pris: 22 kronor
En lika l�ttsam som prisv�rd produkt som helt enkelt spelar upp f�gell�ten n�r du trycker p� en bild p� en f�gel. Fr�n b�rjan var antalet blygsamt, men Kvitter har uppdaterats ganska frekvent det senaste �ret och nu finns det 122 f�glar att lyssna p�. Fokus ligger p� de vanligaste f�glarna i v�r n�rhet, men h�r finns ocks� lite mer s�llsynta, och otippade, arter som minervauggla, dv�rguv och halsbandsparakit.
Det g�r att sortera f�glarna utifr�n s�ngtyp eller alfabetet, men programmets st�rsta f�rtj�nst �r att det �r s� enkelt och intuitivt. Tydliga bilder och allt �r p� svenska. Trycker du p� i:et vid bilden f�r du lite mer information om arten och om du �r uppkopplad kommer du snabbt och enkelt �t Wikipedias f�gelinformation.
Slutsats: Begr�nsat med inneh�ll, men prisv�rt och enkelt.
Spr�k: Svenska
Betyg: 3 av 5

Twitcher
Pris: 129 kronor
Twitcher �r ett bra alternativ f�r de av er som inte har n�gra problem med ett program helt p� engelska. 267 arter �r representerade med enklare m�lningar, ett ljud och en beskrivning som �r av ungef�r samma l�ngd som en vanlig f�gelbok. Det finns ocks� l�nkar till bilder p� fotosidan Flickr och information fr�n Wikipedia f�r dig som �r uppkopplad. Varje art kan markeras som en observation d�r du markerar ut din position och skriver in datum.
Twitchers mest intressanta funktion �r "bird identifier" som f�rs�ker hj�lpa dig identifiera en f�gel utifr�n sex kriterier. Genom att v�lja vilken sorts n�bb, vilka ben, vilken storlek och i vilket omr�de du sett f�geln s� presenterar programmet olika alternativ �t dig. Det finns lite luckor i logiken h�r och var, men �ver lag �r det en smart funktion. Det g�r �ven att prenumerera p� engelska f�gelnyheter fr�n programmet.
Slutsats: Smarta funktioner i ett lite f�r brittiskt program.
Spr�k: Engelska
Betyg: 3 av 5

Birdguide
Pris: 55 kronor
Ett budgetalternativ och inte ett d�ligt s�dant. Rymmer 211 f�glar, men de �r alla representerade av flera f�rgfoton, utbredningskarta, l�te och ganska utf�rlig information. Uppl�gget �r l�ttnavigerat och tydligt och �r uppenbarligen genomt�nkt. Det finns ocks� en observationslista och en liknande identifieringsfunktion som Twitcher har. I Birdguide v�ljer man storlek, f�rg, form, observationsmilj� och f�r sedan lite olika tips om vad det kan vara f�r art. �ven h�r finns en del konstiga f�rslag som borde ha sorterats bort och det �r lite m�rkligt att det visas m�nga bilder p� samma art i listan �ver m�jliga arter.
En annan nackdel �r att det �r helt p� engelska och att det uppenbarligen �r gjort f�r Storbritannien med en karta �ver de brittiska �arna som enda alternativ n�r man ska placera ut sina observationer. Finns �ven som nedbantad gratisversion.
Slutsats: Ett mycket prisv�rt och smidigt alternativ.
Spr�k: Engelska
Betyg: 3 av 5

Birds Europe
Pris: 75 kronor
H�r v�ljer man f�rst land och m�nad och presenteras sedan med en lista p� f�glar som �r "frekventa" i den regionen och m�naden. Tanken �r god och programmet �r p� svenska f�rutom artbeskrivningarna som �r fr�n Wikipedia och helt p� engelska. Det finns n�gra bilder p� varje art och det �r inte s� tokigt med 335 f�glar varav 170 har l�ten. Det �r ocks� en kul bonus att man kan tr�na sig sj�lv p� f�gell�ten, bilder eller latinska namn.
Programmet �r dock ganska sv�r�versk�dligt och ologiskt. Den st�rsta bristen �r dock att frekvensstyrningen av omr�de och m�nad k�nns v�ldigt slumpm�ssig. Vitn�bbad islom anges till exempel som mer frekvent i Sverige i december �n gr�sand och vigg.
Slutsats: M�nga f�glar, men klumpigt uppl�gg.
Spr�k: Engelska med svenska f�gelnamn
Betyg: 2 av 5

Misfits - superhj�ltekomedi

2012-01-13T09:01:00Z

Jag hade inte h�rt talas om den brittiska tv-serien Misfits till f�r n�gon vecka sedan. Den l�t lite f�r bra f�r att vara sann. Ett g�ng brittiska ungdomar p� glid tr�ffas av blixten n�r de utf�r samh�llstj�nst f�r olika sm�brott. De uppt�cker snart att de f�tt superkrafter. Vi snackar dock inte superstyrka, od�dlighet eller att skjuta eldbollar ur h�nderna. H�r �r det ist�llet f�rm�gor kopplade till karakt�rernas personligheter.

Ungdomarna i Misfits som f�r superkrafter baserat p� deras personligheter.

Den os�kra Kelly l�r sig l�sa tankar och f�r nu reda p� vad folk tycker om henne i st�rre utstr�ckning �n hon vill och den extremt blyge och introverta Simon kan bli osynlig.
�skov�dret p�verkade inte bara ungdomarna. Andra personer i staden har ocks� f�r�ndrats och n�gra av dem dyker nu upp som superskurkar i avsnitten. Vissa med hysteriskt komiska krafter som jag inte t�nker avsl�ja i f�rv�g.

Jag har bara sett tre avsnitt av serien, men gillar den riktigt mycket. Det �r inga briljanta sk�despelarinsatser, men de duger. Ist�llet �r det deras personligheter och framf�r allt dialogen som �r lyckad med ett h�gt tempo och m�nga snabba, smarta kommentarer. Superhj�ltevardagen varvas med k�rleksbekymmer och privata problem samtidigt som det p�g�r en r�d tr�d genom avsnitten.

Det m�rks p� sina h�ll att det �r en ungdomsserie, men det m�rks ocks� att skaparen Howard Overman har tillr�cklig koll p� superkraftserier f�r att inte g�ra bort sig.

Jag har sv�rt att t�nka mig att Misfits kommer vara det b�sta jag ser i �r, men den �r �n s� l�nge klart sev�rd. Det �r ett h�gt tempo och l�tt att streck-kolla p�. Dessutom har den hittills haft h�jdpunkter som f�tt mig att skratta mer �n jag normalt sett g�r framf�r komediserier.

Misfits har precis f�tt klartecken f�r en fj�rde s�song.

2011 �rs b�sta tv-serier: Plats 1 och 2

2012-01-04T14:01:00Z

Alla inl�gg i bloggserien hittar du h�r.
Jag ska inte p�st� att jag sett alla tv-serier i �r, men jag har sett tillr�ckligt f�r att kunna ge er en lista p� mina tio favoriter. Jag kommer �ven r�kna upp en handfull serier som verkar lovande som jag inte sett och n�gra som m�nga andra uppskattat, men som inte platsade p� min lista.

Nu n�r det �r dags att avsl�ja de h�gsta placeringarna kan jag ocks� ta upp n�gra serier som f�rtj�nar att n�mnas, men som inte n�dde hela v�gen. N�rdserien "Big Bang Theory" �r stundtals v�ldigt kul, men f�r det f�rsta ligger jag p� s�song ett och f�r det andra har jag s� sjukt sv�rt f�r serier med planterade skratt.
Brittiska sp�nningsserien "Shadowline" �r f�rvisso just sp�nnande, men karakt�rerna �r s� platta och ointressanta att jag till slut inte stod ut. Ricky Gervais och Stephen Merhcant's "Life's too Short" �r alldeles f�r likt Extras och The Office f�r att det ska h�lla.
"Breaking Bad" �r kanske den vanligaste serien p� �rsb�stalistor f�r 2011, men jag har inte riktigt fastnat f�r den �n. K�nner inget f�r karakt�rerna och har lite sv�rt att bli engagerad. Detsamma g�ller �ven f�r de andra hyllade serierna "Sons of Anarchy" och "Boardwalk Empire".

2. Parks and Recreation

Genre: Politisk komedi
Bolag: NBC
S�song: 3

Parks and Recreation stod f�r �rets b�sta julavsnitt.

Den har slarvigt kallats en amerikansk "Starke man" av svenska tv-skribenter. Men d�r Starke man alltf�r ofta faller in i samma hjulsp�r, samma sk�mt och alldeles f�r statiska karakt�rer s� �r Parks and Recreation en briljant politisk komedi som st�ndigt f�rnyas och utvecklas och som v�gar ta nya v�ndningar. L�tsasdokument�ren om den �verambiti�se kommunpolitikern Lesley Knope (Amy Poehler) och hennes avdelning med minst sagt udda typer tog ett tag p� sig innan den lyfte. F�rsta s�songen var bra, men det var inte f�rr�n under den andra och tredje s�songen som den riktigt tog fart.

Mycket tack vare att alla karakt�rer p� kontoret f�r utvecklas och ges tid framf�r kameran. Den entrepren�rslystne och misslyckade playern Tom, den tokcyniska April, den dumsn�lle Andy och s� naturligtvis �rets tv-karakt�r: den h�gervridne Ron Swanson. Ron g�r in f�r att g�ra ett s� d�ligt jobb som m�jligt eftersom han hatar allt som har med myndigheter att g�ra.

Det �r en v�ldigt smart serie som st�ndigt f�r mig p� gott hum�r genom att vara gullig, varm och tramsig samtidigt som den inte drar sig f�r att l�ta sina karakt�rer utvecklas eller g�ra ov�ntade saker. Stunder av melankoli eller olycka till�ts i n�gra sekunder innan det v�nder till n�got kn�ppt eller tramsigt igen.

1. So You Think You Can Dance

Genre: Danst�vling
Bolag: Fox
S�song: 8

Melanies spr�ng till Neil �r �rets st�rsta tv-sekund.

Ja, det h�r �r lite fusk. Det �r en talangt�vling och jag tog inte med andra program i genren som till exempel "Work of Art" som ocks� �r riktigt bra. Men So You Think You Can Dance (SYTYCD) �r s� mycket b�ttre �n allt annat �r s� jag kan inte l�mna det utanf�r en s�dan h�r topplista.

So You Think You Can Dance (SYTYCD) �r en talangt�vling i dans d�r de t�vlande efter auditions paras ihop med en partner och sedan f�r en dansstil och en koreograf tilldelad sig. Det kan vara hiphop, latin, modern dans, quick step, bollywood, krump, jazz eller n�got annat, men det �r f�r det mesta riktigt bra koreografi av stora namn som exempelvis Tyce Diorio, Napoleon och Tabitha D'umo, Travis Wall, Stacey Tokey och Sonya Tayeh.

Det �r inte bara koreograferna som �r bra. Dansarna h�ller ocks� sjukt h�g niv� och s�song �tta var den b�sta amerikanska s�songen n�gonsin (ja jag har sett alla s�songer och f�ljer �ven den kanadensiska och brittiska versionen av programmet). Marko, Sasha och Melanie hade antagligen vunnit n�stan vilken annan s�song som helst och n�gra av deras nummer har varit helt fantastiska.

Sasha g�r med hj�lp av favoriten Twitch en grym frukosthiphop.

Kanadensiska SYTYCD har �ver lag haft b�ttre dansare under sina s�songer, men deras jury best�r bara av uppm�rksamhetst�rstande medh�rsklappare som k�nns helt meningsl�sa. Dessutom har de en fnittrig statisk historia till programledare. I USA har de kanske v�rldens b�sta programledare f�r den h�r typen av produktioner: Cat Deeley. Hon lyckas p� sina f� sekunders repliker b�de vara varm, n�rdig (m�nga spel- och scifi-referenser), rolig utan att vara det p� andras bekostnad och bjuda p� sig sj�lv.

Det har inte spelat n�gon roll vad jag haft f�r andra serier att titta p�. SYTYCD har st�ndigt varit nummer ett. Det har f�tt mig att sitta med t�rar i �gonen i soffan fler g�nger �n jag kan minnas och det har f�tt mig att fatta att jag tycker v�ldigt mycket om dans. Det hade jag ingen aning om f�r n�gra �r sedan.

Hela listan, med l�nkar:
10. Bored to Death
9. Community
8. Game of Thrones
7. Mildred Pierce
6. Silk
5. Louie
4. Homeland
3. The Hour
2. Parks and Recreation
1. So You Think You Can Dance

2011 �rs b�sta tv-serier: Plats 3 och 4

2012-01-03T15:01:00Z

4. Homeland

Genre: Terroristthriller
Bolag: Showtime
S�song: 1

Damian Lewis och framf�r allt Clair Danes spelar bra i huvudrollerna.

Det h�r var lite otippat. Homeland k�ndes inledningsvis som en typisk sp�nningsserie som skulle falla i de vanliga f�llorna av f�ruts�gbarhet och �ngsligt tillr�ttalagt manus. Men ju l�gre s�songen gick ins�g jag att den faktiskt h�ll och att den dessutom lyckades beh�lla sp�nningen utan att tappa alltf�r mycket trov�rdighet.

Serien bygger p� en isrealisk f�rlaga, som vore v�ldigt sp�nnande att se. Den amerikanska versionen handlar om en amerikansk soldat (Damian Lewis) som kommer hem fr�n Irak och som misst�nks ha g�tt �ver till Al-Qaida. Men har han verkligen det? Eller �r det bara CIA-agenten Carrie (mycket bra spelad av Clair Danes) som �r paranoid? I de fr�gorna vilar hela serien f�rtj�nstfullt och �ven om det �r fjantigt att CIA-agenterna �r inblandade i precis allt som byr�n g�r och det finns vissa logiska luckor s� �r Homeland l�tt �rets sp�nningsserie och s�songens sista avsnitt �r en av �rets tv-h�jdpunkter.

3. The Hour

Genre: Bakom kameran-drama
Bolag: BBC
S�song: 1

Freddy och Bel �r �rets duo.

Kvalitetsm�ssigt �r det h�r egentligen �rets serie. Den �r s� snygg, s� v�lspelad och s� smart att allt annat bleknar i j�mf�relse. Handlar om hur BBC 1956 ska starta ett nytt nyhetsmagasin samtidigt som Storbritannien g�r in i en politisk kris kring Suez-kanalen. Vi f�r f�lja den ambiti�sa och n�got b�ngstyrige reportern Freddy (Ben Whishaw) och hans v�n och producent Bel (Romola Garai) i deras kamp f�r att g�ra intressant och oberoende tv. Deras relation blir n�got mer problematisk n�r den fyrkantige och stilige Hector (Dominic West, Jimmy McNulty i The Wire) b�rjar som programledare p� stationen.

Jag har s�llan sett s� m�nga trov�rdiga och njutbara karakt�rer i samma serie och relationen mellan Freddy och Bel �r bland de finaste som jag kan minnas har skildrats i en tv-serie. The Hour s�ndes bara i sex delar, men en ny s�song har bekr�ftats av BBC. Det kan inte bli annat �n fantastiskt.

2011 �rs b�sta tv-serier: Plats 5 och 6

2012-01-02T08:01:00Z

Jag ska inte p�st� att jag sett alla tv-serier i �r, men jag har sett tillr�ckligt f�r att kunna ge er en lista p� mina tio favoriter. Jag kommer �ven r�kna upp en handfull serier som verkar lovande som jag inte sett och n�gra som m�nga andra uppskattat, men som inte platsade p� min lista.

6. Silk

Genre: Advokatdrama
Bolag: BBC
S�song: 1

Maxine Peake i huvudrollen.

Om det �r Kate Winslet som g�r Mildred Pierce s� �r det Maxine Peake som g�r Silk. Advokatserier kan l�tt bli tr�ttsamma skildringar av stressade m�nniskor som tvingas v�lja mellan alltf�r tydligt onda eller goda val (hyllade The Good Wife faller till exempel f�r ofta i den f�llan). I Silk �r det f�rvisso ocks� en huvudperson med starkare moral �n �vriga karakt�rer, men h�r �r Maxine Peake s� �vertygande i huvudrollen att det inte g�r n�got. Hon �r stark, smart och med en sylvass tunga. En hj�ltekarakt�r helt i min smak.

�ven om det �r stort fokus p� r�tteg�ngarna och yrkesut�vandet s� f�r vi ocks� f�lja med i privata angel�genheter. Inte riktigt lika mycket som i Prime Suspects (I M�rdarens Sp�r) med Helen Mirren, men det �r annars en v�ldigt bra serie som Silk p�minner om p� flera s�tt.

5. Louie

Genre: Komikerkomedi
Bolag: FX
S�song: 2

Louis CK som en version av sig sj�lv.

Stand up-komikern Louis CK fick en minimal budget fr�n FX, men i geng�ld total frihet att g�ra vad han ville med sin show. Resultatet �r helt unikt. Med sina stand up-inslag som �r mer eller mindre kopplat till den �vriga handlingen p�minner den n�got om Seinfeld, men Louie �r betydligt l�sare sammanh�llen och best�r snarare av l�ngre sketcher �n en fortl�pande historia.
Men "sketcher" �r inte heller riktigt r�tt. Det �r ingen renodlad komedi som man �r van vid. Vissa scener �r t�nkv�rda, sorgliga eller enbart tragiska och ibland �r de vansinnigt roliga. Louis CK spelar en version av sig sj�lv som f�rs�rjer sig som komiker. Han har tv� barn och mycket kretsar kring uppfostran och relationer, men ibland �ven utflippade dr�mscener.

Jag tycker v�ldigt mycket om Louis CK som komiker, men Louie bygger inte bara p� det. Det finns tillr�ckligt med t�nkv�rda scener och episoder f�r att humorn bara ska bli en bonus i vad som redan �r en v�ldigt intressant grund.

Olagligt ny�rsfirande

2012-01-01T19:01:00Z

Vid tolvslaget stod vi och tittade ut �ver hela s�dra Stockholm och fick se ett imponerande fyrverkeri. En ny f�reteelse, s� vitt jag vet, var en stor m�ngd "flygande lanternor". Det �r enligt produktbeskrivning en kinesisk gammal tradition d�r man t�nder eld p� en veke s� att varm luft fyller en pappersp�se s� att lanternan sakta sv�var upp i luften.

Jag skulle gissa att vi s�g ett hundratal lanternor f�lja vinden ut �ver Nackareservatet under ny�rsnatten. N�gra av dem landade strax intill v�rt hus och det var ren tur att ingen tr�ffade n�gon balkong h�gre upp i huset.

Idag gick vi en promenad i Nackareservatet och utan att leta speciellt mycket r�knade vi till ungef�r 15 lanternor som skr�pade ner f�lt, tr�toppar eller andra st�llen i naturreservatet. N�gra av dem kunde vi sl�nga, men m�nga satt fast uppe i tr�d som ni kan se p� bilderna h�r intill. Det troliga �r att det ligger �tskilligt m�nga fler runt om i skogen.

I vissa beskrivningar p�st�s lanternans papper vara nedbrytbart, men det g�ller inte den st�llning av st�ltr�d som t�ndanordningen �r monterad i och vilka kemikalier som finns i veken framg�r inte.

Enligt Polisen �r det olagligt att "skr�pa ned utomhus p� en plats som allm�nheten har tilltr�de eller insyn till" och det kan ge b�ter eller f�ngelse i upp till ett �r. S� vitt jag f�rst�r �r det d�rmed n�got som alla som anv�nder en flygande lanterna g�r sig skyldig till. Det �r knappast n�gon som plockar upp dem efter sig eftersom de kan flyga i "cirka 20 minuter" och n� h�jder p� "mer �n 1000 meter". Eller som det st�r i produktbeskrivningen "vem vet vart Lanterna [sic] slutligen hamnar?".

Det s�ljs allts� saker i butiker vars enda anv�ndning inneb�r en brottslig handling. Det g�ller f�rvisso �ven ny�rsraketer, men jag antar att det ibland passar med argumenten om att lagar inte ska f�rbjuda s�dant som lite f�r m�nga i landet �gnar sig �t?

Ni som inte tycker det h�r verkar vara ett st�rre problem kan ju titta p� bilderna h�r intill igen.

Ni som f�r lite d�ligt samvete av att ni skickat upp en lanterna till ny�r �r v�lkomna till Nackareservatet f�r att st�da. Ta med en stege och en stor sops�ck.
Uppdaterat: Det h�r �r dessutom uppenbarligen b�de ett k�nt problem och ett st�rre milj�bekymmer �n jag trodde.

2011 �rs b�sta tv-serier: Plats 7 och 8

2012-01-01T12:01:00Z

8. Game of Thrones

Genre: Fantasy
Bolag: HBO
S�song: 1

Game of Thrones alla personligheter har vi sett f�rut och alla karakt�rer verkar h�mtade fr�n en modellagentur.

Det tog ett bra tag innan jag fastnade f�r Game of Thrones. De f�rsta avsnitten k�ndes trevande. Jag letade efter n�gon karakt�r att uppskatta, men hittade ingen. Alla k�ndes st�pta ur schablonmallen 1A. Det var den goda fadern, den lite upproriska dottern, den gr�tmilda pojken, de maktberusade m�nnen och kvinnorna och de mystiska hedningarna. Jag fortsatte att titta p� grund av de snygga milj�erna och min starka l�ngtan efter en vettig fantasyserie.

Efter 4-5 avsnitt b�rjade jag till slut uppskatta framf�r allt seriens mod i att ta ov�ntade v�ndningar och att sakta h�ja sp�nningen. F�r �ven om jag fortfarande efter hela f�rsta s�songen inte gillar n�gon annan karakt�r �n dv�rgen och den yngsta dottern s� �r jag �tminstone f�rv�ntansfull inf�r forts�ttningen. Om vi kan f� ett persongalleri som g�r annat �n att driva handlingen fram�t s� kan det bli riktigt bra.

7. Mildred Pierce

Genre: 30-tals-drama
Bolag: HBO
S�song: Miniserie

Kate Winslet verkar ha f�tt en v�lf�rtj�nt Emmy.

Det �r lite fusk att ha med den h�r miniserien n�r jag bara sett ett av fem avsnitt. Men vilket avsnitt! Kate Winslet �r helt fantastisk i huvudrollen som den ensamst�ende tv�barnsmamman under den stora depressionen i b�rjan av 30-talets USA. Hon �r stark, svag, vass och sk�r. Hennes barn �r trov�rdiga och har personligheter, till skillnad fr�n m�nga andra barnroller. �ven hennes �rliga och omt�nksamma v�ninna (spelad av Melissa Leo) blev en omedelbar favorit.

Avsnitt tv� och fram�t m�ste fallera totalt f�r att inte Mildred Pierce ska hamna p� den h�r listan. Om plats sju �r r�tt �r dock en ren chansning.

2011 �rs b�sta tv-serier: Plats 9 och 10

2011-12-31T15:12:00Z

10. Bored to Death

Genre: Noir-komedi
Bolag: HBO
S�song: 3

Bored to Death-trions kemi g�r hela tv-serien.

Det spelar s�llan n�gon roll vad ett avsnitt av Bored to Death handlar om. Det �r �nd� p� grund av de tre huvudpersonerna som jag tittar. Den misslyckade, men godhj�rtade f�rfattaren och privatdetektiven Jonathan (Jason Schwartzman) och hans v�nner, den neurotiske tecknaren Ray (Zach Galifianakis) och den rike gr�sr�karen George (Ted Danson). Trions �ppenhj�rtliga relation till varandra �r mer intressant �n de tilltrasslade situationer de hamnar i och Jonathans detektivjobb blir s�llan roligare �n n�r han ber�ttar om dem f�r sina v�nner.

Det �r inte ofta jag gapskrattar �t Bored to Death, men den �r tillr�ckligt underh�llande och mysig f�r att den st�ndigt ska bli ett alternativ n�r jag vill f� 26 minuters l�ttsamt tv-tittande.

9. Community

Genre: Studiecirkelkomedi
Bolag: NBC
S�song: 3

Den m�rkliga studiegruppen p� Greendale.

Serien om den dysfunktionella studiegruppen p� vuxenutbildningen i Greendale �r tyv�rr n�got oj�mn. Stundtals briljant, ibland tr�ttsamt �vertramsig. Men de m�rkliga karakt�rerna som �r med i studiegruppen (eller v�ldigt g�rna vill vara med i den) s�tter st�ndigt fingret p� f�rdomar och skapar pl�gsamt pinsamma kommentarer och situationer. Framf�r allt �r det en v�ldig varm serie som trots sina �vertydliga stereotyper och ibland allvarliga �mnen lyckas vrida allt ett varv till s� att jag pl�tsligt sitter och skrattar �t sj�lvmordskandidaten eller �t grova sk�mt som bara r�ddas av en tydlig glimt i �gat.

Mitt i allt det absurda, f�rdomsfulla och olyckliga finns ocks� v�rmen mellan de sju l�ttomtyckta huvudpersonerna som undan f�r undan delat mer och mer p� str�lkastarljuset till den grad att Jeff, som i b�rjan hade en tydlig huvudroll, nu f�tt l�mna plats �t f�rgstarkare kollegor. Det �r det skruvade karakt�rsgalleriet som h�jer l�gstaniv�n �ven i den tredje s�songen h�gt �ver de flesta andra komediserier som jag sett.

Sockerbloggen: Gl�gg med smak av mocca och choklad

2011-12-05T19:12:00Z

I Sockerbloggen skriver jag om ett av mina fr�msta intressen; Grejer man kan �ta eller dricka som smakar s�tt. Sockerbloggen finns �ven p� Facebook.

1911 Herrljunga Mocca & Choklad
Pris: 89 kronor
Volym: 50 cl
Alkoholhalt: 15%

Krav-certifierad starkvinsgl�gg med tydlig smak av kaffe och choklad utan att det dominerar �ver gl�ggsmaken. En riktig h�jdare f�r alla som klarar av smaksatt gl�gg.

Betyg: 4 av 5

Recension av Birds With Skymirrors av Lemi Ponifasio

2011-09-10T05:09:00Z

Man v�njer sig. Hur tragiskt det �n �r s� �r vi m�nniskor bra p� att st�ndigt v�nja oss vid nya situationer. Den som anpassar sig b�st �verlever. Det �r f�r mig temat i Lemi Ponifasios dansf�rest�llning Birds With Skymirrors p� Dansens Hus i Stockholm.

Den samoanske koreografen inspirerades till verket efter att ha sett "sju sj�f�glar" med remsor fr�n gamla videoband i munnen. S�kerligen �nnu ett tecken p� att v�r �verkonsumtion av plast och of�rm�ga att �tervinna den ordentligt skapar enorma f�lt av skr�p i v�rldshaven som till slut hamnar i magen p� fiskar och f�glar.

Bild fr�n f�rest�llningen fr�n Dansens Hus hemsida.

�ven om inspirationen m�rks i f�rest�llningen i allt fr�n dansarnas f�gelliknande beteende till ljud och musik som l�ter som stora, malande fabriker s� blir det bara riktigt tydligt i en enda sekvens. En projicerad repeterad filmsekvens om en oljeskadad pelikan som f�rtvivlat sl�r med sina vingar f�r att f�rs�ka lyfta fr�n det tunga vattnet.
Sekvensen blir typisk f�r f�rest�llningen n�r det upprepas och g�r fr�n att i b�rjan vara p�frestande till att efter hand bli n�got man v�njer sig vid.

Lemi Ponifasio l�ter sina dansare utf�ra vad som n�rmast kan likna vid en ceremoni eller ritual med synkroniserade r�relser, stepping (taktfast klappande) och ibland s�ng. Det �r vackert, fascinerande, l�tt hypnotiserande och v�ldigt skr�mmande. F�r dansarna �r inte bara mjuka och gracila, de f�rvrider ocks� sina kroppar s� att de snarare liknar oformliga k�ttstycken som fienderna i Silent Hill-spelen. Att se sex m�rkligt ryckande kroppar r�ra sig mot en tillsammans med industriellt muller fr�n h�gtalarna �r p�frestande, men �ven det v�njer vi oss vid.

Det �r en av de mest fascinerande dansf�rest�llningar jag sett. Inte p� grund av akrobatisk dans eller imponerande steg utan f�r det extremt effektfulla bildspr�ket.
Precis som vi v�njer oss vid vad som h�nder p� scenen och till slut inte l�ngre reagerar p� sekvensen med den oljedr�nkta pelikanen s� v�njer vi oss ocks� vid hur v�r v�rld sakta dr�nks i industriellt muller.

Regeringen f�rs�ker hitta s�tt att m�ta koldioxidutsl�pp som ser bra ut f�r Sverige. M�ktiga lobbygrupper verkar f�r att regeringar inte ska l�gga sig i "den fria marknaden" (som bara �r fri f�r f�retagen). Klimatf�rnekare f�rkunnar att det �r fritt fram f�r fabriker att sl�ppa ut vad de vill. Privatpersoner "orkar" inte hela tiden t�nka p� att agera r�tt. Massmedia skrvier bara utf�rligt om milj�n n�r det k�nns hett. Livsmedelsverkets rapport om hur vi m�ste b�rja agera mer milj�smart tystas av regeringen och EU f�r att inte st�ta sig med "handeln".

Det �r ett muller som st�ndigt v�xer sig h�gre. �nd� v�njer vi oss hela tiden lite mer vid det. Tills det �r en naturlig del av v�ra liv.
Att inte reagera och f�rs�ka bek�mpa den h�r utvecklingen �r fruktansv�rt h�nsynsl�st, inte bara mot fiskar och f�glar med plast i magen utan ocks� mot v�ra barn och barnbarn. S� �r det, vare sig vi v�ljer att titta eller fokuserar p� n�got mer l�ttsm�lt.

Gratisdag

2011-08-13T21:08:00Z

De lagliga v�ggarna testades av allt fr�n fyra�ringar till pension�rer.

Har haft en heldag i hiphopens tecken som b�rjade med Art of the Streets p� K�gelbanan med m�lare som Ikaroz, laglig v�gg, f�rel�sningar, m�ngder av kids med stora talang och fin st�mning. Dottern premi�rm�lade och fick blodad tand. D� fick vi f�rklara att det normalt sett inte finns n�gonstans f�r henne att m�la i Stockholm eftersom de har en nolltoleranspolicy som likst�ller konstformen graffiti med skadeg�relse.

Det var massor av folk p� Art of the Streets idag i vitt skilda �ldrar och g�rdagens gatukonstvandring hade lockat 130 personer. V�ldigt kul!

Dagen avslutades i Vitabergsparken d�r Super Jam visade upp street dance. N�gra riktigt grymma dansare med hiphop, locking, popping och breakdance. Bland annat en cool dansversion av kalkonklassikern Stockholmsnatt.
�ven h�r var fullproppat med varierat folk.

Allt detta helt gratis. Fantastiskt! Jag �lskar att skatt finansierar kultur.

Sockerbloggen bakar Jullans k�rsb�rsl�ngd

2011-08-01T10:08:00Z

I Sockerbloggen skriver jag om ett av mina fr�msta intressen; Grejer man kan �ta som smakar s�tt. Sockerbloggen finns �ven p� Facebook.

En lite udda blandning av bulldeg och b�r som fungerar v�ldigt v�l. Har bara bakat den med k�rsb�r, men det b�r fungera med andra b�r ocks�.

Jullans k�rsb�rsl�ngd
Smak: 4 av 5
Jobb: Medel

Ingredienser till en pl�t
2,5 dl mj�lk
25 gram j�st, f�r s�ta degar
1 dl str�socker
0,25 tsk salt
7,5 dl vetemj�l
75 gram sm�r

T�cke:
5 dl k�rsb�r (urk�rnade)
Rikligt med socker (beror p� hur surt/s�tt ni vill ha det)
Kanel (s� att det t�cker pl�ten)
Florsocker

Ljumma (fantastiskt ord) mj�lken till ca 37 grader. Smula ner j�sten i en degbunke, h�ll p� mj�lken och r�r om tills j�sten l�sts upp. H�ll i socker, salt, sm�r och vetemj�let. Kn�da till en smidig deg. T�ck med bakduk och l�t degen j�sa till dubbel storlek, drygt 30 minuter.

L�gg upp och kavla ut degen p� en pl�t med bakpl�tspapper. Bre p� k�rsb�ren, str� �ver rikligt med socker och kanel och skicka in i ugnen p� 250 grader i 8-10 minuter.

Sk�r kakan i s� stora delar du vill ha. N�r den svalnat n�got ska florsockret pudras �ver.

Norge en vecka efter�t

2011-07-29T19:07:00Z

Det har nu g�tt en vecka sedan de fruktansv�rda d�den i Norge. Det har nu funnits tid f�r eftertanke och analys p� ett s�tt som det inte borde getts utrymme �t timmarna efter d�det.

Jag har f�ljt rapporteringen ganska noga hela veckan och �ven om jag inte klarat av att l�sa de alltf�r jobbiga �gonvittnesber�ttelserna s� har den mer �vergripande debatten blivit b�de intressant och viktig p� sina h�ll.

H�r �r n�gra reflektioner:
• V�ldigt gl�djande att de politiska ungdomspartierna nu f�r rekordm�nga nya medlemmar. Precis tv�rtom vad "ABB" hoppades.
• Debatten om Reinfeldts fr�nvaro i sorgearbetet �r f�r mig ganska ointressant. Jag har aldrig riktigt f�rst�tt vikten av landsfaderbilden. D�remot tycker jag det �r l�ngt mer allvarligt att SVT och SR var s� fr�nvarande under de f�rsta timmarna. �ven om informationen var bristf�llig i b�rjan s� ska public service enligt mig vara en trygg k�lla till information. Vi ska kunna v�nda oss till SR och SVT f�r att f� p�litlig rapportering. Varf�r inte s�nda utifr�n den information som finns? En programledare som sammanst�ller information fr�n reportrar och n�gon p� plats i studion som f�ljer utvecklingen p� n�tet?
• Vikten av hur man anv�nder spr�ket har p�pekats av bland annat Ola Larsmo i DN. Hur viktigt det �r att vi inte l�ter ord som muslim och islam smittas av ord som terrorist och extremism och att vi inte �terigen hamnar i samma standardiserade spr�kbruk som h�rjade i b�rjan av 90-talet. Men ocks� hur de h�gerextrema grupperna med ord och id�er och utan fakta lyckas f� med sig s� m�nga m�nniskor.

Jag hoppas att h�ndelserna i Norge inneb�r att det satsas mer p� att informera och diskutera med v�ra unga om integration, flyktingar, muslimer, romer och allt annat som skr�mmer vissa m�nniskor s� mycket.

Norge, motiv och media

2011-07-25T17:07:00Z

Tragedin i Oslo �r en av de f�rsta st�rre h�ndelserna som jag f�ljt betydligt mer via sociala medier (framf�r allt Twitter) �n i traditionell media och det �r jag v�ldigt glad �ver.

Den f�rsta anledningen �r jobbigt tydlig. N�r de flesta av oss visste att det var en norsk h�gerextremist som utf�rt d�det ramlar pappersversionerna av DN och SVD in med vilda spekulationer fr�n "experter" som pekar mot Libyen och Al-Qaida.

Men n�stan �nnu jobbigare �r att f�lja medias gamla vanliga hetsjakt efter motiv och f�rs�k till �tg�rder f�r att detta inte ska kunna upprepas. N�r det g�ller motiv gr�vs det hej vilt i galningens manifestet som redan antagligen f�tt mer spridning �n terroristen v�gat hoppas p�. D�r hittar man bland annat att han spelade World of Warcraft. Det lyckas vissa tidningar, som inte �r v�rda att l�nkas till, g�ra artiklar om. Det g�r ocks� att hitta att han tidigare �gnade sig �t graffiti - nu v�ntar jag bara p� att n�gon ska dra den kopplingen ocks�.

Jag kan inte se hans motiv som n�got annat �n resultatet av att han k�nner sig utanf�r samh�llet. Han rymmer v�ldigt mycket frustration och hat och har hittat enkla syndabockar f�r alla sina problem. En klassisk metodik f�r de som k�nner utanf�rskap.

Jag vill inte leva i ett samh�lle som genom f�rbud och inskr�nkningar om�jligg�r s�dana h�r sjuka handlingar. D� har vi g�tt alldeles f�r l�ngt. Det kan inte g� att skydda sig mot allt, framf�r allt inte genom f�rbud och censur.

D�remot vill jag g�rna leva i ett samh�lle d�r s�dana h�r tragedier g�rs s� s�llsynta som m�jligt genom att s� f� som m�jligt k�nner sig utanf�r. Det �r dit vi m�ste str�va.

Prata mindre om f�ngelse, censur, �siktsregistrering, �vervakning och d�dsstraff och mer om dialog, behandling, skyddsn�t och utanf�rskap.

X-Men: First Class - recension utan spoilers

2011-06-08T21:06:00Z

Att g� tillbaka i tiden s� tidigt som p� 1940-talet �r ett smart drag att �terstarta X-Men som filmserie. P� den tiden var Charles "Professor X" Xavier och Erik "Magneto" Lehnsherr unga och n�stan ensamma mutanter i v�rlden. Sedan ber�ttas historien fram�t till 60-talet och nya mutanter tillkommer.
Det �r en effektiv inledning, som f�rvisso inte h�ller sig till n�gon av X-Men-seriernas m�nga olika versioner, men som v�ljer en egen, minst lika trov�rdig historia. Det kalla kriget, kapprustningen och en delad kamp mellan USA, Sovjetunionen, m�nniskor och mutanter.

60-talets X-Men och deras fiender.

X-Men First Class har de vanliga problemen med filmer som marknadsf�rs mot ton�ringar: Alltf�r billiga po�nger, alltf�r snabba personlighetsf�r�ndringar, l�sa tr�dar och en del luckor i logiken som inte anses tillr�ckligt viktiga.
Jag kan inte heller p�st� att jag �r s� f�rtjust i de mutanter som de valt att ha med. De "onda" �r f�rvisso r�tt coola och jag gillar att Brotherhood of Evil Mutants �r fienden, men hj�ltarna k�nns lite f�r tunna och f�r aldrig fram n�gon personkemi.

Det �r p� m�nga s�tt en typisk f�rsta film i vad som ska bli en trilogi och det �r just det jag gillar med First Class. Den ger oss bakgrunden och visar v�rlden som de f�rsta X-Men ger sig ut i. N�r bakgrunden v�l ber�ttats och det blir dags f�r de tv�ra kasten, massf�rst�relsen och de m�nga hintarna om en uppf�ljare s� blir det inte riktigt lika intressant l�ngre.

�r ni bara beredda p� att detta �r en film som siktar p� st�ende ovationer fr�n 14-�riga X-Men-fans s� kommer ni nog, liksom jag, l�gga X-Men First Class till raden av de senaste �rens sev�rda superhj�ltefilmer.

Betyg: 3 av 5.

Ikea och moralmatematik

2011-01-27T13:01:00Z

Ig�r s�nde Uppdrag Granskning en dokument�r om Ingvar Kamprad och Ikea (l�nk till SVT Play). Som vanligt n�got �verdramatiserat, men som vanligt ocks� intressant. I korta ordalag avsl�jades det att Ikea �gs av stiftelser i Luxemburg och anstr�nger sig till det yttersta f�r att slippa betala skatt. N�got som Ingvar Kamprad undvikit att ber�tta under alla �r eftersom det inte rimmar med hj�ltebilden av honom sj�lv som en enkel man med ett gott hj�rta.

Svenska ambassader v�rlden �ver hj�lper Ikea att spridas. Foto: SVT

Det kan argumenteras att alla stora f�retag (liksom v�ra friidrottsstj�rnor) anv�nder sig av "avancerad skatteplanering" (det vill s�ga skattesmitning), men Ikeas helylleimage och deras metoder f�r att slippa betala skatt g�r dem extra intressanta.
Ingvar och Ikea �r skattesmitare, det har han sj�lv erk�nt nu.

Det riktigt intressanta �r dock att h�ra m�nniskors �sikter efter programmet. N�got som bland annat visar sig tydligt i chatten efter programmet. Folk �r f�rbannade f�r att Uppdrag Granskning "ger sig p� Ingvar". Det resoneras att han gjort s� mycket f�r Sverige att han inte ska uts�ttas f�r en h�xjakt.
Underf�rst�tt: Om man har gjort n�got bra s� kan man blunda f�r att samma person ocks� gjort n�got d�ligt. Moralisk matematik.
•�Sk�nk pengar till en tiggare - Sno en chokladkaka = Plus minus noll?
• Var en bra l�rare - Sl� din fru = Plus minus noll?
• Starta m�ngder av f�retag, s�tt Sverige p� kartan och skapa arbetstillf�llen - F�rs�k att undvika att betala skatt s� l�ngt det �r lagligt m�jligt = Plus minus noll?

Varf�r kan inte Ingvar Kamprad samtidigt vara en smart f�retagare och en skattesmitare? Den h�r jakten p� m�nniskor som antingen �r goda eller onda och helst ska beh�lla samma st�mpel i hela sina liv �r v�ldigt tr�ttsam. Moral �r kr�ngligare �n plus och minus.
Det betyder samtidigt att H&M:s vd Stefan Perssons enorma skatteinbetalningar f�rvisso �r extremt positivt, men det g�r inte honom immun mot granskningar.

N�that och kommentarer

2011-01-26T14:01:00Z

De flesta �r nog �verens om att det p� m�nga h�ll p� internet r�der en v�ldigt otrevlig st�mning bland anv�ndarna. Det �r allt fr�n ton�rshat bland kommentarerna under Youtube-klipp till mediastockholms k�bbel bland Resum�s artiklar.

En av m�nga som f�tt k�nna av n�thatets konsekvenser i tidningsform.

Det har blivit en del av n�tets oh�mmade personlighet och det breder ut sig till fler och fler omr�den. F�r tidningarnas sajter har det blivit en sj�lvklar funktion - antingen med eller utan krav p� registrering men ofta med ungef�r samma hatiska st�mning.
Arsenik fr�gar sig i en intressant blogg varf�r tidningarna till�ter detta. Svaret �r v�ldigt enkelt. De tj�nar pengar p� hatet.

Dels �r det m�nga som likt Arsenik "r�kar g�ra misstaget att l�sa kommentarer". Det �r lockande att l�sa vad folk tycker och eftersom det s� ofta �r provocerande �sikter s� blir det �n mer lockande.

Men en annan orsak �r att det kan generera artiklar. En s�kning p� ""s�gas av" l�sare" p� Google resulterar i 117 000 tr�ffar. H�r t�vlar Aftonbladet, Expressen och m�nga andra i att g�ra artiklar av hur deras l�sare "s�gar" personer, f�retag och tv-program.
De l�gger upp en omr�stning p� sin sajt och om ett visst antal procent klickat p� det negativa alternativet f�r n�gon k�ck reporter ringa upp personen som omr�stningen g�llde och fr�ga hur det k�nns att "s�gas av svenska folket".

Riktigt hur man motiverar att det bedrivs en h�xjakt p� m�nniskor p� det h�r viset har jag ingen aning om, men jag antar att den gamla klyschan om att offentliga personer ska t�la det �r vanlig urs�kt.

Kommentarhatet f�der artiklar som s�ljer tidningar och ger bes�kare som i sin tur sprider fler kommentarer. Cirkeln �r sluten och bollen �r satt i rullning. Kommentarhatet har blivit "inneh�ll" f�r tidningarna och s� l�nge folk forts�tter k�pa kv�llstidningarna och sl�surfa p� deras sidor s� kommer det naturligtvis forts�tta. Om inte kv�llsblaskorna r�kar v�rka fram ett samvete innan dess f�rst�s...

P3 Guld 2011

2011-01-24T17:01:00Z

Alla l�nkar g�r till filmer fr�n galan.
Den nionde P3 Guld-galan �gde rum i l�rdags. Jag har varit p� plats tv� g�nger tidigare (2008 och 2009) s� det h�r blev tredje g�ngen. I j�mf�relse med de senaste �rens galor var det h�r inte riktigt i samma klass �ven om det fortfarande k�r �ver allt annat i landet.
Det fanns n�gra nummer som inte riktigt n�dde fram. Jag �r inget stort fan av H�kan Hellstr�m, men han �r ju kungen av G�teborg s� hans inledning blev m�ktig av den anledningen. Lykke Lis l�t k�ndes n�got klen och S�kert, som jag normalt s�tt tycker mycket om och som �r en av Sveriges b�sta textf�rfattare, kom inte riktigt till sin r�tt.

Kity Jutbring, ikl�dd en snippadr�kt, flankerad av sin "mamma".

De k�ra kv�llsblaskorna valde till viss del att fokusera p� att deras l�sare r�stat och tyckt att programledaren Kitty Jutbring inte h�ll m�ttet. Hon �r ingen naturlig scenpersonlighet som till exempel Howlin' Pelle och hon �r inte en lika s�ker programledare som Cat Deeley, men jag tror att f�rklaringen till klagom�len snarare hittas i att Kitty provocerar. Hon �r annorlunda, �r inte lika sl�tstruken som de flesta andra programledare, v�gar st� f�r sina �sikter och la mycket fokus p� k�nsfr�gor under s�ndningen. S�dant brukar uppr�ra och irritera. K�nsfokuset, som blev lite mycket i l�ngden, var dock en h�nvisning till f�rra �rets mediakritik mot att det var f�r mycket m�n p� scen.

Sj�lv tycker jag att hon gjorde ett bra jobb och stod f�r m�nga riktigt roliga stunder. Att hon spontant sl�nger ur sig "ja din fru �r v�l fr�n 80-talet?" till 43-�rige Rickard Olsson efter att han sagt att han gillar 80-talet s�ger en hel del om hennes styrka - det spontana och charmigt ogenomt�nkta. Det tycker jag hon hade kunnat anv�nda sig av mer.
Jag hoppas att hon minns hur P3 Guld 2011 var p� plats ist�llet f�r bittermaffians twittrande och kommentarer hos kv�llsblaskorna.

Those Dancing Days - galans verkliga drottningar.

Men galan hade ocks� m�nga fina stunder. Alla framtr�danden hade en effektfull inramning och s� gott som alla l�tar fick bra fart p� Lisebergshallen. Jag hade aldrig h�rt Albin Gromer innan, men det var riktigt sk�n sk�nsk soul och ett snyggt framtr�dande. Familjens nummer i mitten av publiken blev v�ldigt effektfullt och Oskar Linnros pianopop var f�rv�nande sv�ngig. Men galan �gdes, f�rutom av Howlin' Pelle, av Those Dancing Days. Dessa fem tjejer �r s� j�kla coola och deras l�t, som sl�pptes samma kv�ll, var galans absolut b�sta. Utan tvekan.
Robyns feta avslutning blev ocks� v�ldigt passande. D�r visade hon att hon �r en v�rldsstj�rna och varf�r hon �r det.

Jurygrupperna forts�tter f�r �vrigt att vara helt kompromissl�sa med sina vinnare. Hur m�nga k�nde till Skudge eller This is Head? J�mf�r det med popularitetshetsen p� Grammisgalan.

•�Se galan i efterhand p� SVT Play

Det slutna samh�llet

2011-01-20T11:01:00Z

Som jag skrivit om tidigare r�stade regeringen med hj�lp av SD i h�stas igenom att de inte skulle beh�va redovisa fr�n vem de f�r ekonomiska bidrag fr�n. En i mina �gon rej�l minskning av inblicken i politikernas arbete.

H�r �r tv� andra beslut som regeringen fattat p� sistone f�r att d�lja verkligheten:
• F�rs�kringskassan ska sluta redovisa vad som h�nder med folk som blivit utf�rs�krade. Det blir d�rmed sv�rt att veta hur utf�rs�kringarna p�verkar m�nniskor. K�lla: Sveriges Radio
• N�r Trafikverket presenterar t�gens punktlighet r�knas inte de inst�llda t�gen med. Dessa finns i en separat rapport, som f�rvisso kan best�llas, men man kan ju undra vilken siffra som kommer att redovisas fram�ver... K�lla: Sveriges Radio

Man undrar ju om detta �r tre verk av Per Schlingmann, han som officiellt har titeln kommunikationsansvarig statssekreterare, men som snarare kan ben�mnas som propagandaminister.

Om det g�r att se till att alla beslut och dess effekter f�r positiva rubriker i media s� �r mycket vunnet. R�kna med rapporter om hur SJ minskat sina f�rseningar och hur utf�rs�kringsreformen var en succ�.

Jag vill leva i ett samh�lle med stark transparens d�r politiker st�r f�r sina beslut - b�de de som drabbar folk och de som gynnar folk. Det k�nns inte som att det �r den riktningen vi �r p� v�g mot.

Demokratisk insyn

2010-12-23T16:12:00Z

F�r n�gra dagar sedan fick jag f�r mig att jag ville ta reda p� hur partierna r�stat om den omtalade insynen i ekonomiska bidrag till partier. Flera personer har lagt fram motioner om att det borde lagstiftas om att alla bidrag till partier ska redovisas eftersom det finns en risk att dessa g�vor kan p�verka besluten som partierna fattar. I Sverige finns ingen s�dan lag �ven om m�nga partier frivilligt redovisar bidrag p� �ver 20 000 kronor. Jag tycker personligen det �r m�rkligt och odemokratiskt att det inte finns n�gon s�dan lag. Partier som mots�tter sig en s�dan lag har i mina �gon garanterat n�got skumt att d�lja.

Jag l�ste att f�rslaget r�stats ner, men ville ta reda p� mer. S� jag b�rjade s�ka p� riksdagen.se. Jag lyckades efter en hel del letande hitta en av motionerna, men att hitta hur riksdagen r�stat i fr�gan lyckades jag inte med. Det irriterade mig ordentligt. S� jag mailade till riksdagens informationsenhet och fick svar fr�n en Maud Gehrman. Hon gav mig en l�nk till omr�stningen.

Men n�r jag kollade upp vad hon egentligen l�nkade till s� f�rstod jag ingenting. Som ni ser vid bilden h�r intill s� �r rubriken "Offentlig redovisning av bidrag till politiska partier". Kollar man sedan p� hur partierna har r�stat s� verkar det allts� som att S, V och MP r�stat nej till motionerna. Vilket inte �r vad jag h�rt. S� jag mailar Maud igen.

Var hittar jag fr�geformuleringen som ledam�terna kan svara ja eller nej p�? Betyder det allts� att S, MP och V i det h�r fallet INTE ville ha offentlig redovisning av bidrag till politiska partier?
Maud: - Sj�lva formuleringen finns i reservationen; S, V och MP anser att regeringen b�r lagstifta om offentlig redovisning av partibidrag.
De som r�stade ja, r�stade f�r utskottets f�rslag, det vill s�ga regeringens f�rslag. De som r�stade nej, r�stade f�r reservationen.
Det var 169 ledam�ter som r�stade ja och 135 som r�stade nej. Allts� "vann" regeringens f�rslag och reservationen antogs inte.

S� rubriken som st�r intill texten �r med andra ord det omv�nda mot vad som st�r i Reservationen? De svarar inte Ja eller Nej p� om de vill ha "Offentlig redovisning av bidrag till politiska partier" utan Ja eller Nej p� om de vill SLIPPA ha Offentlig redovisning av bidrag till politiska partier? Detta framg�r ju inte p� den sidan.
Det h�r systemet �r ju helt orimligt kr�ngligt. Hur ska folk kunna hitta n�got p� riksdagen.se om de inte r�kar veta exakt vilka nummer motionerna har?
Maud: - Du har r�tt! Det �r inte helt enkelt att f�rst�! Om man r�star "ja" r�star man f�r utskottets f�rslag, d�r majoriteten anser att det inte beh�vs en lagstiftning f�r insyn i partibidragsystemet. R�star man "nej" (f�r reservationen!) anser man att det b�r lagstiftas om en offentlig redovisning.

S� med andra ord: M, C, Kd, FP och SD ville inte ha n�gon insyn i vilka bidrag de f�r fr�n f�retag och privatpersoner. Det kunde d�remot S, V och MP t�nka sig.

Sj�lv kan jag t�nka mig att Riksdagen.se g�rs om s� att det g�r att f� insyn i vad partierna sysslar med i riksdagen. I dagsl�get �r sidan b�de korkad och faktiskt ocks� odemokratisk.